Ungas sexuella hälsa i podden Funka olika

Sexuell och reproduktiv hälsa omfattar alla, oavsett funktionsförmåga, genom hela livet. Den sexuella hälsan är viktig för självkänslan och välbefinnandet.

Sexuell hälsa innebär bland annat

• respekt för den egna kroppsliga integriteten
• rätten till sin sexualitet
• frihet att själv definiera sin sexualitet, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
• rätten att själv välja om man vill ha sex, och med vem
• om man vill ha barn och hur många
• att man själv väljer om, när och med vem man vill gifta sig.

Normer och värderingar i samhället påverkar synen på sexualitet. Den sexuella hälsan är något sämre för personer med funktionsnedsättning som grupp. Det beror bland annat på olika föreställningar och fördomar om sexualitet och vilka kroppar som får visas upp. Det finns en föreställning om att personer med funktionsnedsättning är asexuella. Om man inte är asexuell utgår omgivningen från att man är heterosexuell. Det här påverkar synen på en själv och gör det svårare att exempelvis bryta mot normer kring sexualitet.

Genom att prata om och synliggöra den sexuella hälsan ökar man förutsättningarna för alla att få vara sig själv och att uttrycka sin sexualitet utifrån det.

När sex blir ett problem

Sex kan bli ett problem om

• sex tar för stor plats i livet
• om sex inte får någon plats alls eller
• om det leder till att en utsätter sig för risker.

Exempel på när sex tar för mycket plats kan vara att man onanerar hela tiden, så att det till exempel går ut över skolan eller andra delar i livet. Det handlar ofta om att personen har för lite att göra på dagarna, att man är understimulerad. Då behöver man se över hur man kan fylla på med aktiviteter och meningsfull sysselsättning.

Att sex inte får någon plats alls kan bero på att andra, och en själv, inte tänker att man kan ha en sexualitet på grund av sin funktionsnedsättning. Man kanske inte heller får tillräckligt med utrymme för att utveckla sin sexualitet, eller hindras på grund av att omgivningen tycker att det verkar farligt och vill skydda en.

Risker kan handla om att man utsätter sig själv för farliga situationer. Man kan ha svårt att se konsekvenser av sitt handlande och ha svårt att läsa av andra. Har man väl hamnat i en riskfylld situation kan det också vara svårt att ta sig ur den. Det kan handla om att man inte förstår vad man hamnat i, eller att man rent fysiskt har svårt att ta sig därifrån.

För att minska riskerna är det viktigt att tidigt ge barn kunskap om vilka risker som finns, att tidigt lära dem integritet och att hitta säkra sätt för dem att utveckla sin sexualitet. Om en person behöver smyga med sin sexualitet kan det leda till att en utsätter sig för risker.

Det är också viktigt att lära barnet att säga nej. Har barnet svårt med kommunikation kan man använda sig av bilder eller tecken. Som förälder är det viktigt att också själv respektera barnets integritet och exempelvis inte kramas och pussas om barnet inte vill.

Den sexuella hälsan är viktig för folkhälsan

Det är en samverkan mellan hem, skola och vård att verka för god sexuell hälsa.

Skolan har skyldighet att ge en sexualundervisning som passar alla. Särskolan har generellt bra anpassad undervisning. I den allmänna skolan ska den anpassas för alla, exempelvis elever med rörelsenedsättning. Skolan har skyldighet att göra det. För elever med måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning kan man ta hjälp av habiliteringen för att få anpassad sexualundervisning.

Var kan jag få hjälp?

Har man frågor om, eller önskar hjälp med sin sexuella hälsa kan man kontakta en ungdomsmottagning. Den vänder sig till barn och unga i åldern 12-23 år. 

Man kan också vända sig till habiliteringen. Många kommer först när det uppstått ett problem, men här kan man få konkret hjälp, exempelvis hur man kan onanera om man behöver hjälpmedel för det.

Länkar

Umo - Ungdomsmottagning på nätet
Stockholms ungdomsmottagningar
Om sexuell hälsa på Folkhälsomyndigheten

Att utveckla sin sexualitet är ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Barn med funktionsnedsättning möts ofta av en väldigt stereotyp bild av sexualitet. I vissa fall tänker man inte att personer med funktionsnedsättning har en sexualitet och det saknas förebilder i populärkultur och media. Som förälder kan man därför behöva stötta sitt barn i det.

