Intellektuell funktionsnedsättning

Till lättläst

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär att det kan vara svårt att förstå och lära sig vissa saker och att bli självständig i vardagen. Med rätt stöd och anpassningar kan barn och vuxna med IF klara av sin vardag. IF kallas även för utvecklingsstörning.

Intellektuell funktionsnedsättning är en bred diagnos som delas in i lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. Man brukar uppskatta att ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning. Det är vanligt att man utöver IF även har andra funktionsnedsättningar, som till exempel epilepsi, hjärtfel, autism eller hörsel- och synnedsättning.

Film om vad det innebär det att ha IF?

I filmen berättar psykologen Catarina Johansson-Sandh om hur det är att leva med IF och om varför det är viktigt att veta om att man har IF. Psykologen tar upp ämnen som tid, läs- och skrivförståelse, konsekvenser och pengar.

Psykologen Catarina Johansson-Sandh berättar om hur det är att leva med intellektuell funktionsnedsättning (IF), även kallad utvecklingsstörning. Filmen tar upp ämnen som tid, konsekvenser, pengar, läsa och förstå. I slutet förklarar psykologen att det är viktigt att veta om att man har IF, så att man kan få hjälp.

Hur visar sig IF?

En person med IF har nedsatt intelligens och nedsatta vardagsfärdigheter.  Nedsättningarna gör det svårare att fungera i miljöer som hem, arbete och skola. De leder till att man inte är lika självständig som andra. Med stöd och anpassning kan personer med intellektuell funktionsnedsättning vara delaktiga som andra. Behovet av stöd beror också på om den intellektuella funktionsnedsättningen är lindrig, medelsvår, svår eller mycket svår.

Diagnoskriterier för intellektuell funktionsnedsättning, enligt DSM-5

Att leva med intellektuell funktionsnedsättning kan innebära att man funderar en del över sin diagnos och hur den påverkar ens liv.

– Personer med IF har givetvis samma behov av att utvecklas och leva bra liv som andra människor. Skillnaden är att med en intellektuell funktionsnedsättning så behöver man mer eller mindre stöd och anpassning för att klara sin vardag. De närstående behöver dessutom acceptera personen som hen är och skaffa sig så mycket information som möjligt om funktionsnedsättningen, säger Magnus Ivarsson, psykolog inom Habilitering & Hälsa, och specialiserad på intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeavvikelser.

Vad är orsakerna till IF?

Det finns olika kända orsaker till intellektuell funktionsnedsättning. IF kan bero på kromosomavvikelser som vid Downs syndrom och fragilt X-syndromet. Det kan också bero på skada eller sjukdom under graviditeten eller under barnets första uppväxtår. Ofta vet man inte varför en person får IF men kunskapen om vad som orsakar IF växer i takt med forskningen.

Läs mer om kromosomavvikelser på Socialstyrelsen

Vilka är svårigheterna?

Lärande och tänkande

Att lära sig läsa, skriva, räkna och förstå tid och hantera pengar är en utmaning med IF. Det tar också längre tid att lära sig teoretiska färdigheter. Hur mycket man klarar av att lära sig beror på graden av funktionsnedsättning. Personer med IF har en nedsatt förmåga att tänka abstrakt och kunna planera, prioritera, komma ihåg (korttidsminne) samt tänka om.

Relationer

Personer med IF kan ha svårt i kontakten med andra människor på olika sätt. För någon med lindrig IF kan det vara svårt att uppfatta sociala signaler rätt och det finns inte sällan en risk för att bli lurad eller manipulerad. Man kan också ha ett begränsat ordförråd och uttrycka sig mer omoget än andra. För en person med svår IF är det talade språket begränsat till enstaka ord. Ju större svårighetsgrad desto större krav ställs på omgivningen att tolka gester, ljud och andra signaler som kommunikation. Överlag behöver personer med IF stöd för att inte riskera att bli socialt isolerade.

Klara vardagen

Hur självständig man är i vardagen beror på svårighetsgraden av IF. En person med lindrig IF kan ofta ta hand om sin personliga hygien och egenvård. Man kanske också klarar av att handla mat, åka kollektivtrafik och att sköta hushållet utan kontinuerligt stöd. Nya uppgifter eller problem, som man inte stött på tidigare, kan dock orsaka stress och det kan krävas stöd vid mer komplexa uppgifter, som att sköta kontakten med myndigheter eller ta hand om sin ekonomi.

Ju svårare IF däremot, desto mer stöd och övning krävs det för att vardagen ska fungera. Personer som har mycket svår IF kan vara helt beroende av livslångt stöd i allt praktiskt.

Hur påverkas barn, ungdomar och vuxna med IF?

Barn

Ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan uttrycka sig annorlunda, mer direkt eller långsammare än andra barn. Barnet behöver ofta konkreta upplevelser för att förstå och särskild träning för att lära sig en del saker. Dessutom behövs extra mycket stöd från de vuxna runt barnet.

