Utforska autism - beskrivning och textavsnitt

Innehåll och upplägg

Kursen innehåller sex moduler. Du gör en modul per vecka. Sedan öppnar din handledare nästa modul till dig.

Checklistor och reflektionsformulär

Varje modul innehåller faktatexter med exempel och strategier. Modulerna har även checklistor och reflektionsformulär för dig att fylla i. Checklistorna är till för att du ska kunna få en överblick över hur autism ser ut för dig personligen. Reflektionsfrågorna är till för att du ska få chans att utforska dina egna strategier och fundera på vad mer du kan göra för att stötta dig själv.

Kontakt med handledare

Du kommer ha kontakt med en handledare under hela kursen. Kontakten går till så att handledaren läser dina ifyllda formulär och skriver ett meddelande till dig med lite återkoppling efter varje modul. När du gjort färdigt modulen och handledaren skickat feedback, öppnas nästa modul. Handledaren skickar även påminnelser till dig vid behov.

Modulerna

Vecka 1: Introduktion

Den första modulen har två delar. Den ena är en översikt. Den andra handlar om att få en diagnos och hur det kan kännas och påverka livet. Modulen är lång, så ta gärna en paus om du behöver.

Vecka 2: Sinnesintryck och motorik

Detta avsnitt handlar om informationsbearbetning, sinnesintryck och motorik. Vi går igenom hörsel, syn, känsel, smak, lukt, balans, kroppssinne och medvetenheten om kroppens inre processer. Samtliga delar innehåller strategier för att hantera sinnesintryck. Modulen innehåller även ett avsnitt om stimming och sammanbrott. Denna modul har fler formulär än de andra modulerna.

Vecka 3: Sammanhang och detaljer

I denna modul fortsätter vi med informationsbearbetning, med fokus på att organisera intryck. Vi tar upp detaljfokus och helhetsfokus samt intensiva intressen.

Vecka 4: Exekutiva funktioner

Denna modul handlar om att planera och organisera och få saker gjorda i vardagen samt om att hushålla med energi.

Vecka 5: Socialt samspel

I modulen om socialt samspel tar vi upp mentalisering och empati, att ta andras perspektiv. Vi tar även upp kommunikationens olika delar och hur relationer byggs upp över tid.

Vecka 6: Avslutning och att gå vidare

I den sista modulen berättar sex personer med autism om att få en diagnos och om att leva med autism. Vi gör en sammanfattning av innehållet i kursen och du får även tips på hur du kan gå vidare om du vill ha mer information eller om du vill veta mer om samhällets stöd. Sist i kursen får du tillgång till alla dina checklistor och reflektionsfrågor och möjlighet att spara dem som pdf-filer.

Textavsnitt ur kursen

En lättnad

Många vuxna personer med autism har känt sig annorlunda under uppväxten och i vuxenlivet, men inte vetat varför. En del har anklagat sig själva för sina svårigheter och bär kanske på känslor av skuld och skam.

Att upptäcka sin autism kan betyda att du får ett namn på det som är annorlunda. En del känner sig lättade för att det finns en förklaring till det som skapat svårigheter i vardagen. Istället för att anklaga sig själv kan man börja bygga upp sin självkänsla med hjälp av ny kunskap och nya insikter.

Vartefter du lär dig om vad autism innebär, kan det bli lättare att förstå dina egna behov. Det kan också göra det lättare att förklara för andra.  Självkännedom är viktigt för alla människor och att kunna acceptera sig själv som man är. Det är ett viktigt steg mot att må bra i livet.

En kris

För en del innebär diagnosen inte alls någon lättnad, i alla fall inte till en början. Det är vanligt att känna sig förvirrad och kanske chockad. Diagnosen kanske inte alls var väntad. Den kan väcka många tankar och känslor, såsom sorg, ilska, och ångest.

Till en början kanske man inte vill befatta sig alls med diagnosen. Autism är för många ett laddat begrepp. Uttryck som ”mild autism” eller ”asperger light” kan kännas lättare att använda i början. Det kan vara svårt att acceptera att det du själv upplever helt enkelt är autism.

En del ifrågasätter också om diagnosen verkligen stämmer. I synnerhet om de inte vet så mycket om vad autism är för något. Det finns många myter och stereotypa föreställningar. Därför är det viktigt att du får veta mer om vad autism är innan du kan säga om det är något du känner igen dig i.

Det kan kännas särskilt jobbigt att veta att det inte är något som försvinner, även om du kan hitta anpassningar som gör att din vardag fungerar bättre. Det kan kännas jobbigt även om du är lättad över diagnosen. Var varsam med dig själv. Ge dig själv tid och utrymme att smälta beskedet om diagnosen.

En del hamnar i en kris när de fått diagnos. En kris kräver mentalt arbete. Då är det extra viktigt att ta hand om sig själv och söka hjälp om behovet finns.

Alla är olika

Alla autistiska individer är förstås olika och har olika livsberättelser. Något de flesta vuxna med autism har gemensamt är dock att de anstränger sig oerhört mycket och oftast har genomlevt stora utmaningar i livet.

