Podden Funka olika

Har du frågor om podden? kontakta Susann Smedberg, susann.smedberg@sll.se.

Ung med rörelsenedsättning

Hur är det att vara ung med rörelsenedsättning. I tre program pratar Mortatha, 19 år, Ella,18 år och Deema, 16 år, om hur deras liv ser ut. I varje program lär vi känna en av dem lite bättre.
Ung med rörelsenedsättning

Vara partner

Den här programserien tar upp hur det kan vara att leva i en relation där ens partner har någon av diagnoserna autism, adhd eller add.
Tre program om att vara partner till någon med autism eller adhd

Döden

I fyra program tar vi upp temat döden. Hur kan man leva vidare med sorgen när ens barn dör i ung ålder? Och hur planerar man som förälder för att ens vuxna barn med funktionsnedsättning ska klara sig när man själv dör?
Lyssna på serien Döden

Utmanande beteende

Personer med funktionsnedsättning kan ha ett utmanande beteende, såsom att skada sig själv eller andra. Podden Funka olika pratar med beteendeanalytikern Charlotte Scocco om vad det beror på och hur man kan jobba med det. Hör också Malin, vars son har autism, och Jimena som är pedagog på en särskola.
Om utagerande och självskadande beteende

Rörelsenedsättning

Det finns många olika typer av rörelsenedsättning. En del är medfödda, andra uppkommer efter en olycka. I tre avsnitt fördjupar vi oss i vad det kan innebära att ha en nedsatt rörelseförmåga. Vi pratar bland annat med vuxna som lever med det och med föräldrar till barn som fötts med rörelsenedsättning.
Leva med rörelsenedsättning

Sömn

Ungefär åtta av tio personer med funktionsnedsättning har problem med sin sömn. Vad beror det på och vad kan man göra åt det? Vi går igenom hur man kan lära barn att sova bättre och vad man som vuxen kan göra när man lider av sömnproblem. 
Två program om sömn

Toa

Alla barn behöver lära sig att gå på toa, men för barn med funktionsnedsättning kan det vara svårare och ta längre tid. I två program tar vi upp toaträning, ett med fokus på kiss och ett med fokus på bajs. 

Lära barn kissa på toa

I det här programmet pratar vi om kiss. En del känner inte när de är kissnödiga, andra förstår inte varför de ska gå på en toalett när det går så bra att kissa i blöja. Bella Berg är psykolog och expert på toaträning. Kan alla bli torra och hur gör man för att nå dit? 
Toa 1

Lära barn bajsa på toa

I det här programmet pratar vi om hur man lär barn att bajsa på toaletten. Vi träffar föräldrarna Caroline och Pelle som försöker få sin tolvåriga son att bli blöjfri. Han kissar på toaletten, men vägrar bajsa utan blöja. Psykologen Bella Berg som är specialiserad på toaletträning ger tips på vad man kan göra i en sådan situation.
Toa 2

Prata om funktionsnedsättning

Att sprida kunskap om funktionsnedsättning underlättar livet för den som lever med det. Kunskap är också en förutsättning för att få bra stöd och bemötande. Därför är det viktigt att prata om det. I den här programserien får du reda på hur man kan prata med ett litet barn om hens diagnos, när det är bra att berätta om sin egen funktionsnedsättning, hur man pratar i skolan och vilka kulturella skillnader som kan finnas i synen på funktionsnedsatta.
Prata om funktionsnedsättning

Förvärvad hjärnskada

En förvärvad hjärnskada innebär ofta en stor förändring i livet. Både för den som drabbas och för de runtomkring. I den här serien träffar vi personer som lever med förvärvad hjärnskada, och deras närstående. Vi pratar också med en arbetsterapeut och en specialpedagog om vilket stöd som finns att få, för barn och vuxna. 
Tre program om förvärvad hjärnskada

Att få diagnos

Att få besked om funktionsnedsättning påverkar hela livet. Att som förälder få diagnos på sitt nyfödda barn kan vara svårt att hantera, medan en person som får diagnos i vuxen ålder kan tycka att det är skönt att äntligen få hjälp. I tre program tar vi upp hur det kan vara att få diagnos i olika faser i livet.
Att få diagnos

Syskon

I två program pratar vi om hur det är att växa upp med och vara syskon till någon med funktionsnedsättning. Vi pratar med en förälder och en kurator om hur man kan göra för att det ska bli så bra som möjligt för syskonet utan diagnos och med vuxna syskon om hur de påverkats av att växa upp med ett syskon med många behov.  
Vara syskon till någon med funktionsnedsättning

Kommunikativt och kognitivt stöd

Många med funktionsnedsättning behöver hjälp med att planera och förstå sin tillvaro. I tre program får vi höra hur olika personer använder sig av det som kallas kommunikativt och kognitivt stöd.