Ett barn med lindrig IF kan utvecklas på ett liknande sätt som andra barn inom områden som rörelseförmåga, tankeförmåga, språk, samt att utrycka känslor och sociala färdigheter. Utvecklingen är dock långsammare och når inte lika långt som hos andra barn.

För barn som har en medelsvår, svår eller mycket svår intellektuell funktionsnedsättning märks den vanligen redan under spädbarnsåren och påverkar hela utvecklingen. Det är relativt vanligt att dessa barn även har en rörelsenedsättning. Det kallas då för flerfunktionsnedsättning. 

Tonåren

Tonåren är en omvälvande tid med frigörelse från föräldrarna och ökad självständighet. Att ha IF kan dessutom vara förknippat med att man skäms och vill låtsas som att man hänger med, trots att man inte gör det.

– Få saker är så skambelagda som att ha intellektuell funktionsnedsättning, att behöva hjälp och inte förstå är ingenting som värderas högt i vårt samhälle. Särskilt unga med lindrig IF kan mörka sin diagnos, vilket kan innebära att risken ökar för att de blir utnyttjade och lurade, konstaterar psykologen Magnus Ivarsson.

Skolans värld

Alla barn med IF har rätt att få särskilt stöd under sin skolgång.
I förskolan deltar de flesta barn i en vanlig barngrupp och kan få stöd av en resursperson. En av fördelarna med att gå i vanlig barngrupp är att de andra barnen fungerar som förebilder för inlärning och lek.

Ju äldre barnet blir desto tydligare märks dock skillnaden. Att lyssna och förstå instruktioner, klara av självständigt arbete, hålla tidplan och inte minst ha koll på sina skolböcker kan vara en stor utmaning. I grundsärskolan erbjuds därför en anpassad undervisning men en del barn med IF går i vanlig grundskola.

Det finns en gymnasiesärskola i fyra år som erbjuder möjligheter till olika inriktningar som anpassas efter barnens möjligheter och önskemål.

Ungdomar med IF har dessutom rätt till sex- och samlevnadsupplysning som är anpassad till funktionsnedsättningen.

Vuxna

Behovet av stöd ser olika ut beroende på graden av IF. Vuxna med lindrig IF klarar mycket själva medan andra behöver mer stöd. Många med lindrig IF har egen bostad med insatser från till exempel boendestödjare och hjälpmedel. Vuxna med svårare IF bor däremot oftast i en gruppbostad där det finns personal som kan ge stöd hela tiden.

Sysselsättning

Sysselsättning är en viktig del av livet som skapar självkänsla. Kommunerna är ansvariga för att personer med IF har en sysselsättning som är anpassad efter intresse, förmåga och kunskaper. Många med intellektuell funktionsnedsättning har en daglig verksamhet, andra arbetar på en vanlig arbetsplats med lönebidrag.

Vad kommunerna erbjuder för sysselsättning för äldre med IF kan variera runt om i landet. I en del kommuner följer man bestämmelsen att rätten till daglig verksamhet löper fram till och med 67 års ålder, för att sedan upphöra. Andra kommuner låter äldre med IF fortsätta med daglig verksamhet. De kan även erbjuda verksamheter som anpassas efter de äldres gradvis försämrade förmågor, med till exempel daglig verksamhet på ”deltid”. Att arbeta halvtid kan vara ett smidigt sätt att trappa ner och växla över till en tillvaro som pensionär på heltid.

Så utreds intellektuell funktionsnedsättning

Hur vet man att någon har en intellektuell funktionsnedsättning? För att ställa diagnosen krävs en utredning som görs av bland annat läkare och psykolog. Diagnosen ställs utifrån internationella kriterier.

Filmen om utredning av IF

Psykologerna Maria Fritzell och Carina Åsling berättar om hur en utredning går till och hur det känns att få en diagnos.

IF, funktionsneds├Ąttning

Filmer om lindrig IF

Hur är det att vara ung och ha IF? Linda, Nicolas och Mariusz berättar hur det är för dem, vad de tänker om sin diagnos, framtiden med mera.

IF, funktionsneds├Ąttning, Funka olika

Poddserie om lindrig IF

Podden Funka olika tar upp hur livet kan vara när man har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Vi börjar i barndomen och slutar i ålderdomen.

Mottagningar inom Habilitering & Hälsa

Habiliteringscenter ger råd, stöd och behandling till barn och vuxna med varaktig funktionsnedsättning. 
Sök habiliteringscenter för barn eller vuxen

Habiliteringens resurscenter ger information och rådgivning om funktionsnedsättningar, samhällets stöd och kommunikativt och kognitivt stöd. Centret ger också individanpassade insatser kring kommunikativt och kognitivt stöd.
Habiliteringens resurscenter

Habiliteringens kurs- och kunskapscenter erbjuder grupper, kurser och föreläsningar för ungdomar och vuxna som har en intellektuellt funktionsnedsättning (IF).
Habiliteringens kurs- och kunskapscenter

Senast ändrad 2020-10-09

Skribent: Josephine Carr

Granskare: Magnus Ivarsson