Kommunikation handlar om att förstå andra och att uttrycka sig. Kognition är ett samlingsnamn för hjärnans arbete med tänkande, problemlösning, minne, uppmärksamhet och perception. Det är vanligt att man behöver kognitivt eller kommunikativt stöd om man har autism, förvärvad hjärnskada, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsenedsättning.
Kommunikativt stöd
Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få kommunicera. Alla människor kan inte tala men alla kan kommunicera på något sätt. Det kan ske genom tal, skrift eller genom andra uttryck. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå så bra som möjligt behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar sig efter behoven och stimulerar samspel och kommunikation.
Den som har kommunikativa svårigheter kan behöva hjälp med att både uttrycka sig och att förstå vad andra säger. Då kan man använda ett kommunikativt stöd, som kan vara ett hjälpmedel eller ett särskilt sätt för omgivningen att förhålla sig till.
Kommunikativt stöd ska ge personen möjlighet att
kommunicera om vad som helst, när som helst, med vem som helst
förstå det som sägs och kommuniceras runt hen
kommunicera på ett socialt acceptabelt sätt.
Underlätta kommunikativa svårigheter
Det finns flera saker du kan tänka på för att hjälpa en person att kommunicera.
Se till att de hjälpmedel som personen behöver finns tillgängliga.
Använd de hjälpmedel som personen behöver lära sig att använda.
Använd de hjälpmedel som personen behöver för att förstå.
Anpassa ditt tal genom att till exempel tala långsammare, använda färre och enklare ord och förtydliga det du säger genom bilder, tecken, gester och liknande.
Ge kommunikationen extra tid – det tar längre tid att kommunicera på alternativt sätt.
Kommunikativt stöd kan behövas i flera situationer. Om det är svårt att kommunicera via telefon eller elektronisk utrustning kan man behöva hjälp med så kallad fjärrkommunikation, kanske kombinerat med AKK.
Man kan också behöva kommunikativt stöd om man har svårigheter i sociala situationer när man ska kommunicera med andra, om man har bristande kontroll av sitt beteende eller har svårt att läsa av andra personer. Kommunikativt stöd kan också vara nära släkt med kognitivt stöd. En bild eller en symbol som används för att skapa förståelse för en situation eller händelse kan också användas som ett slags ”komma på-stöd" i kommunikation.
Kognitivt stöd
Kognitivt stöd är stöd som gör det enklare att förstå, minnas, tänka, planera och hantera tid. Stödet kan vara allt från tekniskt avancerade apparater som datorer, anpassade datorprogram och styrsätt till enklare saker som färgad tejp och bilder av olika slag. Ett kognitivt stöd kan också vara att en person i någons närhet anpassar sitt sätt att vara för att underlätta och skapa tydlighet och struktur för den som har kognitiva svårigheter.
Ett kognitivt stöd ska
ge ökad självständighet och delaktighet
göra det möjligt att utföra vardagliga sysslor på egen hand, som att laga mat, tvätta eller ringa
underlätta förståelsen och hjälpa en att få kontroll över vad som händer i ens omgivning.
Underlätta kognitiva svårigheter
Du kan hjälpa den som har kognitiva svårigheter genom att
prata tydligt och konkret och undvika liknelser eller krångliga ordvändningar
visa vad du menar genom att peka eller visa med kroppen
använda bilder eller tecken
se till att de hjälpmedel personen behöver finns tillgängliga
undvika störande moment och för mycket intryck.
Alternativ och kompletterande kommunikation
Alternativ kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor. AKK hjälper den som har svårigheter att kommunicera att uttrycka sig eller förstå andra, oftast båda delarna.
AKK kan vara allt från enkla bilder eller fotografier till talapparater och datorer med olika styrsätt. Samma person behöver oftast olika alternativ och komplement beroende på situationen och vem man ska prata med. För att hitta rätt AKK till en person tittar man på personens förutsättningar och kartlägger vilka behov som finns i de miljöer personen vistas i. Vid alla former av AKK är omgivningens stöd avgörande för hur kommunikationen kommer att fungera.
Alla som har så pass svåra kommunikativa funktionsnedsättningar att de inte kan förlita sig på sitt naturliga tal för att klara sina vardagliga kommunikativa behov behöver någon slags AKK. Det är en mycket heterogen grupp, det vill säga personerna uppvisar stora olikheter vad gäller ålder, kognitiva, kommunikativa samt motoriska förmågor. Enligt forskning omfattar gruppen cirka 1,3 procent av alla medborgare, vilket i Sverige skulle innebära cirka 133 000 personer (beräknat på en befolkningsmängd på 10 215 309 i november 2018), och i Region Stockholm cirka 30 400 personer (1,3 procent av totalt 2 339 640 i november 2018).
AKK hindrar inte utvecklingen av talet utan ökar snarare möjligheten att lära sig tala eftersom man får möjlighet att kommunicera. Det är därför mycket angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla sin kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Det är heller aldrig för sent att starta med AKK.
Olika former av AKK
Tidig AKK – kroppsnära kommunikation
För personer som befinner sig på tidig kommunikativ nivå blir vi i omgivningen mycket viktiga. Genom att vara närvarande och lyhörda kan vi se till att kommunikationen och delaktigheten säkerställs. Naturliga reaktioner och kroppssignaler används och tolkas.