"Det är inte fel att ta hjälp"

Att inte ha kontroll över sin vardag är frustrerande, men med hjälp av kognitivt stöd kan livet förenklas. Vi träffar 25-åriga Leo, som för drygt ett år sen fick diagnoserna autism och adhd. Vilka hjälpmedel använder han för att minska stressen och få energin att räcka till? Arbetsterapeut Birgitta Wennberg förklarar hur kognitivt stöd fungerar. 
Kommunikativt och kognitivt stöd 1

"Man måste planera"

Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Vi träffar Mayte, vars 13-åriga dotter kommunicerar med hjälp av en ögonpekningsdator, tecken och bilder. Maytes dotter har Retts syndrom och använder sig framförallt av en metod som heter PODD. Medverkar gör även Lena Lindberger, logoped, som berättar hur man gör för att hitta ett sätt att kommunicera. 
 Kommunikativt och kognitivt stöd 2

"Han vill kommunicera och vi hittar en gemenskap i det"

Idag träffar vi Anncha Jönsson vars son Simon har autism och intellektuell funktionsnedsättning. Han är tio år, men språkligt som ett barn på 1,5 år och behöver hjälp både med att förstå och kommunicera med omgivningen. Birgitta Wennberg, arbetsterapeut, och Lena Lindberger, logoped berättar hur olika typer av stöd samverkar och hur man gör för att hitta stöd som fungerar.
Kommunikativt och kognitivt stöd 3

Matvanor

För personer med funktionsnedsättning kan det vara stora problem med mat och ätande. Över 10 procent av alla med en adhd eller autism har också ätstörningsproblematik. För andra grupper, exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning, är fetma och ohälsa ett problem. Varför är det så och vad kan man göra åt det? 
Matvanor

Leva med intellektuell funktionsnedsättning

I fyra avsnitt tar vi upp hur livet kan se ut när man har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Vi börjar i barndomen och slutar i ålderdomen. 

Barndomen, särskola och att få en diagnos

Många med lindrig IF får inte diagnos förrän i skolåldern. Hur är det och vad händer då? Gäster i programmet är Therese Fröberg, förälder till en son med lindrig IF och Lena Sorcini, psykolog som dagligen träffar föräldrar till barn som fått diagnos. 
Lindrig IF 1

Tonåren, särskolan och framtidsplaner

Vi träffar Filippa och Mira, två tonåringar med lindrig IF, som båda går i särskola. Hur ser de på sin funktionsnedsättning och vad tänker de om framtiden? Med i studion är också Sofia Bäckström, konsulent på UNG samtalsgrupper, som ger stöd till ungdomar med IF. 
Lindrig IF 2

Vuxenlivet, jobb och självförtroende 

35-åriga Jeffrey Ige är en av världens bästa kulstötare med bland annat ett silver i Paralympics på meritlistan. Han berättar hur hans liv påverkas av att han har lindrig IF. Hör också Ola Melén, konsulent på UNG samtalsgrupper, om vilka funderingar de vuxna med IF han träffar har och vilket stöd de behöver. 
Lindrig IF 3

Åldrandet, demens och levnadsberättelse

Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) lever allt längre. Hur mår de och vad behöver de för att få ett bra liv på ålderns höst? Vi pratar med Gun Aremyr, legitimerad arbetsterapeut med lång erfarenhet inom området åldrande och IF. 
Lindrig IF 4

Faktaspecial om IF

Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). I det här avsnittet tar berättar Magnus Ivarsson vad det innebär att ha IF och vilket stöd finns att få.
Faktaspecial om IF

Stress i utmanat föräldraskap

I den här programserien pratar vi med föräldrar till barn med funktionsnedsättning, föräldrar som har egen diagnos och med psykologer och andra som ger stöd för att minska den stress och oro som kan komma av föräldraskapet.
Stress i utmanat föräldraskap

Sex och samlevnad

I tre avsnitt tar vi upp sex och samlevnad. Ett ämne det finns mycket okunskap och fördomar om när det gäller personer med funktionsnedsättning.

Kan alla ha sex?

Vi diskuterar fördomar om sex och funktionsnedsättning samt olika sexhjälpmedel. Deltar gör Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut och Agnes Wimo-Grip, som arbetar med projektet Sex i rörelse, RFSU Stockholm. Agnes själv har rörelsenedsättning.
Sex och samlevnad 1

Viktigt att prata om sex

Hur kan man som förälder förhålla sig till frågor och funderingar om sex och samlevnad från en tonåring som har IF.  Vad är inte ok att prata om och vad måste man prata om? Hör Maria Forsström, kurator vid Habiliteringscenter Flemingsberg. 
Sex och samlevnad 2

Maria Forsströms tips:
> Privatliv, en app om kroppen känslor, relationer och sex
> Sexbyrån
> Onaniboken
​> Kärleksboken​
> Snoppboken
> Stoppboken
​> Mensboken​

Hur pratar man med sin ungdom om sex? 

Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut, ger tips till föräldrar till ungdomar med rörelsenedsättning om hur man kan prata om sex och när det är bäst att hänvisa vidare till ungdomsmottagningar och annan expertis. 
Sex och samlevnad 3

Flerfunktionsnedsättning

Hur får man vardagen att fungera så bra som möjligt för barn och vuxna med flerfunktionsnedsättning? I tre avsnitt pratar vi med föräldrar och andra experter.
Flerfunktionsnedsättning

Ungas röst

Hur är det att vara ung med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? I samverkan med riksförbundet Attention har vi gjort en samtalsserie med ungdomarna Molly, Moa och Smilla.

"Vem vill vara normal?"

I det här programmet berättar Molly 11 år, som har adhd och atypisk autism, om sin diagnos och vad den innebär för henne. Molly, Moa 16 år och Smilla 15 år pratar om relationer till kompisar och familj, och om fördomar de möter.  
Ungas röst 1

"Jag ville visa mina lärare vad jag kunde"

I det här programmet får vi lära känna Moa 16 år lite närmare. Hon berättar hur det är att ha en språkstörning. Moa, Molly 11 år och Smilla 15 år pratar om  skolan och vad som är viktigt för att det ska fungera där. 
Ungas röst 2

"Jätteskönt när en läkare tar det på allvar"

Smilla 15 år pratar om hur det är att leva med PANS/PANDAS och hur det påverkar hennes familj. Vi får också höra hur Smilla, Moa 16 år och Molly 11 år tycker att kontakten med vården har varit. 
Ungas röst 3

Digital delaktighet

En intellektuell funktionsnedsättning innebär ofta att du inte släpps in i det digitala samhället. Men det behöver inte vara så. I två avsnitt får vi höra hur en grupp unga vuxna med IF lärt sig använda datorn och hur det påverkat deras liv. 

"Självförtroendet har ökat enormt"

Vi besöker Mora folkhögskola och pratar med en grupp unga vuxna med IF som gått en IT-utbildning anpassad för dem. Med rätt stöd har de gjort fantastiska framsteg och samtidigt gjort en personlig resa. Hör stödpersonen och IT-coachen Sara Hansson samt kursansvariga Kerstin Gatu berätta hur det gick till.
Digital delaktighet 1

"Han har vuxit som människa"

På temat digital delaktighet samtalar vi med två föräldrar som stöttat sin vuxna söner med intellektuell funktionsnedsättning att med rätt utbildning ta klivit in i den digitala världen. Våra gäster är Ann Sjölander, förälder till David 27 år, och Bia Tegnér, förälder till Per 31 år.
Digital delaktighet 2

Skolfrånvaro

Varje år stannar många elever hemma från skolan. Hur blir det så och vad kan man göra för att få barn och unga att komma tillbaka till skolan? Tillsammans med en psykolog hör vi en elev som stannade hemma från skolan under långa perioder, och en förälder som kämpat för att få sin son att gå tillbaka till skolan. 
Två program om skolfrånvaro och vad man kan göra åt det

Vara anhörig och nära

Nära och anhöriga till personer med funktionsnedsättning delar med sig av sina egna historier för Christina Renlund – psykolog och psykoterapeut med stor erfarenhet av att arbeta med barn och unga och deras familjer.

Vänner

Kristina och Thomas Taylor berättar om när deras nära vänner fick ett barn med funktionsnedsättning. I studion hör ni även Agnes föräldrar Anna Pella och Anders Furuvik.  
Anhöriga och nära 1

Faster och moster

Kristina Colliander och Nathalie Besèr är faster och moster till två barn med funktionsnedsättning. Hör dem prata om känslor av otillräcklighet och skuld, men också om stor kärlek och tacksamhet.
Anhöriga och nära 2

Syster och bror

Hur är det att vara syskon till någon med funktionsnedsättning? Hör Zenzi Brydolf och Frank Ekelund berätta om stolta ögonblick och människor som stirrar, om att våga ta plats och om en livslång relation färgad av såväl skam som stolthet. 
Anhöriga och nära 3

Adhd

I serien om adhd tar vi bland annat upp sömnproblem, medicinering, självkänsla, diagnoser och bristande förståelse. I programmen hör ni Mevelyn Ehrstrand, som fick diagnosen adhd när hon var 24 år, och Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa. 

Faktaspecial om adhd
Adhd 1. Du är bara lat! 
Adhd 2. Superkraft eller förbannelse
Adhd 3. Känslor smittar
Adhd 4. Sov gott och planera väl
Adhd 5. Att medicinera eller inte
Adhd 6. Diagnos - bra eller dåligt?

Autism

I tre avsnitt pratar psykologen SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg om hur det kan vara att leva med autism. Jill fick diagnosen Aspergers syndrom när hon var tio år. Vilka myter och fördomar finns det och hur kan omvärlden se ut för någon som har autism? 

Autism 1. Myter och fördomar
Autism 2. Att vara från en annan planet
Autism 3. Att vara anhörig, vän eller jobbarkompis