Det är bra att prata med sitt barn om sexualitet och närhet, och att från tidig ålder lära sitt barn integritet. Precis som att lära barnet integritet är det viktigt att barnet lär sig vem hen är och hur hen fungerar i förhållande till andra. Därför bör man även prata med barnet om hens funktionsnedsättning och ge barnet kunskap om vad det innebär för barnet.

Alla har möjlighet att utveckla sin sexualitet. Det behöver inte nödvändigtvis handla om sex eller samlag, utan kan vara hur man tar i andra, hur man själv vill bli berörd eller hur man flörtar.

Lär barnet integritet

Att lära sitt barn integritet är bra att börja med tidigt. Redan små barn kan man lära att man inte behöver kramas om man inte vill och att man har ”privata” kroppsdelar som ingen får röra mot ens vilja.

Det är också viktigt för barnet att få kroppskännedom. Att det kan vara skönt när någon annan tar på en, men att man har rätt att själv bestämma över det och att det ska kännas bra. Bra-känslan kan hjälpa barnet att hitta rent konkret genom att beskriva hur det känns i kroppen. Det kanske kittlar i magen eller att man skrattar med munnen.

På samma sätt som man lär barnet om hens egen integritet kan man behöva lära barnet att respektera andras privata delar, och vad som är okej och inte i förhållande till andra människor. Att lära sitt barn förstå och sätta gränser kan man öva på rent konkret, genom rollspel. Har barnet kognitiva svårigheter räcker det inte alltid med att berätta och förklara.

Att lära sitt barn samtycke kan man också öva på genom rollspel. Har barnet svårt att tolka signaler är det mycket bättre att lära barnet att fråga med ord hellre än att barnet ska försöka förstå vad en annan person känner och vill.

Kom ihåg att barn med kognitiva svårigheter behöver höra samma sak flera gånger,  och att man pratar med dem utifrån deras utvecklingsnivå.

Förbered barnet på puberteten

Kroppsliga förändringar i samband med puberteten, som hår på snoppen och bröst, kan vara jobbiga för barn som har svårt för förändring. Det är därför bra att i god tid förbereda barnet på att kroppen kommer att förändras.

När det gäller mens kan man behöva hjälpa barnet att komma ihåg att byta mensskydd, och hur man rent praktiskt byter binda om man exempelvis har motoriska svårigheter.

För pojkars del kan det vara bra att förklara hur snoppen fungerar.  Att morgonstånd och utlösning är ett tecken på att kroppen fungerar som den ska.

För vissa barn kommer den sociala puberteten mycket senare än den kroppsliga, ibland först i 30-årsåldern, något som är bra att känna till som förälder.

Riskbeteenden vid funktionsnedsättning

Personer som har intelllektuell funktionsnedsättning (IF) eller autism har svårare att bedöma risker, att förstå sociala interaktioner och andras intentioner. Det kan också vara svårt att förstå konsekvenser och att tänka i flera led. För att minska risken kan man öva på konkreta lösningar ifall en obehaglig situation skulle uppstå, om barnet ska ringa någon till exempel.

Vid adhd kan ens impulsivitet leda till att man hamnar i situationer utan att reflektera över om det är en bra idé eller inte. Genom att lära barnet strategier för att stanna upp och känna efter, och att gå på sin bra-känsla, kan man minska risken för oönskade situationer.

Vid fysiska funktionsnedsättningar kan riskerna i stället handla om att det är svårare att ta sig därifrån, eller att man inte kan berätta vad som hänt om man har kommunikationssvårigheter.

Det kan också finnas en rädsla hos föräldrar för att ens barn ska utsätta någon annan för övergrepp. För att minska den risken är det bra att barnet får lära sig integritet och vad samtycke innebär. Att prata om sex och intimitet minskar risken för att barnet ska utsätta andra, och att själv utsättas.

Gränsen för vad man kan prata om med sitt barn går vid att prata om sitt eget sexliv, eller sexuella praktiker. Och om ens barn är för intimt mot en själv och delar med sig om för intima detaljer är det bättre att hjälpa barnet att få kontakt med någon annan, exempelvis på habiliteringen eller på en ungdomsmottagning.

