Theo och Felix, 18 år, och Filippa, 19 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF. Vad innebär diagnosen för dem och hur är det att ha IF i förhållande till andra som inte har det?
Theo fick sin diagnos redan i förskoleåldern. Han hade svårt att lära sig saker. Filippa fick diagnos av samma anledning men först i tioårsåldern, när hon gick i fyran. Felix fick diagnos när han var åtta år på grund av att han hade svårt att koncentrera sig i skolan. I tolvårsåldern fick han även diagnosen adhd. Efter att ha fått diagnos bytte både Filippa och Felix till anpassad skola, så kallad särskola, vilket gjorde att det livet och skolgången lättare för dem.
IF innebär till exempel att man har svårare att komma ihåg saker och att det tar lite längre tid att lära sig nya saker. Det kan också vara svårt att hitta, exempelvis från skolan till tandläkaren. Man kan behöva hjälp av någon som följer med en, eller åka dit tillsammans med någon dagen innan för att kunna ta sig dit själv sen.
Theo hade ledsagare tidigare men har inte längre behov av det. Filippa har haft kontaktperson, som är en person man hittar på saker med som att fika, gå på bio eller liknande. Felix har varken haft ledsagare eller kontaktperson, men har kontakt med en LSS-handläggare.
På frågan om föräldrarna oroar sig mycket för dem svarar de både ja och nej. De kan oroa sig för när de ska komma hem om de är ute med kompisar och hur de mår. De tycker själva inte att föräldrarna behöver oroa sig för dem och de behöver inte heller lika mycket hjälp av dem längre.
Ibland får de frågor om sin funktionsnedsättning. Theo brukar då berätta och svara på hur det är och vad som är svårt. Filippa vill inte gärna berätta att hon har IF första gången hon träffar en person. Hon är rädd att de inte ska vilja ses igen, men efter ett tag berättar hon. Hennes närmaste familj och släkt vet. Felix är också öppen med att han har IF. Han berättar att han ibland behöver påminna sin bonusmamma om att han har det.
Man kan bli orättvist behandlad om man har IF. Särskilt på nätet kan folk trycka ner en och luras, något alla tre råkat ut för.
De tycker det är viktigt att alla ska få vara som de är och att man inte ska döma någon på grund av en funktionsnedsättning.