Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ”vanlig” trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, som har stor kunskap om beteendeproblem och adhd.
Alla barn uppvisar trots. Det är en del i att bryta sig fri och bli självständig. Men vid trotssyndrom är trots något utöver det vanliga. Barnet får omfattande utbrott flera gånger om dagen och kan inte reglera sitt beteende. Barn med ”vanlig” trots kanske får aggressionsutbrott hemma men kan hålla igen i skolan.
Tecken på trotssyndrom är olydnad, aggressivitet och svårigheter att anpassa sig till sociala regler och normer. Barn som har trotssyndrom blir lätt irriterade och får ofta utbrott. Det aggressiva beteendet påverkar barnet negativt eftersom hen får svårt med relationen till andra.
Trotssyndrom är vanligare hos pojkar. Tre till fem procent fler pojkar får diagnosen. Enligt Karin Brocki beror det troligen på att det är enklare att uppmärksamma pojkar eftersom beteendekriterierna bättre motsvarar deras sätt att visa ilska på. Flickor med trotssyndrom har i stället en tendens att vara mer manipulativa i sitt beteende och det är inte lika lätt att upptäcka.
Tidiga tecken på trotssyndrom
Tecken hos ett litet barn kan vara att barnet ofta är missnöjt, skriker mycket och kräver mycket uppmärksamhet. Barnet reagerar också snabbt och negativt på saker som händer runtomkring och har en tendens att tolka att andra är emot en själv. Om någon till exempel råkar gå in i barnet kan hen tolka det som att det är med flit och ger igen genom att knuffas ännu hårdare tillbaka.
Det är vanligt med trotssyndrom vid psykiatriska diagnoser som depression och ångest samt adhd. Hälften av alla barn med adhd har svårigheter med trots i någon utsträckning, även om de inte får diagnosen trotssyndrom.
Viktigt att få hjälp som förälder
Det är utmanande att vara förälder till ett barn med trotssyndrom. Trotset är svårt att hantera och det är svårt att själv komma till rätta med det. De behandlingsmetoder som finns riktar sig därför främst till föräldrar i form av föräldraträningsprogram.
Föräldraträningsprogram vid trotssyndrom går ut på att stärka relationen mellan föräldrar och barn. När det förekommer mycket trots och aggressivitet påverkar det relationen negativt, därför är det viktigt att börja med att få till bra stunder utan bråk tillsammans. Det behöver inte handla om långa stunder, några minuter per dag kan vara bra nog till en början.
Utöver att få in goda stunder tillsammans är det viktigt att uppmärksamma och berömma positiva saker i barnets beteende, så kallad positiv förstärkning. Det är också viktigt att möta barnet med acceptans och att ställa rimliga krav, krav som barnet klarar av.
Som förälder kan man få hjälp med att jobba med rutiner och struktur, gränssättning och konflikthantering. Genom att kartlägga i vilka situationer raseriutbrotten ofta förekommer, kan det gå att hitta sätt att undvika eller minska dem.
Föräldraträningsprogram ger resultat
Föräldrastödsprogram har visat sig ha goda effekter och leder till att barnets problembeteende minskar. Med hjälp går det att bryta den negativa utvecklingen och till och med bli av med problemen. Det är viktigt att få hjälp eftersom det annars finns en risk att barnets beteende förvärras.
Föräldraträningsprogrammen finns under flera namn som Cope, Komet, Triple P och Your Defient child. Kontakta BUP, en vårdcentral eller kommunen för att få hjälp. Vissa intresseföreningar som Attention erbjuder också föräldrautbildning vid trotsproblem.