Sex heta föräldratips

• Lär barnet integritet vid tidig ålder.
• Lär barnet samtycke.
• Prata om sex och alla människors rätt att ha det.
• Öva på att inte vara för orolig, och behåll lugnet som förälder.
• Fundera på hur du själv förhåller dig till sex och sexualitet. Vissa saker kanske du själv behöver göra upp med, exempelvis fördomar.
• Kom ihåg på att sexuell hälsa är en mänsklig rättighet.

Länktips som nämns i programmet

Rädda barnen - Stopp min kropp
Rädda barnen - Nätsmart
Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)
Ungdomsmottagningarna Stockholm
UMO
YOUMO
Privatliv - om kroppen, känslor, relationer och sex
Sexbyrån på UR Play
Om samtycke för barn på Youtube
Filmer med unga om IF på habilitering.se
Om hjärnan ur Ninjakoll

Att få information om, och hjälp med sex och sexualitet, är en mänsklig rättighet som gäller alla. Det finns en tendens att personer med rörelsenedsättning exkluderas från de frågorna. Därför är det viktigt att prata om det.

Att man exkluderas beror på okunskap och fördomar. Man ses inte som en sexuell person och representationen i samhället är ganska begränsat. Att vara i behov av andra när det gäller att hantera och sköta om sin kropp kan också leda till att man avsexualiserar sig själv. Men alla har rätt till en sexualitet och sex kan se ut på många olika sätt.

Det finns mycket fördomar om sex, som att sex är lika med penetration, men så behöver det inte alls vara.  Sex kan man ha med sig själv, eller tillsammans med andra. Det kan vara att ligga nära någon och att stimulera delar av kroppen som är sköna att röra vid, exempelvis hals eller bröst.

Hur funkar sex när man har rörelsenedsättning?

När man har sex vid rörelsenedsättning handlar det mycket om att få till en bra positionering och att ha tillgång till hjälpmedel som gör att man kan stimulera sig själv. Tips på sexleksaker kan man få information om på nätet eller genom att vända sig till en sexleksaksaffär.

Att sätta på en kondom kan vara svårt om man har motoriska rörelsenedsättningar. Har man assistans kan man be hen om hjälp med att sätta på kondom, förutsatt att man känner sig bekväm med det. Har man sex med en partner av motsatt biologiskt kön och inte vill bli gravid kan det vara värt att kolla upp andra preventivmedel.

Om man har assistans är det bra att öva på att skapa tid och utrymme för sig själv. Till exempel genom att be att få vara en stund själv i duschen, eller att bli lagd på ett sätt som möjliggör att kunna ha sex med sig själv en stund innan man blir lagd i sin sovposition. Om man vänjer sig vid att be om egen tid för att onanera kan det på sikt leda till att det blir enklare att be sin assistent om sådant som rör sex, exempelvis hjälp med positionering eller att hämta en sexleksak åt en.

Risker och samtycke vid sex

För att minska risker och utsatthet vid sex är det viktigt att lära sig att känna igen en utsatt situation och att våga agera på den. Får man en dålig känsla av någon i ens närhet, exempelvis om en taxichaufför är för närgången eller tar på en på ett intimt sätt måste man lita på den känslan och säga till någon vuxen.

Samtycke innebär att två personer är helt överens när de har sex. Är man osäker på om man själv, eller den andra är med på det som händer, måste man stanna upp och fråga. Det är viktigt att ingen  gör något mot sin vilja, eller går över sina gränser. 

Träffa en partner

Många kan uppleva att det är svårt att träffa någon. Träffa någon kan man göra på flera sätt, via sociala medier eller i sammanhang där andra människor finns. Att bara sitta hemma och göra ingenting är inte en lösning.

Om man är ute på nätet för att träffa någon kan det vara bra att berätta om sin rörelsnedsättning, om det är så att man är ute efter att bli ihop med någon. Många upplever att de blir bortvalda på grund av sin rörelsenedsättning, så är man bara ute efter att ligga med någon kan det vara bättre att inte berätta.

Många har erfarenhet av dumma kommentarer, exempelvis att få frågan om man kan ha sex. Det kan man behöva vara rustad och ha strategier för. Men det finns tillfällen där det är bra att få frågor om sex, till exempel av en partner som behöver veta vad som är skönt och inte.

Undrar man över möjligheten att få barn kan man prata med sin läkare, eller med habiliteringen om man har frågor om föräldraskap.

