Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). I det här faktaavsnittet ska vi reda ut begreppen - vad är IF, hur påverkar det individen och vilket stöd finns att få? Psykologen Magnus Ivarsson guidar oss.
Intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning. IF är något man föds med eller får tidigt. Det är vanligt att personer med IF har svårt med abstrakt tänkande, svårt med förståelse, har en långsammare inlärningstakt och har behov av stöd.
Idag pratar man om en 4-gradig skala som utgår från hur stort behov av stöd man har i vardagen: lindrig (litet stödbehov), medelsvår, svår eller mycket svår IF (mycket stort stödbehov).
Lindrig IF är vanligast
Lindrig IF är den vanligaste formen av IF. De andra nivåerna är ovanligare. Personer med svår eller mycket svår IF har problem även med vardagssysslor och behöver mer kontinuerligt stöd. En person med lindrig IF kanske inte har problem med talet men kan ha svårt med att ta hand om sin ekonomi fullt ut.
Det är vanligt att lindrig IF inte upptäcks förrän i skolåldern, när man inte knäcker läskoden till exempel. Många väljer att gå i särskola, en särskild skolform för personer med IF. Man kan också läsa integrerad form, då följer man särskolans läroplan men går i en klass med icke särskoleelever. Inom gymnasiesärskolan finns sedan både nationella och individuella program, beroende på behovet av anpassning.
Övergången till vuxenlivet
Många kan få ett jobb, kanske i form av en trygghetsanställning med stöd från arbetsförmedlingen. Jobb inom daglig verksamhet finns inom många olika områden, till exempel inom kulturens värld, eller enklare konstruktionsjobb där man utför specifika moment. Vissa tar vanliga lönearbeten.
Alla med IF har rätt att söka bostad med hjälp av LSS men sedan görs en behovsbedömning. Blir man beviljad kan man få antingen gruppbostad, servicebostad eller egen lägenhet, som är knuten till en personalgrupp i närheten. Blir man inte beviljad får man själv ansöka om boendestöd där personal kommer hem till en. Habiliteringen kan man också söka till, för stöd att öka delaktighet och självbestämmande.
Inom den här gruppen ser vuxenblivandet inte ut som för andra grupper, förklarar Magnus. Sådant som förväntas ske på ett automatiskt sätt gör inte det.
Vården kan missa sjukdomar
Alla med IF mår inte dåligt. Men på gruppnivå är de överrepresenterade inom både fysisk och psykisk ohälsa. Det finns också en risk att gruppen drabbas av olika negativa och stressande händelser. Personer med lindrig IF har till exempel en högre risk att bli lurade och utnyttjade.
Den vanliga hälso- och sjukvården kan missa sjukdomar på grund av svårigheter att beskriva hur man mår, särskilt hos personer med svår och mycket svår IF. Det ställer krav på närmaste omgivningen och på läkarna. Men även de med lindrig IF kan ha problem med att formulera sig och få rätt hjälp. Det är viktigt med kontinuerlig kontakt med någon som känner ens ”basläge” och som lägger märke till förändringar.
Utredning av IF
Utredningar av IF innehåller flera olika delar och tester. Man undersöker till exempel korttidsminne, problemlösning och allmän intellektuell funktion. Man pratar om svårigheter i vardagen, helst med personen själv om det går, delaktighet är viktigt.
Många med lindrig IF har lärt sig att ”mörka” sina svårigheter. Som närstående och vårdpersonal är det därför viktigt att inte utgå från att man vet för mycket. I sitt bemötande kan man försöka att använda ett så enkelt och tydligt språk som möjligt, tipsar Magnus om. Tydlig kommunikation är bra för alla.
