Rörelsenedsättning innebär att man har svårt att röra på någon del av kroppen. Rörelsenedsättning är inte en diagnos utan en beskrivning av motoriska svårigheter som kan underlättas genom stöd, anpassade miljöer samt tekniska hjälpmedel.
Vad är rörelsenedsättning?
En rörelsenedsättning innebär att man har svårt för att utföra uppgifter som kräver motorisk samordning och kontroll. Det kan till exempel handla om att gå och förflytta sig, lyfta och bära saker, andas, äta eller att hålla kroppen upprätt.
Funktionsnedsättningen kan vara medfödd eller uppstå senare i livet. Den kan vara tillfällig eller något som man får leva med under resten av sitt liv. Graden kan variera från lindrig till svår. Omgivningsfaktorer har stor betydelse för hur svår rörelsebegränsningen blir. I Sverige beräknas drygt en halv miljon människor leva med rörelsenedsättning.
Vilka är orsakerna?
Rörelsenedsättning kan vara medfödd eller orsakas av sjukdom eller skada.
Några vanliga orsaker är cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, förvärvad hjärnskada och reumatiska sjukdomar.
Cerebral pares
Cerebral pares (CP) påverkar rörelseförmågan i varierande grad. CP beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan två års ålder, antingen i fosterlivet, i samband med förlossningen eller senare. Spasticitet (ökad muskelspänning) är vanligt och redan under småbarnsåren kan man utveckla höftluxation (höften ur led) och svåra kontrakturer (ledstelhet) och felställningar som skolios (sned rygg). Genom tidig upptäckt och behandling kan risken för skador och besvär minska. Alla barn med CP i Sverige ingår därför i uppföljningsprogrammet för cerebral pares, CPUP. Vid CP och andra rörelsenedsättningar kan det också finnas kognitiva svårigheter som är viktiga att upptäcka för att personen ska få rätt stöd. Därför ingår kognitiva test i CPUP.
Ryggmärgsbråck
Ryggmärgsbråck är en utbuktning från ryggen som består av ryggmärg, ryggmärgshinnor och nervtrådar som hamnat utanför ryggraden i en så kallad bråcksäck. Missbildningen kan leda till motoriska svårigheter, felställningar i leder och rygg, känselbortfall, påverkan på urinblåsa och tarm och ibland vidgning av hjärnans vätskefyllda hålrum, hydrocefalus.
Neuromuskulära sjukdomar
Neuromuskulära sjukdomar drabbar muskler och nerver, de kan vara ärftliga (genetiska) eller icke ärftliga (förvärvade). Det finns många olika muskelsjukdomar som yttrar sig på olika sätt. Flera av sjukdomarna är progredierande, vilket innebär att de förvärras med tiden.
Förvärvad hjärnskada
Förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som inte är medfödd. Hjärnskador kan uppstå på många sätt, till exempel genom olyckor, stroke och sjukdomar. En förvärvad hjärnskada kan påverka både fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktioner.
Reumatiska sjukdomar
Reumatiska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) kan också orsaka rörelsenedsättning.
Vilka är svårigheterna?
Rörelseförmågan omfattar både små och stora rörelser; grov- och finmotorik samt koordination av rörelser. Det handlar exempelvis om förflyttning, att ändra kroppsställning, kunna bära, flytta och hantera föremål samt att gå, springa eller cykla. Personer med nedsatt motorik i munnen kan ha svårigheter med att äta, dricka och tala.
Förflyttning
Med nedsatt rörelseförmåga, särskilt i ben, fötter och rygg, kan det vara svårt att flytta sig från en plats till en annan. För att förbättra och bibehålla rörelseförmågan är fysisk träning viktigt. Hjälpmedel som ståskal, ortoser, kryckor, rollator eller rullstol kan kompensera för rörelsenedsättningen. Hemmet, skolan eller arbetsplatsen behöver också anpassas efter personens rörelseförmåga.
Hantera föremål
När finmotoriken, rörelse i händer och fingrar, är nedsatt kan det vara svårt att hantera föremål, klä sig, äta och sköta hygienen. Specialanpassade produkter och individuella lösningar kan vara en god hjälp i både vardagssysslor och mer komplicerade uppgifter.
Smärta
Spasticitet (ökad muskelspänning) och brist på rörelse kan leda till värk i musklerna och felställningar som smärtar. Även en lindrigare rörelsenedsättning kan orsaka smärta i ryggen och andra leder.
Andning
Brist på rörelse och svårigheter att byta position kan försämra möjligheten till bra andning. Även nedsatt funktion i andningsmuskulaturen påverkar andningen.
Kommunikation
Rörelsenedsättningen kan påverka förmågan att tala. Sämre neurologisk kontroll av talmusklerna kan innebära svårigheter att artikulera och göra sig förstådd genom tal. Talträning och alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, kan förbättra förmågan att kommunicera.
Kognitiva svårigheter
Kognitiva svårigheter är vanligt i kombination med rörelsenedsättning men uppmärksammas inte alltid. Det kan gälla allt från till intellektuell funktionsnedsättning till lindrigare svårigheter med till exempel uppmärksamhet, minne, rumslig orientering eller planeringsförmåga.
Ätande
En rörelsenedsättning kan orsaka svårigheter att suga, tugga eller svälja. Det beror på att rörelseförmågan i munnen eller tunga och svalg är nedsatt. Konsekvensen kan bli långa måltider, för lite näringsintag och risk för felsväljningar som kan leda till smärta och lunginflammation.
Mage och tarm
Att sakna förmåga att röra på sig tillräckligt, ha svårigheter att äta och svälja kan leda till problem med mage och tarm. Förstoppning är vanligt men kan ofta förebyggas genom mer fiberrik kost, mer vätska, regelbundna toalettbesök och stöd för att underlätta fysisk aktivitet.
Hur påverkas barn, ungdomar och vuxna?
Barn
I Sverige finns cirka 7 000 barn med rörelsenedsättning. Barnets förmåga till lek och utveckling är kopplad till hur motoriken fungerar. Ett barn med nedsatt rörelseförmåga behöver ofta stöd, träning, behandling, miljöanpassning och ibland även hjälpmedel för att utvecklas väl. Stödet behöver anpassas i takt med att barnet växer och utvecklas och utformas i nära samarbete med barnets nätverk, det vill säga familj och förskola/skola.
Ungdomar
I tonåren ökar både de yttre och de egna kraven på förmåga till självständighet. En ung person med nedsatt rörelseförmåga kan behöva samhällets stöd för att skapa ett självständigt liv.
Vuxna
Rörelsenedsättning kan påverka yrkesval och arbetsförmåga samt förmågan att fungera i eget boende och föräldraskap, med alla de vardagsaktiviteter som ingår.
En medfödd eller tidigt förvärvad rörelsenedsättning kan bli svårare av vanliga sjukdomar och besvär som drabbar äldre, såsom frakturer och muskelförlust.
Habilitering & Hälsas stöd
Personer med rörelsenedsättning har rätt till anpassat stöd och hjälpmedel för att klara vardagen. Mottagningarna inom Habilitering & Hälsa ger stöd och insatser till personer med omfattande och varaktig rörelsenedsättning som oftast är medfödd eller tidigt förvärvad. Stöd och insatser är evidensbaserade och utgår från en kartläggning av personens förmågor och svårigheter. Insatserna ges till patienter och anhöriga både i grupp och individuellt samt även genom personens nätverk.
Här kan du läsa om hur det går till att få habilitering.