Om ens föräldrar är för överbeskyddande kan det vara bra att prata med dem och be dem att ge en mer utrymme. Det kan vara så att ens förälder har koll på allt man gör, vem man träffar, vad man använder sina pengar till och då behöver man värna om sin egen integritet.

Få information om sex

Alla ska inkluderas i sexualundervisningen och informationen ska vara anpassad för alla kroppar, även om man har rörelsenedsättning, men så ser det inte alltid ut. Får man inte information som berör en själv är det bra att ta upp det med skolans rektor. För alla har rätt till sexualkunskap.

Vid frågor om sådant som rör sex kan man vända sig till en ungdomsmottagning. Ungdomsmottagningarna är till för alla och kan svara på  frågor om kroppen, sexualitet och relationer. På ungdomsmottagningarna.sll.se ser man vilka ungdomsmottagningar i Stockholm som är fysiskt tillgängliga. På umo.se hittar man samtliga  ungdomsmottagningar i hela landet.

Till habiliteringen kan man vända sig om man behöver hjälpmedel, har frågor om föräldraskap, positioneringskuddar eller liknande. Habiliteringen erbjuder olika typer av stöd som är specifikt vid funktionsnedsättning, även när det handlar om sex. 

Länkar

Rädda barnen - Stopp min kropp
Rädda barnen - Nätsmart
Sex i rörelse - RFSU
Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)
Ungdomsmottagningarna Stockholm
UMO
YOUMO
Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU)

Att prata om sex och sexualitet är viktigt för att kunna bestämma och ha makt över sitt eget liv. Sex kan vara många olika saker, exempelvis att hångla, smeka varandra och att ha sex med sig själv. Det handlar inte bara om samlag. De flesta börjar med att ha sex med sig själv.

Att ha sex med sig själv innebär att man tar på sig själv så att det känns skönt. Andra ord för det är att runka och onanera. Det är privat och något man gör när man är själv.

Hångla är något man gör med någon annan, man kanske kysser och kramar någon med eller utan kläder på sig. Skillnaden mellan en kyss och puss kan förklaras så att en puss kan man ge sin mamma eller sin hund, men inte en kyss. En kyss är ofta lite längre än en puss.

Det ska kännas bra att ha sex

Det är viktigt att ha kunskap om vad sex är och att kunna sätta gränser och säga nej. Man behöver inte vara ihop, eller kär, för att hångla eller ha sex. Det viktiga är att det känns bra och att ta det i den takt man själv vill. Är man osäker kan man prova lite, men då måste man säga till när man inte vill längre.

Samtycke innebär att man är överens och vet att båda vill samma sak, att man inte gör något mot någons vilja. Är man osäker är det viktigt att fråga.

Att vara kär är en stor känsla och kan kännas på olika sätt. Det kan kännas som pirr i magen elleront i hjärtat och man kan bli nervös och inte våga prata med den man är kär i.

Att tänka på när man träffar någon

Man kan träffa någon i skolan, på en fritidsaktivitet eller via nätet. Träffar man någon via nätet är det viktigt att vara försiktig så att man inte blir lurad. Vissa utger sig för att vara någon annan än de är.

Man behöver inte träffa någon som har samma diagnos som en själv. Det viktiga är att man träffar någon som förstår en  och att man är på samma nivå, så att båda bestämmer lika mycket i relationen. Man behöver inte heller träffa någon i sin egen ålder, men en person  som är äldre än 15 år får inte ha sex med någon som är under 15 år.

Vill man ha sex med någon är det bra att lära känna personen innan man frågar om man ska ha sex. Man kan inte bara gå fram till någon och fråga om det. Det är också vanligt att man provar sig fram genom att hångla, innan man har sex.

Preventivmedel, porr och frågor om barn

Det finns vissa risker med att ha sex, som könssjukdomar. Både könssjukdomar och graviditet kan man skydda sig mot genom att använda preventivmedel. Har man frågor om preventivmedel kan man prata med en ungdomsmottagning. Där kan man också testa sig för könssjukdomar om man är orolig över att ha fått det.

