Det här programmet handlar om åldrande. Vi börjar med att ta reda på hur det påverkar oss alla, oavsett funktionsnedsättning eller inte. Julia Hamilton, sjukgymnast på Sabbatsbergsgeriatriken, svarar på frågor och berättar vad som händer med oss när vi blir äldre. Stämmer det till exempel att våra öron och näsor växer hela livet?
Medellivslängden i Sverige är 81 år för män och 84 år för kvinnor, men medellivslängden för männen har ökat de senaste 20-30 åren. En teroi om varför kvinnor blir äldre är att de är bättre på att lyssna på sina kroppar och att söka hjälp, samtidigt som de är mindre riskbenägna.
Alla delar av kroppen förändras
Åldrandet är en smygande process som börjar redan vid tjugoårsåldern, men vi brukar märka av det först när vi är runt femtio eller sextio år.
I och med att vi blir äldre förlorar vi muskelmassa, vilket gör oss svagare. Våra leder blir stelare och risken för att drabbas av förslitningsskador som artros ökar. Skelettet blir också skörare och mer sårbart för skador som benbrott. Framför allt kvinnor drabbas av benskörhet (osteoporos). Det beror på att bentätheten hos kvinnor minskar kraftigt efter klimakteriet.
Fysisk träning kan bromsa det fysiska åldrandet och exempelvis minska risken för fallolyckor som är vanligt hos äldre. Den bästa typen av träning är en kombination av styrketräning, balansträning och fysisk aktivitet. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer ska man träna balansträning tre gånger i veckan, styrketräning två gånger i veckan och ha en pulshöjande aktivitet 150-300 minuter i veckan, om man tränar med måttlig intensitet, 75-150 minuter om man tränar högintensivt.
Hjärnan krymper
De förändringar som börjar tidigast inuti våra kroppar är att nervsystemet och hjärt- och kärlsystemet försämras. Hjärtat får svårare att pumpa ut blod, vilket gör att vi blir fysiskt tröttare och kan drabbas av hjärtsjukdomar som hjärtsvikt.
Nervsystemets ledningsförmåga att överföra impulser från hjärnan till muskler, kroppsdelar och organ blir sämre. Det påverkar bland annat vår syn och hörsel. Även andra sinnen som lukt och smak försämras. Många äldre känner inte smak lika starkt, vilket kan leda till att man tappar matlusten.
Hjärnan blir mindre med åldern, ungefär 100 gram, och man tappar kopplingar mellan cellnätverk .Det kan bland annat leda till att vi får sämre minne. Demenssjukdom har dock inget med vanligt åldrande att göra, som många tror, det är en genetisk sjukdom som drabbar vissa av oss.
Precis som att träna kroppen kan vi träna våra hjärnor. Det finns särskilda kognitiva övningar, men även styrke- och konditionsträning ökar den kognitiva förmågan eftersom det leder till bättre blodtillförsel till hjärnan. Att delta i sociala aktiviteter som känns meningsfulla har också en positiv effekt för vår hjärna.
Utseendet förändras
Att många blir gråhåriga beror på att hårcellerna slutar producera ett pigment som heter melanin. Melanin styr vår hårfärg och med åldern kan inte hårcellerna producera lika mycket av detta pigment. Att man tappar hår beror på att hårsäckarna minskar med åren.
Med åren får vi också rynkor. Huden består av två olika fibrer: elastin som ger elasticitet, och kollagen som ger struktur. Med åren försämras deras egenskaper och det gör att huden blir slappare och har svårare att bevara fukt. Detta kan även göra så att näsa och öron och ser större ut. Att de fortsätter att växa är en vanlig myt som inte stämmer utan beror på att huden blir slappare och ”hänger” mer.
Ta vara på de äldre
Ingen vill kalla sig gammal och det kan vara svårt att själv se sig som äldre. Vårt samhälle är ungdomsfixerat och det finns en negativ syn på äldre, som att man inte är att räkna med längre, så kallad ålderism. Samtidigt så blir vi allt äldre och samhället förlorar en värdefull resurs genom att inte lyssna på eller ta hänsyn till en så stor del av befolkningen.
Synen på åldrande har förändrats över tid. Tidigare var samhället mindre jämlikt och de som var födda på 1920-1930 talet ville inte ligga någon till last. 40-50-talisterna är väl medvetna om sina rättigheter, vana vid att vara aktiva och vill vara delaktiga i beslut som rör sina liv. Framöver kommer man förhoppningsvis arbeta ännu mer med social inkludering och att skapa förutsättningar för fler att åldras på sina villkor.
Sociala sammanhang behöver vi för att må bra
Med åldern blir många mer tillfredsställda med livet, mindre materialistiska och mer andliga. Man har tid att göra sådant man inte haft tid att göra tidigare och kan umgås med vänner och familj.
För att må bra är det viktigt med fysisk aktivitet, att äta hälsosamt , ha sociala aktiviteter och att vara en del av en gemenskap. Det är aldrig för sent att ändra de här delarna i sitt liv. Personer som har ett socialt nätverk och en tillvaro de upplever som meningsfull löper mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa.
