Vad är adhd och vad kännetecknar diagnosen? Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa svarar på frågor och berättar vilket stöd man kan behöva.
Adhd står för attention (uppmärksamhet), deficit (brist), hyperactivity (överaktivitet), disorder (störning).
Koncentrationssvårigheter gemensamt för alla
Koncentrationssvårigheter är gemensamt för alla som får en adhd-diagnos. Man har svårt att planera, organisera och att påbörja och avsluta aktiviteter. Det är också svårt med rutiner och att behålla uppmärksamheten i en uppgift eller ett samtal. Om uppgiften eller samtalet upplevs som tråkigt blir det extra svårt för en person med adhd att behålla koncentrationen och uppmärksamheten.
Olika former av adhd
Det finns olika former av adhd. Man kan ha olika svårt att koncentrera sig eller att hejda sina impulser. Det som kännetecknar det som brukar kallas add är att man framför allt har svårt med koncentrationen och inte med att kontrollera impulser eller att reglera energinivåer.
En till två barn per klass har adhd
Ungefär 3-6 procent av alla barn i skolåldern uppfyller kriterierna för adhd. När det gäller unga vuxna är det runt 2 procent som uppfyller kriterierna för diagnosen. Siffrorna ser likadana ut i hela världen. Att det är lägre siffor för unga vuxna kan bero på att man lärt sig att hantera sina svårigheter när man blir äldre. Problemen i vardagen blir då inte så stora att de är funktionsnedsättande. En annan förklaring är att den del av hjärnan som styr våra impulser, som handlar om att påbörja och avsluta saker, utvecklas sist, omkring 25 års ålder eller senare.
Adhd är ärftligt och något man föds med. Det upptäckas ofta först senare i livet i samband med att kraven blir högre. Pojkar får oftare diagnos tidigare, i tidig skolålder medan flickorna får diagnos först i tonåren. När en diagnos ställs utreder man om symtomen har funnits med hela livet.
Symtom på adhd uppmärksammades redan på 1700-talet
De symtom och svårigheter som finns vid adhd har funnits beskrivet i läkarjournaler ända sedan 1700-talet. Där beskrivs personer som har svårt att koncentrera sig, är svårmotiverade och har svårt att hejda sina impulser i olika situationer. Men först på 1980-talet började man definiera diagnosen adhd. Tidigare fanns en diagnos som hette damp. Den fokuserade på samma typ av svårigheter, men i den diagnosen ingick även motoriska svårigheter.
Olika typer av stöd
Vilket stöd man behöver är olika för olika personer. Det finns olika typer av hjälp:
- Medicinering
- Psykosociala insatser. Då får man lära sig om sin diagnos och får hjälp att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Omgivningen får också kunskap för att kunna stötta.
- Pedagogisk hjälp. Det vill säga stöd och hjälp för att det ska fungera i skolan eller på arbetsplatsen.
Att förstå vad adhd är utgör grunden för att ta reda på vilken hjälp som behövs. Det är också viktigt att hitta strategier som gör att det blir roligt, eftersom personer med adhd generellt har svårt att motivera sig att göra något som är tråkigt. Det beror på en obalans i hjärnans dopaminsystem.