Fysisk aktivitet för bättre hälsa i podden Funka olika

Personer med funktionsnedsättning har generellt sett en sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, jämfört med övriga befolkningen. Det gäller särskilt vid intellektuell funktionsnedsättning, autism och adhd samt vid psykiatriska diagnoser som ångest och depression. Därför önskar Eva Smeds och Cia Mårtensson att man förstår vikten av fysisk aktivitet som en del i behandlingen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Så påverkas hälsan av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är inte bara viktigt för den fysiska hälsan utan även den psykiska. Fysisk aktivitet kan till exempel hjälpa mot depression, ångest, stressyndrom, oro och sömnbesvär. Kognitiva funktioner påverkas också positivt av fysisk aktivitet. Hjärnan blir starkare och man får bättre minne och koncentration.

Många av habiliteringens patienter lider av stress, oro och nedstämdhet. Träning kan då vara något som hjälper en att varva ner och bli lugnare. Det kan också göra att en bättre kan möta utmaningar i vardagen. Vid patientmöten är det viktigt att prata om levnadsvanor som hur mycket patienten rör på sig.

Fysisk aktivitet på recept – FaR

Det kan vara svårt att få till fysisk aktivitet på egen hand eller att hitta motivationen till att röra på sig mer. En del av habiliteringens patienter kan också vara helt beroende av andras hjälp för att fysisk aktivitet ska vara möjlig. Ett sätt att ge stöd till patienter som behöver röra sig mer är att skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är en evidensbaserad metod för att stödja barn och vuxna att öka sin fysiska aktivitet. FaR kan användas både i förebyggande och behandlande syfte för fysisk och psykisk hälsa. 

Det är legitimerad vårdpersonal som kan skriva ut fysisk aktivitet på recept. Vilken typ av aktivitet det ska vara väljs i samråd med patienten och utifrån hens behov. Finns det ett nätverk runt patienten behöver man även se hur de kan ge stöd så att aktiviteten är genomförbar. Personal som skriver ut FaR kan ta hjälp av handboken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) som listar vilken typ av fysisk aktivitet som är bra vid olika tillstånd.

När man skriver ut FaR är det viktigt att hitta en lagom nivå på aktiviteten som skrivs ut. Det ska vara något som känns kul och enkelt att få in i vardagen. Det kan handla om en pulshöjande aktivitet, styrketräning eller balansövning. I receptet skriver man vilken typ av fysisk aktivitet det handlar om, hur ofta den ska göras och under hur lång tid.

I FaR ingår också uppföljning. Det är bra om patienten behöver hjälp med att komma i gång. Vid uppföljningen kan man också justera aktiviteten, om den varit svår att genomföra, eller om man behöver öka den. Det är bra att utgå ifrån varför man förskrev receptet. Om den fysiska aktiviteten var avsedd att hjälpa vid sömnsvårigheter är en naturlig mätfaktor att se om patienten sover bättre. 

All rörelse är bra

All typ av rörelse är bra och har positiva effekter, särskilt för de som sitter stilla mycket. Det kan räcka med att ställa sig upp en gång i timmen, ta ett varv i lägenheten eller gå av bussen en station tidigare. Det viktiga är att det är möjligt att genomföra och att det går att få in som en rutin i det dagliga livet. Fysisk aktivitet behöver alltså inte handla om någon omfattande träning. Det viktiga är att börja därifrån man är och öka succesivt.

Fysisk aktivitet på recept får generellt folk att röra på sig mer. Det är inte receptet i sig som leder till det utan just att man har ett rådgivande samtal kring den fysiska aktiviteten och därefter följer upp det.

Kostar aktiviteter som ingår i FaR?

Många arrangörer erbjuder rabatt om man har fysiskt aktivitet på recept. Patienten behöver själv kolla upp vilka aktörer det är. Men flera aktiviteter kan man göra på egen hand och innebär ingen kostnad. Det kan räcka långt att promenera, gå i trappor, cykla eller röra sig inomhus.

