En svårighet kommer sällan ensam

En extra sårbar hjärna, en särskild genuppsättning, ohälsosamma vanor och extrema påfrestningar på kroppen – det är några av orsakerna till att personer med funktionsnedsättning ofta har flera diagnoser och ökad risk för ohälsa.

Tyngdlyftare
Både kroppsliga sjukdomar och psykiska sjukdomar är vanligt hos personer med funktionsnedsättning. Illustration: Jens Magnusson

Moha har CP, autism och adhd, Kim har könsdysfori och asperger, Noah har språkstörning, taldyspraxi och autism – att ha flera funktionsnedsättningar är inte ovanligt. En svårighet kommer helt enkelt sällan ensam, i synnerhet när det gäller utvecklingsneurologiska avvikelser.

Tidiga symtom en signal

Synsättet på framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, har förändrats på senare år. Varje diagnos har inte längre ett eget ”stuprör”. I stället ser man ofta tidiga symtom som en signal på att ett barn behöver utredas mer förutsättningslöst.

Ju tidigare symtomen utreds, desto större möjlighet att barnet får rätt insatser i rätt tid. Autism, adhd, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning, motoriska koordinationssvårigheter och epilepsi är exempel på diagnoser som ofta förekommer samtidigt.

Hjärnan sårbar för sjukdomar

Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar som omfattar hjärnan gör också hjärnan mer sårbar för sjukdomar och långvarig stress. Personer med Downs syndrom har till exempel ökad risk för depression och demenssjukdom.

Fobier och tvångssyndrom (OCD) vanligare i gruppen med neuropsykiatriska diagnoser, liksom generaliserat ångestsyndrom, depression och självmord.

Riskfaktor för beroendesjukdom 

Andra diagnoser som ofta förekommer samtidigt är adhd och beroendesjukdom. Bakom båda tillstånden kan finnas brister i impulskontroll och konsekvenstänkande, men alkohol och droger kan också vara självmedicinering för personer med obehandlad adhd. Ungdomar och vuxna med missbruk eller beroende samt psykisk funktionsnedsättning behöver insatser för båda tillstånden.

Nya riktlinjer för psykiatrin

Att diagnostisera och behandla psykisk sjukdom hos en person med intellektuell funktionsnedsättning kan vara en utmaning för psykiatrin. Trots att psykiatriska symtom och sjukdomar är vanligare hos exempelvis patienter med intellektuell funktionsnedsättning får inte alla av dem adekvat vård.

Svenska psykiatriska föreningen har därför nyligen gett ut riktlinjer för den patientgruppen. För personer med autism utvecklas nya verktyg och metoder för diagnostik och behandling av ångest och depression.

Om nya riktlinjerna för psykiatrin på habilitering.se

Ät- och sväljsvårigheter

Många med funktionsnedsättning har problem med mat och ätande. Dysfagi, ät- och svärjsvårigheter, är vanliga vid flerfunktionsnedsättning. Tillståndet kan vara både plågsamt och farligt. Idag finns flera behandlingar som kan förbättra livskvalitén avsevärt för patienter och närstående. 

Mörkertalet är stort när det gäller dysfagi, enligt en kartläggning som genomförts vid Motorik och träningscenter, Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Därför bör alla i riskgruppen undersökas. 

Ätstörning vid autism

Restriktiv eller selektiv ätstörning (ARFID) är en problematik som nästan uteslutande tycks finnas hos personer med autism. Då kan ofta en dietist och logoped i samverkan med till exempel beteendeanalytiker vända trenden. Behandlingen går ut på att vänja sig vid att stå ut med matsituationen: lägga upp maten, lukta, smaka, tugga och svälja mat med varierad konsistens, doft, smak och färg.

Bulimi och hetsätningsstörning är vanligare hos personer med adhd än i befolkningen som helhet. Den typen av ätstörningar kan vara en indikation på obehandlad adhd.

Orsaker bakom sömnstörning

Sömnstörningar är en del av problembilden vid flera funktionsnedsättningar som omfattar nervsystemet. Orsaken kan vara en annorlunda omsättning av sömnhormonet melatonin.

Smärta kan också störa sömnen. Rörelsenedsättning, cerebral pares (CP) och flerfunktionsnedsättning innebär ofta stora påfrestningar på kroppen som kan leda till sjukliga och smärtsamma förändringar i muskler och skelett.

Mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta har också symtom som tyder på adhd eller autism. Att få en NPF-diagnos och behandling för den kan minska smärtan.

Insatser som fungerar 

Fysisk aktivitet, sömnrutiner och behandling med melatonin är evidensbaserade insatser för att minska sömnproblem. Tyngdtäcke som  hjälpmedel för sömnsvårigheter är populärt men det finns ännu inga vetenskapliga studier som visar att det leder till bättre sömn.

Genom att föra sömndagbok kan både patienter, anhöriga och vårdpersonal få en gemensam bild av vilka insatser som fungerar.

Stress och övervikt

Livsstilsfaktorer bidrar ofta till den ökade sjukdomsrisken. Att leva med funktionsnedsättning kan innebära ett konstant stresspåslag, ofta sömnproblem, kanske mindre hälsosamma matvanor och brist på fysisk aktivitet som i sin tur leder till övervikt. Samtliga är riskfaktorer för såväl psykisk ohälsa som kroppsliga sjukdomar. Diabetes och högt blodtryck är exempelvis vanligare både vid autism och Downs syndrom.

Vård­ och omsorgspersonal kan bidra till att minska risken för sjukdom och ohälsa  genom att motivera till hälsosammare matvanor och regelbunden fysisk aktivitet. Screening för prediabetes och högt blodtryck är andra insatser som kan bidra till att riskgrupper får rätt behandling i rätt tid.

Ordlista

Samtidiga diagnoser innebär att en person har två eller flera funktionsnedsättningar och/ eller sjukdomar.

Komorbiditet, samsjuklighet, innebär att en person har mer än en sjukdom samtidigt. Samsjuklighet är inte ett korrekt begrepp när det gäller flera funktionsnedsättningar, eller funktionsnedsättning och sjukdom, eftersom funktionsnedsättningar inte är sjukdomar.

Dubbeldiagnos är ett begrepp som i många sammanhang kommit att betyda beroende-sjukdom samtidigt med någon annan psykisk sjukdom eller utvecklingsneurologisk avvikelse.

Flerfunktionsnedsättning innebär en kombination av måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning och grav rörelsenedsättning, vilket leder till stora omvårdnadsbehov.

 

Vill du läsa mer om samtidiga diagnoser?

Vill du se andra temasidor?

Under Fakta och råd hittar du fler teman. 
Temasidor

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Funktion i fokus

Senast ändrad 2020-10-21