Många har frågor om barn. Att skaffa barn är något man bestämmer över själv, men man måste kunna ta hand om sitt barn. Det är något som kan vara svårt vid vissa funktionsnedsättningar. Har man frågor om hur det skulle vara för en själv kan man prata med habiliteringen. Det är ganska hög ärftlighet när det gäller funktionsnedsättning och det kan också vara bra att veta och fråga om innan man skaffar barn.

Porr är också vanligt att ungdomar behöver prata om. Många kommer i kontakt med porr via internet. Porr visar oftast inte hur det ser ut i verkligheten, utan det är skådespelare som har sex tillsammans. Vill man veta hur man har sex är det bättre att ta reda på det på andra sätt än genom porr. Men det är inte farligt att ha fantasier om sex. Man kan drömma om saker som man kanske inte ens vill att det ska ske på riktigt.

Var kan jag vända mig?

Har man frågor om sin kropp, sex och sexualitet kan man prata med en ungdomsmottagning.

Har man frågor om sexualitet och funktionsnedsättning kan man prata med habiliteringen.

Skolan tar också upp sex, men känner man att man inte får tillräcklig information kan man ta upp det med skolan.

Länkar

Privatliv - om kroppen, känslor, relationer och sex
Sexbyrån på UR Play
Om samtycke för barn på Youtube
Något har hänt - om sexuellt våld och dina rättigheter på lättläst
Så funkar sex - om sex och samlevnad på lättläst
Stopp min kropp, Rädda barnen
Nätsmart, Rädda barnen
Ungdomsmottagningarna Stockholm
UMO
YOUMO
Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)

Funkisdiplomeringen är ett projekt som gjorts tillsammans med Habilitering & Hälsa i Region Stockholm för att alla ungdomsmottagningar ska bli mer inkluderande och kunna ge ett bra bemötande. Det handlar både om kommunikativ samt fysisk tillgänglighet. Mottagningarna har även jobbat med normer för att skapa en större medvetenhet hos all personal.

Menssmärtor och trång förhud vanliga frågor för barnmorskan

På ungdomsmottagningen jobbar barnmorskor, kuratorer och läkare. De kan hjälpa till med sådant som handlar om kroppen, sexualitet och den psykiska hälsan, hur man känner sig och mår. Oftast träffar man en barnmorska eller kurator. Läkare kopplas in om man behöver något läkemedel.

Barnmorskan svarar på frågor om kropp och könsorgan. Många kommer för att få hjälp med menssmärtor, eller  för att de har frågor om sina flytningar. Trång förhud är ett annat vanligt problem man kan behöva hjälp med, liksom smärta vid penetrationssex.

Det är vanligt att oroa sig för hur sitt könsorgan ser ut, men oftast är det inget fel. Våra könsorgan är lika individuella som våra ansikten.

Man behöver inte göra en undersökning även om man frågor om sitt könsorgan. Det kan räcka med att prata om det eller att visa upp ett fotografi. Om ens fysiska funktion gör att det är det inte går att sitta i en gynstol genomförs undersökningen på en brits, eller på ett annat sätt som fungerar. Många ungdomsmottagningar har bra fysisk tillgänglighet, men tyvärr inte alla. Det är värt att kolla upp innan man bokar in ett besök på ungdomsmottagningarna.sll.se.

Få hjälp med könssjukdomar och preventivmedel

Könssjukdomar är en vanlig anledning till att besöka en ungdomsmottagning. De flesta könssjukdomar sprids via olika former av sex och smittar via slemhinnekontakt. Klamydia är den vanligaste könssjukdomen och det kan man ha utan att märka av det. Därför är det bra att testa sig någon vecka efter att man haft oskyddat sex.

Är man orolig över att ha blivit gravid efter att ha haft oskyddat samlag kan man komma till en ungdomsmottagning för att få ett akut p-piller, gratis. På ungdomsmottagningarna kan man också göra ett graviditetstest, om man misstänker att man är gravid.

Ungdomsmottagningarna hjälper till att prova ut preventivmedel och delar ut gratis kondomer.

Ingen fråga är för stor eller liten för kuratorn

Till en kurator kan man komma oavsett vad man vill prata om. Många som kommer känner sig ledsna, arga eller rädda över något. Det kan handla om att man är orolig för hur kroppen ser ut, man kanske har man det jobbigt hemma, med sin partner, eller känner sig ensam. Andra kan ha tankar om sin könsidentitet eller funderingar kring sin sexualitet.

