Trotssyndrom i podden Funka olika

Alla barn uppvisar trots. Det är en del i att bryta sig fri och bli självständig. Men vid trotssyndrom är trots något utöver det vanliga. Barnet får omfattande utbrott flera gånger om dagen och kan inte reglera sitt beteende. Barn med ”vanlig” trots kanske får aggressionsutbrott hemma men kan hålla igen i skolan.

Tecken på trotssyndrom är olydnad, aggressivitet och svårigheter att anpassa sig till sociala regler och normer. Barn som har trotssyndrom blir lätt irriterade och får ofta utbrott. Det aggressiva beteendet påverkar barnet negativt eftersom hen får svårt med relationen till andra.

Trotssyndrom är vanligare hos pojkar. Tre till fem procent fler pojkar får diagnosen. Enligt Karin Brocki beror det troligen på att det är enklare att uppmärksamma pojkar eftersom beteendekriterierna bättre motsvarar deras sätt att visa ilska på. Flickor med trotssyndrom har i stället en tendens att vara mer manipulativa i sitt beteende och det är inte lika lätt att upptäcka.

Tidiga tecken på trotssyndrom

Tecken hos ett litet barn kan vara att barnet ofta är missnöjt, skriker mycket och kräver mycket uppmärksamhet. Barnet reagerar också snabbt och negativt på saker som händer runtomkring och har en tendens att tolka att andra är emot en själv. Om någon till exempel råkar gå in i barnet kan hen tolka det som att det är med flit och ger igen genom att knuffas ännu hårdare tillbaka.

Det är vanligt med trotssyndrom vid psykiatriska diagnoser som depression och ångest samt adhd. Hälften av alla barn med adhd har svårigheter med trots i någon utsträckning, även om de inte får diagnosen trotssyndrom.

Viktigt att få hjälp som förälder

Det är utmanande att vara förälder till ett barn med trotssyndrom. Trotset är svårt att hantera och det är svårt att själv komma till rätta med det. De behandlingsmetoder som finns riktar sig därför främst till föräldrar i form av föräldraträningsprogram.

Föräldraträningsprogram vid trotssyndrom går ut på att stärka relationen mellan föräldrar och barn. När det förekommer mycket trots och aggressivitet påverkar det relationen negativt, därför är det viktigt att börja med att få till bra stunder utan bråk tillsammans. Det behöver inte handla om långa stunder, några minuter per dag kan vara bra nog till en början.  

Utöver att få in goda stunder tillsammans är det viktigt att uppmärksamma och berömma positiva saker i barnets beteende, så kallad positiv förstärkning. Det är också viktigt att möta barnet med acceptans och att ställa rimliga krav, krav som barnet klarar av.

Som förälder kan man få hjälp med att jobba med rutiner och struktur, gränssättning och konflikthantering. Genom att kartlägga i vilka situationer raseriutbrotten ofta förekommer, kan det gå att hitta sätt att undvika eller minska dem.

Föräldraträningsprogram ger resultat

Föräldrastödsprogram har visat sig ha goda effekter och leder till att barnets problembeteende minskar. Med hjälp går det att bryta den negativa utvecklingen och till och med bli av med problemen. Det är viktigt att få hjälp eftersom det annars finns en risk att barnets beteende förvärras.

Föräldraträningsprogrammen finns under flera namn som Cope, Komet, Triple P och Your Defient child. Kontakta BUP, en vårdcentral eller kommunen för att få hjälp. Vissa intresseföreningar som Attention erbjuder också föräldrautbildning vid trotsproblem.

Linda Andersson har en dotter som är elva år. När dottern var åtta fick hon diagnoserna adhd och trotssyndrom. Hennes trots märks när något inte går som hon önskar eller om en vuxen säger nej till henne. Då får hon utbrott och skriker och kastar saker omkring sig. Det händer också att hon slår och klöser sig själv.

Dottern får utbrott både hemma och i skolan. I skolan handlar det ofta om att hon inte är förberedd på vad som ska hända eller att hon inte fått en tydlig instruktion om hur en uppgift ska göras. De andra barnen i klassen kan bli oroliga eftersom de inte förstår vad som händer. Men de försöker hjälpa dottern, berättar Linda. Hon upplever att de vuxna i skolan har svårare att hantera dotterns agerande och förstå hur de ska göra när hon får utbrott. De kan till exempel ta tag i henne, vilket förvärrar situationen.

