Autism utan intellektuell funktionsnedsättning i podden Funka olika

Egenskaper vid autism

• Svårigheter i att förstå och tolka vad andra menar och känner.
• Svårigheter i att kommunicera med andra och att själv bli förstådd.
• Svårigheter i att utveckla och bevara relationer och att anpassa sig utifrån olika situationer och sociala sammanhang.
• Benägenhet för ett ensidigt intresse upp en stor del av tiden.
• Svårt med förändring och fixering vid rutiner och ritualer.
• Reagerar och sinnesuttryck på ett annorlunda sätt, en över- eller underkänslighet för exempelvis ljud, lukter och smaker.

Diagnoskriterier på Autismformum

Asperger syndrom eller autism?

Asperger syndrom användes som begrepp tidigare, men idag skiljer man inte på diagnoserna autism och Aspergers syndrom. Båda ingår i autismspektrumet och i det som kallas autism.

Det som kännetecknar det som tidigare kallades Asperger syndrom är att personen är normal- till högt begåvad och har ett talat, ofta välutvecklat språk.

Det som tidigare kallades autism kännetecknas av en låg begåvning. Upp till 80% hade också intellektuell funktionsnedsättning (IF) och upp till 50% hade inte ett talat språk.

Är personer med autism överintelligenta?

En del är normalbegåvade, andra överbegåvade. Det ser väldigt olika ut för olika personer. Många har ett starkt intresse och är begåvad och kunnig i det intresset. Andra har inte det. Ensidiga intressen är ett möjligt kriterium för diagnosen men inte något alla har. Att tro att alla med autism är överbegåvade kan leda till krav som är svåra att leva upp till.

Förstår personer med autism ironi?

Sarkasm och ironi kan vara roligt om man förstår det, men det kan bli missförstånd. Personer med autism generellt har svårare att förstå otydlig kommunikation och metaforer och ordspråk kan tolkas bokstavligt. För att undvika missförstånd är det bra att tänka på att vara tydlig och att säga det en menar. Och att vara beredd på att förklara om det blir missförstånd.

Har en person med autism känslor?

En del personer med autism har svårt att tolka och att visa känslor. Ledsenhet kan komma ut som ilska och vice versa. Att det är svårt att kommunicera känslor för omgivningen gör att det kan vara jobbigt med känslor. Det omgivningen kan göra för att underlätta är att fråga och att lita på hur personen säger att hen känner sig. Att tolka en person med autism kan vara svårt.

Många med autism har en förmåga att skilja på känslor och handling. Att exempelvis i en akut och farlig situation agera utifrån situationen istället för känslan. Något som kan leda till en missuppfattning om att personen är känslokall.

Trivs personer med autism bäst själva?

En del trivs bra själva med få kontakter och i stort behov av egentid, medan andra istället gillar att ha folk omkring sig. Men att småprata kan vara svårt. Många föredrar att göra något tillsammans som är intressant och givande.  

Många föräldrar är oroliga över att deras barn inte har några vänner, eller att deras barn sitter för mycket vid datorn. Men för barnet kan den typen av umgänget vara precis de umgänge barnet behöver och klarar av. Många hittar gemensamma forum via nätet och det kan vara en fördel eftersom det där är enklare satt socialisera utifrån sin förmåga.

När det gäller kärleksrelationer ser det också väldigt olika ut om det är enkelt, men många har svårt att träffa någon. Det kan vara en fördel att träffa någon som förstår ens sätt att tänka, exempelvis någon annan med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men det kan också leda till stora konflikter. Kommunikation och tydlighet är viktigt för att det ska fungera i en relation.

Är autism vanligare hos pojkar?

Fler pojkar får diagnosen autism än flickor, men det betyder inte att fler pojkar faktiskt har autism. Mest troligt är det så att för få flickor får diagnos på grund av att diagnoskriterierna passar bäst in på pojkar.

Flickor utvecklar generellt en social kompetens tidigare än pojkar, och flickornas specialintressen syns inte alltid lika tydligt som hos pojkar. Det kan handla om hästar, att rita, smink och kläder vilket många flickor är intresserade av oavsett om de har autism eller inte.

Hos flickor upptäcks autism ofta senare i livet.  När det kommer upp i högre skolår i samband med att de blir hemmasittare och har utvecklat psykiska ohälsa som ätstörningar, självskadebeteende eller missbruk, eller när de blir föräldrar och deras barn får diagnos. Pojkar uppmärksammas ofta redan när de börjar i skolan eller i mellanstadiet.

