Prylar som gör skillnad - från kryckor till matrix

Teknikutvecklingen har gjort hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning till ett spännande område för innovatörer, vårdgivare och samhällsplanerare I dag finns medicintekniska produkter, datortillbehör och kognitiva hjälpmedel som ger barn och vuxna nya möjligheter att vara självständiga och delaktiga i samhället.

Illustration över olika typer av hjälpmedel
Illustration: Jens Magnusson, Funktion i fokus Ilustration som visar olika typer av hjälpmedel. Från inkontinensskydd, rullstol till insulinpumpar

Skohorn, kalenderpåminnelser, robotdammsugare, elcykel, läkemedelsdosett och appar som hjälper oss att somna – alla använder vi hjälpmedel och välfärdsteknik som gör vardagslivet enklare och bekvämare. Innovatörer, produktutvecklare och formgivare är ständigt sysselsatta med att ta fram smarta lösningar för hemmet, skolan, vård och omsorg.

För många av oss är hjälpmedel viktigare än så, ibland livsviktiga. Det kan handla om medicintekniska produkter som andningshjälpmedel, rullstol och lyft för personer med rörelsenedsättning, larm för den som har epilepsi eller hjälpmedel för personer med nedsatt syn, hörsel eller kommunikationsförmåga.

Nära 10 miljoner förbrukningsartiklar

I Stockholms län får omkring 66 500 invånare den typen av hjälpmedel – varje år. Ännu fler invånare i länet, över 137 000, fick under 2020 förbrukningshjälpmedel som de behöver ha hemma för att de exempelvis har diabetes eller inkontinens, ät- och sväljsvårigheter eller början till trycksår. Antalet förbrukningsartiklar som gick åt 2020 var nära 10 miljoner.

Många personer med funktionsnedsättning behöver bara ett eller ett fåtal hjälpmedel medan andra har större behov. Ett barn med flerfunktionsnedsättning kan behöva ett tjugotal olika hjälpmedel, från elrullstol, personlyft och hygienhjälpmedel till näringsprodukter, infusionspump och slemsug.

Många involverade i hanteringen

Att hantera allt från behovsinventering till upphandling, affärsavtal, produktkontroll, beställningar, specialanpassningar och distribution av så många olika produkter till så många patienter, är en stor apparat. I Region Stockholms regi jobbar över 250 personer inom fyra olika verksamheter som hanterar hjälpmedel. Utöver det är innovatörer, producenter samt förskrivare och annan hälso- och sjukvårdspersonal involverade i utveckling och utprovning.

Ger råd och stöd till förskrivare

Att rätt person får rätt hjälpmedel utifrån sina medicinska behov är grunden för Region Stockholms hjälpmedelsverksamheter, där Viktoria Edefur är verksamhetschef.

– Våra hjälpmedelskonsulenter och hjälpmedelstekniker ger råd och stöd till förskrivare när de ska välja hjälpmedel till en patient. Vi utbildar också förskrivare så att de har tillräcklig kunskap för att patienterna ska få de hjälpmedel de behöver och för att de ska vara säkra att använda, säger hon.

Politiska beslut och nya forskningsrön

Enligt patientlagen ska personer med funktionsnedsättning få information om de hjälpmedel som finns och ha möjlighet att välja ”om behovet och kostnaden framstår som befogad”, men vad som är bäst för patienten är inte alltid givet.

Politiska beslut och nya forskningsrön kan vända upp och ner på tillvaron för både patienter och vårdpersonal. Tyngdtäcken som tidigare förskrevs till patienter med sömnsvårigheter, är ett sådant exempel. En tänkbar förklaring till tyngdtäckets popularitet, trots att evidens saknas, är att det hjälper, men mot något annat än just sömnsvårigheter.

– Tyngden i täcket dämpar oro och ångest och hjälper barnen att förstå var kroppen börjar och slutar, säger My Jernkrok som är mamma till två barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

DHR efterlyser nationell styrning

Var man bor har också betydelse för tillgången till hjälpmedel. Skillnader finns både mellan regioner och mellan olika kommuner i samma region när det gäller till exempel avgifter för hjälpmedel eller serviceavtal för reparation. Det visar en kartläggning från intresseorganisationen DHR (Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet) som efterlyser en tydlig nationell styrning för en jämlik hjälpmedelsförsörjning. 

Stora förhoppningar på ny teknik

I ett historiskt perspektiv har vi kommit långt, från enkla träkryckor till den skräddarsydda Matrix-sitsen. I dag finns stora förhoppningar att teknikutvecklingen ska bidra ännu mer till ökad självständighet, trygghet och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Direktkoppling från hjärna till dator

I stora delar av världen pågår intensiv forskning om bland annat artificiell intelligens, vårdrobotar och kommunikationssätt som bygger på direktkoppling mellan hjärna och dator. Där ligger Japan i täten och Sverige någonstans i mitten av fältet, enligt Socialstyrelsen.

Hållbarhet är ett annat framtidsperspektiv. Mellan år 2018 och 2020 har mängden rekonditionerade hjälpmedel i Region Stockholms hjälpmedelsverksamheter ökat med cirka 20 procent. Bara under förra året fick 33 000 hjälpmedel nytt liv. 

 

Fakta om hjälpmedel i Stockholm

Det finns fyra hjälpmedelsorganistioner inom Stockholms läns sjukvårdsområde i Region Stockholm:

  • Förbrukningshjälpmedel i hemmet (FHH)
  • Hjälpmedel Stockholm
  • KommSyn Stockholm
  • Medicinteknisk apparatur i hemmet (MAH)

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus

Skribent: Gunilla Eldh

Fotograf/Illustratör: Jens Magnusson