ARFID växer inte bort

Omkring ett av fyra barn med adhd eller autism har även ARFID (avoidant/restrictive food intake disorder), enligt studier i Sverige och USA. Att diagnosen inte är lika vanlig bland barn utan neuropsykiatrisk diagnos, NPF, är känt sedan tidigare men nu har forskare vid Göteborgs universitet kunnat visa hur stor skillnaden är.

I den aktuella studien ARFID växer inte bort har man undersökt förekomsten av ARFID hos 4000 japanska barn mellan fyra och sju år. Det är den hittills största screeningstudien av barn i den åldern.
– I vår studie screenade 1,3 procent positivt för ARFID och det stämmer bra med undersökningar av äldre barn. En uppskattning är att upp till två procent av alla barn har ARFID, säger Lisa Dinkler som är en av forskarna bakom studien.

Forskarna har även utvecklat ett screeningverktyg för ARFID som i dag används för forskning på flera barnavårdscentraler i Sverige.
Ulf Wallin, barnpsykiater och forsknings- och utvecklingsledare vid Lunds universitet, menar att forskningen är ett viktigt bidrag till den än så länge sparsamma kunskapen om diagnosen.
– Studien visar att ARFID förkommer i olika kulturer och att tillståndet är relativt vanligt. Det är viktig information till både vårdnadshavare och vårdgivare för att de bättre ska förstå barns svårigheter att äta, säger han.

Forskare vid Göteborgs universitet har även undersökt ätsvårigheter hos svenska förskolebarn med autism i en multietnisk, socioekonomiskt utsatt del av Göteborg.
I den studien uppfyllde 28 procent av barnen kriterierna för ARFID medan 26 procent hade andra ätstörningar.

Även om ARFID ofta förekommer tillsammans med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det viktigt att ställa en särskild ARFID-diagnos.
– En vanlig missuppfattning är att ARFID beror på autism men så är det inte. Med en separat diagnos kan rätt behandling sättas in och matproblemen får den särskilda uppmärksamhet som de kräver. Det finns också många barn med ARFID som inte har autism eller annan NPF, säger Lisa Dinkler.

Sannolikt är ärftlighet en viktig orsak bakom tillståndet.
– Det är i alla fall vad vi forskare tror men vi är inte säkra eftersom det saknas mycket data.

För många barn med ARFID är mat kopplat till stark ångest för att sätta i halsen eller för att få ont i magen. Vissa lukter och konsistenser kan också utlösa starka äckelkänslor.
– ARFID är inte samma sak som att vara peForskning
med maten, det är ett mycket svårare tillstånd, säger Lisa Dinkler.

Det som är utmärkande för ARFID är konsekvenserna, menar hon, som näringsbrist, kraftig viktnedgång och att barnet slutar växa. Obehandlad ARFID kan leda till många olika medicinska komplikationer, även hos små barn, bland annat osteoporos (benskörhet).

Ofta har barnet också svårigheter att gå i skolan och undviker kompisar för att inte behöva äta tillsammans.
– På BVC kan föräldrar till barn med ARFID få höra att barnets selektiva ätande inte är något att oroa sig över, att det växer bort. Det stämmer för de flesta barn men har barnet ARFID behövs särskild behandling, säger Lisa Dinkler.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i Fokus nr 1, 2022

Läs studierna: 

Dinkler L et al: Development of a parent-reported screening tool for avoidant/restrictive food intake disorder (ARFID), ScienceDirect, jan. 2022.

Nygren G et al: Feeding Problems Including Avoidant Restrictive Food Intake Disorder in Young Children with Autism Spectrum Disorder in a Multiethnic Population. Frontiers in Pediatrics, dec. 2021