Annorlunda perception i podden Funka olika

Janina Neufeld forskar vid KIND som är ett forskningscenter med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Karolinska institutet.

Sensorisk känslighet innebär att man reagerar mer än de allra flesta på sensoriska intryck. Man kan vara över- eller underkänslig för något eller flera sinnen. Vanliga sinnen många reagerar på är hörsel och syn.

Uppemot 70 procent som har autism upplever sinnesintryck annorlunda än övriga i befolkningen. Synestesi är också vanligare vid autism. Det betyder samtidig förnimmelse, två eller flera sinnen kopplas samman. Det kan till exempel vara att se vissa färger eller former när man hör ett visst ljud. Ett annat tillstånd gällande ljud är det som misofoni, eller så kallad selektivt ljudkänsligt syndrom. Det kan liknas vid att man har en fobi för vissa ljud och reagerar väldigt starkt på dem. Vanligen ljud från en annan person så som smaskljud.

Är man känslig för ljus är det ofta starka, blinkande och diffusa ljus som leder till besvär. Vad gäller lukt är det individuellt vilka dofter man är känslig för. Dofter som folk generellt ogillar verkar dock vara vanliga även vid sensorisk känslighet. Smak är också individuellt, ofta handlar det mer om textur än om smak. Känslighet för smak kan hänga ihop med Arfid, eller selektiv ätstörning, men enligt Janina behövs mer forskning inom området för att kunna förstå (eller förklara) sambandet.

När det gäller känsel verkar lättare beröring vara mer besvärande än hård beröring. Många med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning gillar till exempel tyngdtecken och blir lugna av det. Hur smärta påverkar en person varierar. Vissa studier pekar på ökad känslighet för smärta vid autism medan andra visar på minskad känslighet. Det finns däremot en koppling mellan perception och finmotorik. Om vi till exempel lyfter upp ett glas påverkas den handlingen utifrån hur vi upplever glaset, dess tyngd och hur det känns.

Intrycksallergi kan leda till stora besvär

Det kan innebära ett stort lidande i vardagen för den som är känslig för ett eller flera sinnesintryck. Är man överbelastad av intryck blir man trött och vissa intryck kan för en del till och med upplevas som smärta. Besvären kan leda till ångest och att man undviker vissa miljöer för att det är så påfrestande att vara i dem.

Ljud, ljus och lukt finns överallt. Är man känslig för detta kan det vara svårt att koncentrera sig i skolan eller på jobbet, att åka tunnelbana eller gå i affärer.

Ett barn som exempelvis uppmärksammar ljud väldigt stark kan hålla för öronen eller dra sig undan för att stänga ute ljudet. Det kan påverka inlärningen och även språkets utveckling om barnet är mycket besvärat och har svårt att fokusera på och ta in andra intryck.

Svårt för omgivningen att förstå

Det syns inte på en person om hen är känslig för till exempel ljud och ljus. Om de flesta andra inte upplever samma sinnen som störande saknas ofta förståelse från omgivningen. Janina tycker att det finns för lite stöd för den här gruppen. Det skulle gå att göra mycket redan i dag. Skolor skulle kunna ljudisolera mer och ha färre saker på väggarna för att begränsa intryck. De skulle också kunna erbjuda vilorum för elever som behöver dra sig undan. Det är förändringar som gynnar alla, inte bara  elever med autism.

Besvär med sensorisk känslighet minskar inte med åldern, men många hittar strategier för att hantera svårigheten så att livet kan bli enklare.

Vad en ökad känslighet beror på finns det olika teorier om. En teori är att det handlar om hur man filtrerar och sorterar intryck, att något i den processen ser annorlunda ut. Det kan också handla om en obalans i hjärnans signalsubstans. En annan teori är att intryck hanteras och släpps igenom till medvetandet på ett annat sätt än hos övriga befolkningen.

Sedan 2013 ingår annorlunda perception som ett kriterium för diagnosen autism. Trots det är förståelsen fortfarande ganska låg för hur det kan vara att leva med det. Omgivningen har ofta svårt att föreställa sig hur det kan vara att vara känslig för sinnesintryck som ljud, ljus, dofter, smaker och fysisk beröring. Den som lever med en sådan känslighet blir snabbt trött och utmattad. Det kan vara svårt att vistas i vissa miljöer, och för en del är det till och med smärtsamt att utsättas för de sinnesintryck en är känslig för.

Skolan är ett exempel på en utmanande miljö för barn som är sensoriskt känsliga. Mycket ljud och andra intryck gör det svårare med koncentration. Hanna Danmo minns att hon hade svårt att hänga med i skolan och att hon behövde fråga mer än sina klasskamrater. Det fick henne att undra om hon hade sämre förståelse än de andra. I gymnasiet, när Hanna fick sin autismdiagnos, fick hon i stället gå anpassad skolgång och då blev skolan betydligt lättare för henne.

Det är bra att säga ifrån om det blir för mycket intryck, enligt Hanna. Behöver du prata med någon kan du till exempel be om att få prata ostört i ett eget rum. Och när du umgås med andra kan du sätta en gräns för hur länge du orkar.

Tips som underlättar vid sensorisk känslighet

Det finns flera saker du kan göra för att underlätta tillvaron om du är känslig för sinnesintryck. Här följer ett par exempel:

• Är du känslig för ljud kan du använda brusreducerande hörlurar. I jobbsammanhang kan det vara hjälpsamt att ha eget rum.
• Är du känslig för ljus kan du ta hjälp av solglasögon. Keps eller luva kan också skärma av ljus och andra synintryck.
• Är du känslig för vissa lukter kan du ta hjälp av andra , till exempel genom att ha lite viks under näsan eller en annan stark doft som tar ut andra dofter.
• Är du känslig för smaker kan du anpassa kosten. Har du ett barn i förskola eller skola som är känslig för smak ska skolan i bästa fall hjälpa till med detta. I annat fall kan du skicka med barnet något att äta.
• Är du känslig för beröring finns mjuka kläder utan sömmar. Tvättlappar går att klippa bort. I stället för att duscha kan du bada eller skruva av duschmunstycket så att strålarna inte är lika hårda. Det finns särskilda skärmmössor du kan använda när du tvättar håret för att slippa vatten och schampo i ögonen.
• Välj lugna tider. Har du svårt med ljud och intryck som kommer av att det är mycket folk, undvik rusningstrafik eller att gå på tivoli när det är som mest folk där.