Flickor med autism mår ofta väldigt dåligt som en följd av att detta, så det är en viktig grupp att uppmärksamma. En ska vara uppmärksam på barn som är väldigt blyga och inte tar notis om andra människor.

Hur fungerar det i skola och på jobb?

Skolan är skyldig att anpassa verksamheten efter varje elevs behov. Det kan handla om att eleven behöver stöd för att klara av skolan, eller att stimulera elever som ligger långt fram kunskapsmässigt. Den största gruppen av hemmasittare har autism.

Många med autism fungerar jättebra i arbete, om en bara hamnar på rätt arbetsplats med rätt anpassningar. Det är viktigt med struktur och tid för återhämtning. Att jobba i stora arbetsgrupper kan vara svårt och energikrävande.

Länkar

Autismforum
Ung och Asperger
Riksförbundet Attention
Autism- och Aspergerförbundet

Sinnesintryck

Att vara från en annan planet eller att känna sig som en utomjordning är ett vanligt sätt för en person med autism att beskriva sig själv i förhållande till andra.

En person med autism kan vara både överkänslig och underkänslig för sinnesintryck som smärta. Att slå sig eller att bränna sig på kokhett vatten kanske inte känns alls, medan det är jätteobehagligt med fysisk beröring eller att bli klippt och att duscha.

De flesta är känsliga för ljud och ljus och det är bra att intryckssanera exempelvis ett rum för att det ska fungera för någon som har autism. Till exempel genom att släcka lampor som flimrar och att stänga av fläktar som stör. Annars går det åt mycket energi och det blir svårt att koncentrera sig.

Det är viktigt med återhämtning för att orka med vardagen. Ett sätt kan vara att ägna sig åt sitt specialintresse en stund, att gosa med sin katt eller att göra något annat som ger en energi. Barn kanske inte själv är medvetna om alla intryck som stör, så det kan vara bra att hjälpa till att intryckssannera och att planera in tid för återhämtning.

"Can you make it to the end" är en film som beskriver ganska väl hur överkänsligheten kan se ut. Filmen är har tagits fram av The National Autistic Society 

Can you make it to the end på Youtube

Kommunikation

Kommunikation handlar mycket om att tolka utifrån en förutbestämd idé om hur saker är. Detta sker intuitivt för de flesta, men kan vara svårt för en person med autism att förstå. Att till exempel kallprata om vädret eller svara på frågan om hur läget är kan te sig helt ologiskt. Att tolka icke verbal kommunikation som ansiktsuttryck och gester är också svårt.

Skillnaderna i sättet att kommunicera leder till många missförstånd. Blir det för svårt att tolka går det inte att ta in det som sägs. För att underlätta är det bra att vara tydlig, konkret och att förmedla ett budskap i taget. Undvik negationer och onödiga ord. Ett barn med autism kan ha ett väldigt välutvecklat språk, likt en vuxen, men det är inte säkert att en förstår omgivningen med samma mognad.

Kognition

Många med autism har svårt att byta perspektiv vilket gör det svårare att förstå mänskligt beteende. Informella och sociala regler är svårt att förstå, till exempel varför en ska invänta andra runt borden när en ätit klart eller att inte stå för nära någon annan. Det här är regler som är obegripliga, som en måste lista ut och lära sig.

Det är också vanligt att ha svårt att förstå och lägga ihop olika delar till ett sammanhang. Många med autism är mer uppmärksamma på detaljer än på sammanhanget och värdera inte något som viktigare än det andra. Det gör att det kan ta längre tid att bearbeta intryck och förstå innebörden av hur saker hänger ihop. Det är svårt att förstå konsekvenser och handlingar när en inte uppfattar hur olika skeenden och delar hänger ihop.

Förmåga att planera, utvärdera och förändra det egna beteendet är svårare och tar längre tid att lära sig vilket gör att det kan bli svårt i nya miljöer och sociala sammanhang. En person med autism utgår inte från tidigare inlärda beteenden utan löser varje problem och situation på ett nytt sätt.

Det annorlunda sättet att tänka i kombination med känslighet för sinnesintryck och sociala sammanhang är stressande och tar mycket energi. Det kan leda till dåligt mående, att en utvecklar självskadebeteende eller blir utagerande.

Som utomstående är det viktigt att själv byta perspektiv och försöka sätta sig in i hur det kan vara att ha autism, och att anpassa sitt sätt att kommunicera på.