Ungdomar kommer inte bara för att det har uppstått ett problem, många kommer för att de vill börja ha sex med en partner och kanske önskar hjälp med preventivmedel. Andra kommer bara för att prata med en vuxen som inte dömer en och som man kan prata med i förtroende.

Huvudregeln är att inget ungdomen berättar förs vidare. Undantaget är om det handlar om ett brott eller att ungdomen mår så dåligt så hen inte vill leva längre. Exempel på brott kan vara att någon tagit på en mot sin vilja, spridit nakenbilder på en, att man blivit slagen eller att man själv utsatt någon för något. Då kan ungdomsmottagningen behöva agera och ta kontakt med andra.

Ungdomsmottagningarna är till för alla

Ungdomsmottagningarna tar emot ungdomar från 12-23 men det finns ingen fast nedre gräns. Har man exempelvis menstruella besvär före 12 årsålder kan man få hjälp med det.

Är man i behov av ledsagning för att ta sig till lokalen kan ungdomsmottagningen hjälpa till och exempelvis möta upp vid tunnelbanestationen.

Ungdomsmottagningarna är till för alla, oavsett hur man fungerar, och alla ska känna sig välkomna och få bra hjälp. Många kan vara nervösa inför ett besök men när de går därifrån känner de sig ofta lättade.

Även föräldrar kan höra av sig till en ungdomsmottagning med frågor, men ungdomen själv måste välja om hen vill komma på ett besök. De träffar aldrig någon som inte själv vill.

Här hittar du en ungdomsmottagning

I klass 7 och 8 brukar man komma till ungdomsmottagningen via skolan, men det går också bra att själv boka in ett besök. Det kan man göra på flera sätt:

• På umo.se finns alla ungdomsmottagningar i hela Sverige.

• På ungdomsmottagningarna i Region Stockholm finns information om fysiskt tillgängliga mottagningar.

• Vill man hellre chatta med en ungdomsmottagning eller boka in ett onlinebesök görs det via appen Alltid öppet.

Mottagningar för dig över 23 år

Är man över 23 år och bor i Stockholm finns ett antal mottagningar som vänder sig till vuxna:

• Stockholms mottagning för sexuell hälsa
• Stockholms mansmottagning, sex- och samlevnadsmottagningen för män och transpersoner, som definierar sig som män. 
• RFSU-kliniken

Kön, trans och könsinkongruens

Kön kan definieras på många olika sätt och består av flera olika parametrar som samverkar med varandra: biologiska, psykologiska och sociala. Hur vi definierar kön ser olika ut i olika kulturer och för olika individer.

Den biologiska delen handlar om kroppen och hur vi könas vid födseln beroende på könsorgan, kromosoner och hormoner. Det  är också kopplat till det juridiska könet.

Den psykologiska delen handlar om hur individen själv upplever sitt kön. Om hen exempelvis är man, kvinna eller icke binär.

Den sociala delen är hur vi kommunicerar vårt kön, så kallat könsuttryck. Det kan handla om kläder och annat som har med utseendet att göra.

Trans innebär att det kön en tilldelats som nyfödd inte stämmer överens med kroppen och hur en upplever sig själv.

Könsinkongruens är ett begrepp som används för att beskriva när kropp och kön inte stämmer överens med den egna könsidentiteten.

Könsdysfori

Könsdysfori är en diagnos som en person kan få när kropp och kön inte stämmer överens med den egna könsidentiteten och  det innebär ett lidande. Ungefär 1 på 30-50 000 lider av könsdysfori.

Av de som får diagnosen könsdysfori ser man en ökning bland personer som samtidigt har autism. Runt 3-8 % av de som söker könsbekräftande vård har autism.

Det finns olika teorier om varför könsdysfori är vanligare hos personer som har autism. Bland annat att

• det finns en högre benägenhet för specialintresse, där kön kan bli ett intresse.
• det är svårt med förändringar, till exempel att få bröst eller en mörk röst
• man relaterar till sig själv och sin omgivning på att annat sätt och inte ser kön som en social konstruktion. En person som exempelvis bara leker med killar kan på grund av det identifiera sig som kille utifrån de sociala koderna.  

