Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. För barn och vuxna med funktionsnedsättning, som kan ha svårt att få in rörelse i sin vardag, är fysisk aktivitet särskilt viktigt. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.
Personer med funktionsnedsättning har generellt sett en sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, jämfört med övriga befolkningen. Det gäller särskilt vid intellektuell funktionsnedsättning, autism och adhd samt vid psykiatriska diagnoser som ångest och depression. Därför önskar Eva Smeds och Cia Mårtensson att man förstår vikten av fysisk aktivitet som en del i behandlingen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som intellektuell funktionsnedsättning och autism.
Så påverkas hälsan av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är inte bara viktigt för den fysiska hälsan utan även den psykiska. Fysisk aktivitet kan till exempel hjälpa mot depression, ångest, stressyndrom, oro och sömnbesvär. Kognitiva funktioner påverkas också positivt av fysisk aktivitet. Hjärnan blir starkare och man får bättre minne och koncentration.
Många av habiliteringens patienter lider av stress, oro och nedstämdhet. Träning kan då vara något som hjälper en att varva ner och bli lugnare. Det kan också göra att en bättre kan möta utmaningar i vardagen. Vid patientmöten är det viktigt att prata om levnadsvanor som hur mycket patienten rör på sig.
Fysisk aktivitet på recept – FaR
Det kan vara svårt att få till fysisk aktivitet på egen hand eller att hitta motivationen till att röra på sig mer. En del av habiliteringens patienter kan också vara helt beroende av andras hjälp för att fysisk aktivitet ska vara möjlig. Ett sätt att ge stöd till patienter som behöver röra sig mer är att skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är en evidensbaserad metod för att stödja barn och vuxna att öka sin fysiska aktivitet. FaR kan användas både i förebyggande och behandlande syfte för fysisk och psykisk hälsa.
Det är legitimerad vårdpersonal som kan skriva ut fysisk aktivitet på recept. Vilken typ av aktivitet det ska vara väljs i samråd med patienten och utifrån hens behov. Finns det ett nätverk runt patienten behöver man även se hur de kan ge stöd så att aktiviteten är genomförbar. Personal som skriver ut FaR kan ta hjälp av handboken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) som listar vilken typ av fysisk aktivitet som är bra vid olika tillstånd.
När man skriver ut FaR är det viktigt att hitta en lagom nivå på aktiviteten som skrivs ut. Det ska vara något som känns kul och enkelt att få in i vardagen. Det kan handla om en pulshöjande aktivitet, styrketräning eller balansövning. I receptet skriver man vilken typ av fysisk aktivitet det handlar om, hur ofta den ska göras och under hur lång tid.
I FaR ingår också uppföljning. Det är bra om patienten behöver hjälp med att komma i gång. Vid uppföljningen kan man också justera aktiviteten, om den varit svår att genomföra, eller om man behöver öka den. Det är bra att utgå ifrån varför man förskrev receptet. Om den fysiska aktiviteten var avsedd att hjälpa vid sömnsvårigheter är en naturlig mätfaktor att se om patienten sover bättre.
All rörelse är bra
All typ av rörelse är bra och har positiva effekter, särskilt för de som sitter stilla mycket. Det kan räcka med att ställa sig upp en gång i timmen, ta ett varv i lägenheten eller gå av bussen en station tidigare. Det viktiga är att det är möjligt att genomföra och att det går att få in som en rutin i det dagliga livet. Fysisk aktivitet behöver alltså inte handla om någon omfattande träning. Det viktiga är att börja därifrån man är och öka succesivt.
Fysisk aktivitet på recept får generellt folk att röra på sig mer. Det är inte receptet i sig som leder till det utan just att man har ett rådgivande samtal kring den fysiska aktiviteten och därefter följer upp det.
Kostar aktiviteter som ingår i FaR?
Många arrangörer erbjuder rabatt om man har fysiskt aktivitet på recept. Patienten behöver själv kolla upp vilka aktörer det är. Men flera aktiviteter kan man göra på egen hand och innebär ingen kostnad. Det kan räcka långt att promenera, gå i trappor, cykla eller röra sig inomhus.