Det är viktigt att vara tydlig när du pratar med en person med autism. Eftersom många med autism tar saker bokstavligt blir det lätt missförstånd om en person är otydlig och krånglar till språket. Mena det du säger och säg det du menar.

Personer med autism behöver också generellt längre tid på sig för att förstå och bearbeta information. Ge tid för det och berätta när du behöver ditt svar så blir det mindre stressande.

Använd scheman för rutiner och struktur

Rutiner och struktur är viktiga för att minimera energiläckage. Att behöva lista ut i vilken ordning saker ska göras tar energi. Att ha rutiner och struktur för hur saker ska gå till underlättar. Gör saker i en bestämd ordning, vid samma tid varje dag. Att använda sig av scheman för vardagsaktiviteter gör det tydligt och leder till att personen mer självständigt kan klara av aktiviteterna. Det kan handla om måltider, men även aktiviteter i skolan och på arbetsplatsen. Tänk också på att skapa tillfällen och utrymmen för återhämtning för att ge personen möjlighet att fylla på energi. Även det kan schemaläggas.

Välj strider och ställ rimliga krav

Välj dina strider och bråka inte om sådant som inte är viktigt. Måltider är ett exempel på en situation som är svår för många, särskilt om en har autism. Det finns mycket regler och förväntningar kring en måltid. Fundera på vad syftet med situationen är och kräv inte att det behöver vara på ett visst sätt. Det viktiga är att en person får i sig mat, inte att hen har ketchup på fisken till exempel.

Reflektera över förväntningar och krav. Alla behöver ha förväntningar på sig, men för personer med autism måste förväntningarna vara anpassade så att kraven går att leva upp till. Ingen vill misslyckas gång på gång och känna att de aldrig lever upp till de mål som ställs.

Var lugn

Känslosmitta innebär att känslor smittar. För personer med autism kan det vara svårt att sortera ut vilken som är ens egen känsla eller någon annans. Det blir extrajobbigt i konfliktsituationer och stressade situationer. Därför är det viktigt att hålla sig lugn.

Sju viktiga frågor

Det finns sju frågor som är bra att svara på när du ger instruktioner. Det är en metod som ser till att den information som ges är fullständig.

• Vad ska jag göra?
• Var ska jag vara?
• Med vem ska jag vara?
• Hur länge ska det hålla på?
• Vad ska hända sen?
• Vad ska jag ha med mig?
• Varför ska jag göra det här?

Många blir provocerade av frågan varför, men frågan ställs inte i syfte att ifrågasätta utan för att det kan vara svårt att faktiskt förstå varför något ska göras. Finns inte förståelsen eller intresset är det svårt att motivera en person med autism att göra något. Vid inlärning är det bra om det går att hitta en ingång som motiverar personen att vilja lära sig.

Finns bra hjälpmedel

Det finns många bra appar i mobiltelefoner som är till stor hjälp, exempelvis åminnelser, scheman, kalendrar, timers mm. Habilitering & Hälsa kan tipsa om bra appar.

Tyngdtäcken kan hjälpa en att sova bättre. Sömnstörningar är vanliga hos personer med autism.

Var inte rädd att prova nya lösningar och lyssna in förslag. Personer med autism har ett sätt att tänka på som inte alltid är helt självklart för andra, och kan komma med många bra alternativa lösningsförslag.

Viktigt med diagnos

Om ett barn är sen i sin allmänna utveckling kan det vara anledning att göra en utredning. Inte för att det är viktigt att sätta en diagnos, utan för att barnet ska få hjälp. Barn som har ett sent utvecklat tal kan vara ett tecken, liksom om barnet inte lyssnar till sitt eget namn eller reagerar på om en förälder går ut ur rummet.

Efter 18 år är det upp till personen själv att besluta över en eventuell utredning. Där kan omgivningen behöva motivera, om det finns anledning att utreda för diagnos. Att inte få diagnos kan leda till psykisk ohälsa, dålig självkänsla och ett utanförskap.

En utredning skadar inte, det är ett verktyg för att ta reda på styrkor och svagheter för att kunna sätta in hjälp om det behövs. En diagnos är en möjlighet att få stöd, inte bara för sina svårigheter utan även för att utveckla sina styrkor.

Länkar

Appsök - tillgänglighetsgranskade appar
Autismforum
Ung och Asperger
Riksförbundet Attention
Autism- och Aspergerförbundet