Elias hoppades på att få snopp

Elias tänkte i tidig ålder att han var pojke. Vid ett tillfälle såg han en tjej gå in på en killtoalett, något han tolkade som att han skulle få snopp när han blev äldre. I puberteten var det jobbigt när kroppen började förändras. Han identifierade sig då varken som kille eller tjej, men kände sig mer bekväm med en manlig identitet och kropp. I den åldern kände han inte till begreppet trans, men han lekte en del med könsroller. Han minns det som en svår tid då han växlade mycket mellan det maskulina och feminina.

När han kom i kontakt med HBTQ-rörelsen började han agera utifrån ett könsuttryck som kändes bekvämt för honom. Han började använda sig av olika pojknamn och efter ett tag frågade hans föräldrar om de inte skulle börja kalla honom pojke. De hjälpte honom att komma ut som transman. Men i skolan var det svårare, både med elever och lärare. De hade lite förståelse för honom och fortsatte att köna honom som tjej. 

Normer är inte ett problem om man passar in i dem och det finns en väldigt stark drift att passa in. Det kan vara väldigt påfrestande att bryta från normen och många mår dåligt av det. Detta känner många med könsdysfori igen, liksom personer med autism. Att både ha könsdysfori och autism kan göra det extra svårt och  den psykiska ohälsan kan öka.  För att må bra är det viktigt att ha en stöttande miljö, särskilt bland nära anhöriga.

Personer med autism kan behöva mer stöd

Vid 15 års ålder tog Elias själv kontakt med vården på grund av att han mådde dåligt och höll på att bli utbränd. Autism och könsdysfori misstänktes ligga bakom, men någon remiss till en könsidentitetsmottagning skickades aldrig. Det upptäckte Elias först vid 18 års ålder när han flyttades från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Han har nu kontakt med Anova i Stockholm, men är besviken över att han missat många viktiga år på grund av detta. Det är något han också mått väldigt dåligt över.

Elias tycker att det finns problem med den könsbekräftande vården, att den utgår ifrån en väldigt snäv definition av kön. För egen del vill han inte gå från att passa in i flickrollen till att passa in i mansrollen. Att han samtidigt har autism gör det ännu svårare för honom att förstå och navigera i sociala normer och situationer. För personer som också har autism kan det behövas mer stöd vid könsbekräftande vård.

Könsbekräftande vård

För att få könsbekräftande vård görs först en grundlig utredning inom specialistpsykiatrin. Där träffar man läkare och psykologer. Om en person också har autism kan man parallellt behöva ha kontakt med habiliteringen.

När man fått diagnosen könsdysfori är det möjligt att få hjälp både med medicinska och icke medicinska åtgärder. För barn och unga ser man över hur den unga mår och stöttar inom områden som är svåra för barnet. Det kan till exempel vara i skolan eller inom familjen, om de har svårt att förstå och stötta barnet. Medicinska åtgärder påbörjas tidigast när barnet kommit in i puberteten.

Könskonträr hormonbehandling kan bli aktuell när barnet är 16 år, om man är säker på att könsdysforin kommer att kvarstå. Då gör man en bedömning om riskerna för eventuella biverkningar väger tyngre än det lidande den unge utstår utan behandling. Efter det kan det också bli aktuellt med kirurgisk behandling.

Målet med en könsbekräftande behandling är att en ska uppleva en större tillfredställelse med sin kropp, att den matchar med hur man ser sig själv, och att den psykiska ohälsan minskar.

Prata med andra transpersoner

Har en funderingar kring sin könsidentitet kan det vara bra att prata med andra transpersoner och med personer en känner sig trygg med. Det är ett sätt att förstå och  kunna sätta ord på sina tankar och känslor. Det går också bra att ta kontakt med en ungdomsmottagning, vårdcentral eller psykiatrisk mottagning. De kan remittera vidare till en könsidentitetsmottagning.

Även som förälder kan det vara bra att prata med någon, en psykolog eller en äldre transperson, som kan beskriva vad barnet går igenom. I den rollen är det viktigt att kunna stötta och att inte lägga sin egen oro på barnet som redan mår dåligt på grund av könsdysforin.

Länkar

Könsdysfori - 1177 Vårdguiden
Transformering.se
Barn och unga med könsdysfori - Socialstyrelsen
Könsbekräftande vård och behandling - Umo
Transammans - förbundet för transpersoner och närstående
RFSL Ungdom
Anova
Stockholms mansmottagning