Mike Malmer har vunnit flera idrottspriser, bland annat guld i judo i Special Olympics samt i jiu-jitsu och brasiliansk jiu-jitsu i Para-VM, och är idag ambassadör för Special Olympics för att få fler med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att träna. Han har alltid tränat mycket och prövat många olika sporter, till exempel fotboll och friidrott. Idag tränar han framför allt kampsport och konståkning.

Mike gillar kampsport för att det är så tydliga regler. Och det finns en respekt i kampsport som han gillar – man tackar alltid varandra oavsett vem som förlorar. När Mike tränade lagsport kunde han bli arg på de andra spelarna. Konståkning började han med på grund av att han fick en utmaning att börja med en ny sport. Det är mest en rolig sak, men han tycker också att det är skönt att ha något att varva med dagar han inte känner för att träna kampsport.

Idrotten en trygg plats

Idrotten har varit helt avgörande för Mike. Den har bidragit till den person han är idag. Han är uppvuxen i ett mindre samhälle i Sverige och var utsatt för mycket rasism som barn. När han gick i skolan var han tvungen att springa 15 km för att ta sig dit eftersom inte alla busschaufförer tog upp honom på grund av hans utseende. På grund av att han var annorlunda fick han också ofta höra att han var värdelös.

Genom löpningen upptäcktes Mikes talang för idrott och han fick vara med i idrottslaget. Det blev en trygg plats för honom som hade svårt att passa in. När han gick i sjuan ordnade också tränaren så att han kunde bo på skolan. Då slapp han att springa för att ta sig dit.

Idrott får Mike att må bättre, både psykiskt och fysiskt. Genom idrotten har han fått en bättre självkänsla och känner också att han duger som han är. Mike menar att man kan vara bra ändå, även om man kanske inte kan läsa och räkna. Genom idrotten träffar han många spännande människor och får resa till olika länder. Utan idrotten tror Mike att han hade blivit grovt kriminell. Om man är vilsen och hela tiden får höra att man inte är värd något, så som Mike fick höra, är det lätt för kriminella att plocka upp en. Tidigare hade han mycket ilska inom sig på grund av hur han behandlades men idrotten blev en positiv kraft för honom. Han insåg att det var bättre att springa och bli bra på idrott än att slåss.

Viktigt med inspiratörer

Både den fysiska och psykiska hälsan är lägre hos personer med IF. Det är något som Parasportförbundet vill ändra på. Special Olympics Sverige, som Linnea Björndahl är ansvarig för, är en verksamhet inom Parasportförbundet som riktar sig till personer med IF. Skillnaden mellan Paralympics och Special Olympics är att Paralympics är elitidrott medan Special Olympics mer handlar om att få fler i rörelse. Där får alla vara med och det är inte samma fokus på tävlingen eller att bli bäst. Mike som varit med vid Special Olympics flera gånger beskriver det som en familj, där glädje och gemenskap är i fokus.

Det finns många hinder för barn och vuxna med IF att bli aktiva, enligt Linnea. Det börjar med individens självbild och familjens stöd och fortsätter med tillgång till anläggningar och föreningar som är välkomnande. För att lyckas krävs ett driv och man måste hitta en idrottsförening som vill ta emot en. Därför är Mike så viktig i sin roll som ambassadör, för att inspirera andra och visa att det går.

Idrottsrörelsen behöver bli mer inkluderande

Parasportförbundet vill göra det enklare för alla att kunna delta i idrott. För att det ska bli så behöver idrottsrörelsen bli mer inkluderande och bättre på att skapa förutsättningar för personer med IF. Det behövs mer kunskap om funktionsnedsättningen och en förmåga att kunna anpassa sig till var och ens behov och förutsättningar. Enligt Linnea behöver det inte vara så svårt. Det kan handla om att ge en instruktion i taget, i stället för att beskriva alla delar på en gång, och att ge svar på frågorna vad, när, hur samt varför – gärna med bildstöd. Ett tips från Mike är att våga fråga personen själv vad hen vill och behöver.

Våga prova

Mike uppmanar alla som är intresserade av att börja med idrott att ta steget och prova. Det kan vara bra att ta med sig någon som ett stöd och att våga prova olika saker för att se vad som passar en. Fokus ska vara att hitta något som är kul, och som får en att röra på sig och må bra.

