Alla barn behöver lära sig att gå på toa, men barn med funktionsnedsättning kan behöva extra hjälp. En del känner inte när de är kissnödiga, andra förstår inte varför man ska gå på toaletten. Men det går att lära sig. I det här programmet pratar vi om kiss med Bella Berg, psykolog och expert på toaträning.
Att kunna gå på toaletten själv är viktigt både för den personliga hygienen och självständigheten. Till slut blir ett barn också för stor för blöja.
Det kan vara svårare för barn med funktionsnedsättning att lära sig att gå på toaletten. Många har svårt att tolka kroppens signaler och att planera så att de hinner till toaletten i tid. Det kan också vara svårt att förstå varför man ska lära sig att kissa på en toalett i stället för att kissa i en blöja.
Olika sätt att toaträna
När du toatränar ditt barn är det viktigt att lägga tid på det och göra det till något trevligt, så att barnet trivs på toaletten.
Det finns två sätt att träna sitt barn på. Kan man avsätta tid för en intensiv träningsperiod kan man lära barnet att gå på toaletten på eget initiativ. Ett annat alternativ är att lära barnet kissa på schema.
Schemalägg toalettbesöken
Om barnet använder blöja är första steget att lära barnet att sitta på toalettstolen utan blöja. Tiden som barnet sitter på toaletten ska vara lagom lång så att hen inte hinner tröttna, förslagsvis tre minuter.
När barnet tycker att det är okej att sitta på toaletten är nästa steg att ta dit barnet ungefär var nittionde minut, eller så pass ofta så att det också kommer kiss när barnet sitter där. Det är bra att ha lite koll på när och hur ofta barnet kissar. Många kissar direkt på morgonen eller efter maten.
När barnet väl kissar är det viktigt att visa barnet hur duktig hen är och ”belöna” barnet med något hen tycker är roligt. Det kan vara något gott att äta eller att få spela ett roligt spel på en läsplatta eller liknande.
När barnet lärt sig att hålla sig i en dryg timme kan man ta av blöjan. Då blir det inte lika naturligt för barnet att kissa var som helst, men barnet kanske ändå inte klarar av att ta sig till toaletten själv. Barnet behöver då lära sig att hålla sig tills någon vuxen tar hen till toaletten.
I den här träningen behöver alla runt barnet vara involverade och ha samma rutin för barnets toalettbesök. Föräldrar, förskolepersonal och andra personer i barnets närhet. Går man enligt schema, exempelvis var nittionde minut, är det viktigt att alla håller sig till det och inte går med barnet på toaletten en annan tid, även om hen verkar kissnödig. Det kan annars bli förvirrande för barnet, och för andra som jobbar med träningen.
Gör man enligt den här metoden brukar barnet till slut lära sig att gå på toaletten själv. Det kan ta alltifrån några dagar till flera månader. Ju mer systematiskt man jobbar med detta och håller sig till rutinen, desto fortare lär sig barnet att gå på toaletten.
Kissa på eget initiativ
Har man väl fått barnet att kissa på toaletten och lärt hen hålla sig mellan gångerna kan man gå vidare till att lära barnet att gå och kissa på eget initiativ.
För att barnet ska vilja vara på toaletten och tillbringa mycket tid där, ska man göra toaletten till en trevlig plats. Man kan leka och spela spel. Låt även barnet dricka i badrummet, så att hen blir kissnödig.
När barnet kissar uppmärksammar man det genom att göra roliga saker för barnet. När barnet kissat ett par gånger på toaletten kan man flytta barnet till en stol bredvid toaletten och leka där. Då och då sätter man barnet på toaletten och när hen kissar händer det något roligt. Allt eftersom flyttar man barnet längre och längre ifrån toaletten och upprepar proceduren. Efter ett tag kommer barnet förstå att det är på toaletten hen ska kissa och gå dit själv.
Det kan ta mellan en till flera veckor att lära barnet att hålla sig och gå till toaletten från ett annat rum. Detta kan man sedan behöva provträna i andra miljöer. Det kan ta längre tid att lära barnet att hålla sig om man är långt ifrån en toalett, till exempel i en lekpark.
Blir det för stora krav för barnet med alla moment som hör ett toalettbesök till, att ta av och på byxor, torka sig, spola och tvätta händerna behöver man inte träna på alla de stegen på en gång. Ett steg kan till exempel vara att lära barnet ta av och på byxorna.
Bli torr på natten
En del barn fortsätter att kissa i blöja på natten. Då kan man behöva kolla upp om det är något medicinskt som gör det svårt för barnet att hålla sig torrt, annars kan man lära barnet att vakna om hen är kissnödig genom att schemalägga toabesök på natten.
Det viktiga med toaträning på natten är att inte bära barnet när hen halvsover. Barnet måste vara vaket och själv gå och kissa.
Fasa ut belöning
När barnet väl har lärt sig och accepterat att gå på toaletten kan man försiktigt fasa ut belöningen. Man kanske inte ger en belöning varje gång, eller väntar lite med att ge den så att barnet vänjer sig att gå på toa utan att få något för det.
Om barnet kissar på sig under en träningsperiod är det viktigt att inte göra en stor sak av det och inte ägna det så mycket uppmärksamhet. Blir barnet för ompysslat av att kissa på sig kan hen tycka att det är mysigt och fortsätta kissa på sig av den anledningen.
Habiliteringen kan hjälpa
Det är bra att börja tidigt med toaträning och innan det har blivit ett problem. Man kan alltid prova att toaträna sitt barn själv, men vill man göra en intensiv toaträning kan det vara bra att lägga upp en plan tillsammans med habiliteringen. Blir det för mycket konflikter kring träningen är det också bra att ta hjälp.