Lindas dotter beskriver själv situationen innan ett utbrott som att det brinner i huvudet. Det går så fort att hon inte hinner stoppa det. Ett utbrott tar mycket energi så hon blir väldigt trött efteråt. När hon är i affekt kan hon bli lugnare av att någon vuxen sitter bredvid och försiktigt håller om henne. 

Trots försvårar relationer

Maria Helander, psykolog på Kompetenscentrum för psykiatri vid Centrum för psykiatriforskning, har forskat om behandling för barn med trotssyndrom vid Karolinska institutet och under många år arbetat som psykolog på BUP. Hon säger att barn som har det här beteendet påverkas väldigt negativt av det. Det är jobbigt att få aggressionsutbrott och många får dåligt samvete om de gjort eller sagt något dumt i samband med det. Det är lätt att känna sig som en dålig människa och att andra inte tycker om en. Beteendet leder också till en negativ trotsspiral där både barn och vuxna ofta blir arga. Det påverkar i sin tur relationen negativt.

Viktigt hitta sätt för att orka

Linda och hennes man har tillsammans provat sig fram i hur de ska förhålla sig till dotterns utbrott. När ett utbrott kommer är det viktigt att de som föräldrar är lugna, annars blir utbrottet värre. Varje dag stämmer de av med varandra hur mycket ork och energi de har för att veta vem av dem som bäst kan hantera konflikter och utbrott. De hjälps också åt för att få till lugna stunder, både stunder för sig själva och tillsammans. Det kan handla om tio minuter per dag för att samla kraft och få ork.

Är man själv med barnet är det viktigt att hitta strategier för att klara av att möta barnets trots. Det kan handla om att äta något innan man hämtar barnet från skolan så att man inte är hungrig. Om det uppstår bråk och man själv riskerar att bli för arg kan det vara bra att gå undan en stund.  Genom att göra så och berätta varför visar man samtidigt hur barnet själv kan agera när hen blir för upprörd.

I en lugn stund kan man prata med barnet om hur hen vill att man ska göra när barnet får ett utbrott. Det är viktigt att då inte skuldbelägga utan snarare bekräfta känslan hos barnet och fokusera på hur barnet vill bli hjälpt framöver.

Grunden för behandling är att skapa en god relation

Det är tufft att vara förälder till ett barn med trotssyndrom. All ork och energi går ofta åt till att hantera utbrott och konflikter med barnet. Men det finns hjälp att få. Föräldraträningsprogram har visat sig ha god effekt.

I ett föräldraträningsprogram är första steget att bygga upp en bra relation med barnet. Det kan vara svårt om all tid tillsammans innebär bråk, men för att bryta mönstret är det nödvändigt att få till goda stunder tillsammans. Till att börja med kan det handla om några trevliga och konfliktfria minuter i veckan. Därefter kan man börja jobba med strategier för att minska problembeteendet. Börjar du sätta gränser och ställa krav på barnet om relationen enbart är negativ blir situationen bara värre.

Ta ett steg i taget och hjälp barnet att lyckas

Välj ut ett eller några få beteenden att jobba med i taget. Var konsekvent i hur du är mot barnet i förhållande till dem. Är målen för högt ställda är det svårt för både barn och föräldrar att lyckas hålla i och ändra ett beteende.

Det är viktigt att hjälpa barnet att öka chansen att klara av en uppmaning. Förbered barnet på vad som ska hända och ge tydliga instruktioner. Ge positiv feedback så fort barnet gör rätt eller är på väg att göra rätt. Ge också mindre uppmärksamhet till det beteende du vill se mindre av.

Ta reda på vad som triggar barnet. Om det är en själv behöver man gå undan och vänta ut barnet vid ett utbrott tills hen lugnar ner sig. Blir barnet våldsamt är det självklart viktigt att se till att barnet inte skadar sig själv eller någon annan. Hur det bäst görs får man se till i varje enskilt fall.

Går det att bli av med trotssyndrom?

Det är viktigt att söka hjälp i tid. Får barnet inte hjälp förvärras beteendet och barnet kan börja må sämre och få ytterligare psykiatriska diagnoser.

Om du går ett föräldrastödsprogram kan du relativt snabbt se en positiv förändring i barnets trotsbeteende. Barnet kan till och med bli av med sin diagnos.

Kontakta BUP eller första linjens psykiatri vid en vårdcentral om du behöver stöd. Kommunen kan också erbjuda föräldrastödsprogram.