Parasportförbundet har gett ut en barnbok för barn med IF som heter ”Heja Speciell” som kan vara ett första steg att börja prata om idrott hemma. Man kan också komma till Parasportförbundets olika aktiveter genom fysisk aktivitet på recept. Linnea tror att fler skulle kunna komma in i idrotten den vägen, om det bara ges förutsättningar för att ta sig till träningen. Föräldrar och nätverk är därför viktiga när det handlar om att skapa förutsättningar.

På Parasportförbundets webbplats (parame.se) går det att hitta föreningar och aktiviteter. Där finns också träningspass som kan göras hemma.

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på vår hälsa. Förutom förbättrad kondition och styrka, kan fysisk aktivitet bland annat minska stress och oro och bidra till en bättre kognition. Stefan Johansson är pensionär och har diagnoserna Asperger syndrom och adhd. Träning påverkar honom. Han upplever att han mår mycket bättre när han tränar. Han får mer energi, mindre ont i ryggen och annat att tänka på i stället för att bara gå hemma hela dagarna.

Att komma i gång med fysisk aktivitet kan vara extra svårt om man har NPF. Det kan vara svårt att hitta en aktivitet som passar, att påbörja den och hitta en lagom nivå. En hjälp kan vara att någon följer med en på aktiviteten.

Promenader kan vara ett första steg ut i rörelse

En enkel och lättillgänglig aktivitet är att gå promenader. För att hjälpa personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att komma ut och träffa andra erbjuder Attention i Stockholms län NPF-anpassade promenader.  Att de är NPF-anpassade innebär att de ska vara enkla att genomföra och att man vet innan vad som ska hända. Deltagarna får därför information i förväg om var och hur långt de ska gå.

Det kan vara en utmaning att nå ut till personer som lever i ofrivillig ensamhet. Det krävs ofta att en närstående tar med en ut. Promenaderna kan vara ett första steg att komma ut och träffa andra, säger Lisel. Att de sker i grupp ger en känsla av gemenskap. För vissa kan det kännas skrämmande att gå i grupp, men på Attentions promenader behöver man inte prata med någon, man kan gå för sig själv i sin egen takt. Varje deltagare kan beställa en sms-påminnelse med lite pepp innan promenaden eftersom det kan vara svårt att komma iväg.

Koll och förberedelse hjälper

Stefan berättar att han uppskattar gemenskapen med promenaderna, liksom att de är planerade. Det gör det lättare för honom att komma i väg på dem. Han har nyligen fått fysisk aktivitet på recept (FaR) för att träna sin rygg och få lite bättre kondition. Än så länge har han inte kommit igång med det. Han tycker det är svårt att hitta ett ställe som känns bra att träna på. Det måste vara ganska lugnt och inte ha för hög musik. Han vill helst inte behöva binda upp sig på ett år utan prova några gånger först.

Funderar man över att träna i en träningslokal är ett tips att kolla upp den i förväg. Det kan vara att man besöker dess webbplats eller provtränar ett par gånger innan man bestämmer sig. Det kan minska osäkerheten och göra det lättare att komma i gång. Lisel betonar också vikten av stöd för att ta sig till aktiviteten, att någon följer med en eller möter upp i träningslokalen.

All träning som blir av är bra träning

Lisel har en förhoppning om att deltagarna ska fortsätta vara aktiva även efter promenaderna, till exempel genom att gå egna promenader eller hitta andra aktiviteter. Regelbundna promenader kan vara en bra start för att förbättra hälsan. Lugna promenader är också bra för hälsan, särskilt för personer med hög inre stress, menar Lisel. All träning som blir av är bra.

Till Attentions NPF-promenader kan man komma via FaR och det har hänt att folk gjort det. Lisel berättar att en ungdom som fick förskrivet att följa med på en promenad fick med sig hela familjen. Hon önskar att fler skrev ut FaR till personer med NPF – och att inte bara fysioterapeuter skriver ut FaR utan även kuratorer, psykologer och annan vårdpersonal.

Information om promenader finns på Attention Stockholms läns webbplats.
Promenera mera med Attention