Det finns även vissa likheter kring svårigheter och de beskrivs i diagnoskriterierna. Det handlar om svårigheter inom områdena ömsesidigt socialt samspel och kommunikation; begränsade beteenden och intressen. Svårigheterna är så pass stora att de orsakar en funktionsnedsättning inom viktiga livsområden som skola, arbete, relationer.

Likheterna kring svårigheter och funktionssätt kan skapa en känsla av gemenskap med andra. Många beskriver att det är lättare att prata och få kontakt med andra som också är autistiska, eftersom man har liknande sätt att kommunicera. En del söker sig till sammanhang där de kan träffa andra med samma diagnos, just för att uppleva förståelse och gemenskap på ett sätt som de kanske inte får tillsammans med neurotypiker.

I den här kursen kommer du troligen känna igen dig i vissa saker, men troligen inte i allt. Diagnoskriterierna är väldigt brett formulerade och hur det mer exakt blir i vardagen varierar.

Inom autismspektrumet finns stora variationer i funktionsnivå, från dem som har universitetsexamen, familj och jobb, till dem som har en intellektuell funktionsnedsättning och i vissa fall mycket begränsad kommunikation.

När andra tvivlar

Autistiska drag är en del av den mänskliga variationen. En del personer utan diagnos kan mer eller mindre känna igen sig i beskrivningarna av autistiska drag, som att ha extremt detaljfokus, starka intressen, svårigheter att tolka innebörden i vad andra människor säger och gör, eller ha svårt att organisera eller komma igång med saker. Du kan ha autistiska drag utan funktionsnedsättning, men då får du ingen diagnos.

Det faktum att många på det sättet kan känna igen sig i beskrivningar av autistiska drag gör inte att din diagnos är mindre verklig. Det betyder snarare att autistiska drag inte är ovanligt.

En del som får diagnos får höra från omgivningen, att "du som är så social kan väl inte ha autism", eller liknande. Det kan vara jobbigt att höra, eftersom det kan kännas som att andra förnekar en del av din verklighet. Ofta beror ett sådant påstående på okunskap. Okunskapen om autism är stor i samhället och, som sagt, det finns många myter.

Även när autismen är osynlig för andra människor, så är svårigheterna och stressen i vardagen verkliga och det är viktigt att ta det på allvar. ”Osynlig” autism innebär oftast att personen använder sig av medvetna beteenden och strategier för att kompensera för sina svårigheter. Det i sig kan vara mycket tröttande, ge stresspåslag och framkalla ångest.

”Någon tyckte jag backade socialt, att jag blev mer autistisk sedan jag fått min diagnos. På sätt och vis stämde nog det, men det handlade inte om någon försämring. Tvärtom. Jag slutade låtsas. Jag försökte tillgodose mina behov istället för att gång på gång köra över dem. För mig var det en sund förändring, även om den kanske gjorde mig mer autistisk i andras ögon.”

Ur boken Konsten att fejka arabiska, av Lina Liman, journalist, författare och föreläsare med autism.

Negativt och positivt med att få diagnos som vuxen

Många som fått diagnos som vuxna har jobbiga erfarenheter med sig i bagaget. En del har blivit utsatta för mobbning i skolan och kanske även i vuxenlivet.
Att växa upp med autism som kanske är odiagnostiserad i många år är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa. Man kämpar utan att förstå varför saker är så krångliga, ofta med en känsla av utanförskap. Det är också vanligt att hamna i depression, utmattning eller ångest.

Många har under någon period i sitt liv varit i kontakt med primärvården eller psykiatrin med anledning av sitt psykiska mående. En del har långvariga kontakter.

Det vården och forskningen säger är att det är bra att få diagnos tidigt i livet. Då kan man få anpassningar och rätt bemötande på ett tidigt stadium. En del vuxna ser dock också fördelar med att få diagnos senare i livet. Kanske hade man varit en annan person om man vuxit upp med diagnosen? Alla har förstås sina egna tankar om detta. Det ena är inte mer rätt än det andra. Men det behöver inte vara ”för sent”, bara för att man fått diagnos senare i livet.

Börja förstå dig själv

Autism påverkar hur hjärnan fungerar, hur den tar emot och bearbetar information. Det får genomgripande konsekvenser för hur du uppfattar och tolkar världen omkring dig.

När man vuxit upp och levt med svårigheter och känslan av att vara annorlunda är det lätt att hamna i låg självkänsla. Särskilt om man kämpar med att maskera sina svårigheter.

Det kaos en del beskriver direkt efter diagnos brukar lugna ner sig. När du får mer kunskap kan du förstå saker och ting bättre efter ett tag. Du kan sätta in dina erfarenheter i sammanhang och förhoppningsvis hitta din egen väg i det nya.

Arbetet med att förstå dig själv kan i perioder vara intensivt, i perioder vara vilande. Ta gärna stöd av andra i din process. Men glöm inte bort att det är du som styr vart du är på väg. Det är ditt liv, din resa. Att jobba sig igenom kriser i livet stärker självkänslan men det är också krävande.

Kunskap och insikt är en nyckel till den vidare processen att förstå sig själv. Det kan vara en spännande resa!