TAKK – Tecken som AKK
TAKK är en av de vanligaste AKK-metoderna som används i Sverige. TAKK är inte detsamma som teckenspråk, utan man använder TAKK tillsammans med talat språk. När man använder TAKK behöver man inte bekymra sig över prylar och teknik som ska fungera, man använder ju sina egna händer.
AKK med bilder och symboler
Bilder och symboler kan göra det möjligt för en person att uttrycka sig och också underlätta förståelsen för vad andra säger. Bilderna och symbolerna bör kompletteras med text, så att alla i omgivningen förstår vad de betyder för personen. När vi använder bild-/symbolkommunikation med en person med kommunikativ funktionsnedsättning är det viktigt att vi använder så kallat pekprat (eller på engelska "aided language stimulation") med personen för att möjliggöra inlärning av kommunikationssättet och att utveckla personens språk.
Bildbaserad AKK finns i många olika former:
Situationskarta är en kommunikationskarta som är anpassad för en viss situation eller aktivitet. En sådan bildkarta kan vara den första kontakten en person får med bildkommunikation och kan vara mycket positiv att använda om det är en rolig och motiverande lek eller annan aktivitet som bildsätts!
Generell kommunikationskarta är en kommunikationskarta där användaren har med sig sitt ordförråd på en karta.
PODD (pragmatiskt organiserade dynamiska displayer) är ett sätt att organisera ett bildbaserat ordförråd utifrån kommunikativa och pragmatiska funktioner, det vill säga utifrån hur man använder språk. PODD-böcker har en struktur som följer personers språkliga och kommunikativa utveckling och som underlättar utvecklingen av en mer avancerad kommunikation. PODD kan användas både låg- och högteknologiskt, i bokform eller i en kommunikationsdator. Det finns ett antal olika böcker med olika upplägg och olika många bilder per uppslag. Vilken bok man ska välja avgörs av förutsättningar och behov hos personen som ska använda den.
PECS – Picture Exchange Communication System är en AKK-metod som har som syfte att träna in kommunikation för personer vars grundproblematik är att de inte riktar sin kommunikation till andra människor. PECS bygger på en strukturerad inlärning och utveckling av kommunikation och på den kommunikativa funktionen att BEGÄRA från början, men tanken är att man ska utveckla till mer kommunikation.
Talande hjälpmedel
Ett talande hjälpmedel läser upp inspelade meddelanden eller talar med syntetiskt tal. Talande hjälpmedel finns i många utföranden, allt från en liten knapp med ett meddelande till avancerade med stora ordförråd. Antingen pekar man direkt på bilder, symboler, bokstäver eller text på hjälpmedlet, eller så styr man på ett alternativt sätt.
Samtalsapparat där man kan spela in ljud, med en eller flera nivåer, är ett bra sätt att komplettera kommunikationen för en person som använder situationskartor till sin kommunikation. När personen sedan trycker på bilden/rutan så läser apparaten upp det man har spelat in.
Många AKK-lösningar kan man också ha i en dator, smartphone eller surfplatta. Då använder man program/appar som är dynamiska, det vill säga man kan konstruera anpassningar med bilder, text och ljud som går att bläddra runt i med hjälp av programmets inbyggda funktioner.
Alternativa styrsätt
Det kan vara lättare att använda en dator eller surfplatta om man anpassar styrsättet. Till exempel kan man använda en kontakt i stället för mus när man klickar eller så kan man göra bokstäverna på tangentbordet tydligare. Det är också viktigt att man sitter bra och har en apparat eller skärm som är placerad i rätt ljusförhållanden.
Några enkla tips
Tänk på att ha rätt sittställning.
Stolen ska ge ett bra stöd för ryggen.
Ha bra stöd för fötterna.
Många kan behöva en större bordsyta eftersom de rör hela armen när de använder musen, det gäller särskilt mindre barn.
Ha enbart framme de styrsätt som är aktuella och se till att styrsättet är lätt åtkomligt.
Om exempelvis höger hand används bör styrsättet vara placerat mer åt höger än rakt framför personen.
Bildskärmen ska inte ha reflexer från lampor eller fönster. En lämplig placering är så att dagsljuset kommer från sidan.
Bildskärmen bör vara placerad så att nacken är rak och blicken något nedåtriktad när man tittar på skärmen. Ett riktmärke är att överkanten på bildskärmen ska vara i samma höjd som ögonen.
Tänk på att en bärbar dator kan ge sämre arbetsställning och ett otillräckligt synavstånd på grund av att bildskärmen och tangentbordet sitter ihop.
Vill du veta mer?
Besök vår utställning och visningmiljö för kommunikativt- och kognitivt stöd. Du kan också se filmer från visningsmiljön med exempel på stöd.
Podden Funka olika om kommunikativt och kognitivt stöd
I tre program tar podden Funka olika upp kommunikativt och kognitivt stöd. Tillsammans med en arbetsterapeut och en logoped pratar vi med olika personer om olika typer av stöd och på vilket sätt de hjälper dem.
Det finns många olika appar som kan hjälpa dig i vardagen för att till exempel kommunicera, skapa struktur eller minnas saker. Men att hitta en app som ger stöd utifrån ens förutsättningar och behov kan vara svårt. Appsök är en webbaserad söktjänst från Habilitering & Hälsa som publicerar tillgängliga appar för dig som har en funktionsnedsättning.