Följ med till Barn- och babylabbet

Barn som senare får en diagnos inom autismspektrumet, ASD, visar tidigt tecken på en annorlunda kognitiv utveckling. En del av barnen i Projekt Småsyskon får senare autismdiagnos eller andra neuropsykiatriska diagnoser, som adhd och språkstörning.

Ebba och mamma Charlotte
Ebba sitter bra i mamma Charlotte Gredenborgs famn när forskningsassistent Elin Forsberg berättar om nästa experiment. Foto: Susanne Kronholm

I den omfattande studien Projekt Småsyskon undersöker man tidig utveckling hos spädbarn med förhöjd risk för autism och även adhd.

– De flesta av barnen som deltar i Småsyskon utvecklas normalt men andelen som senare får diagnosen autism är 10–20 procent, jämfört med befolkningen som helhet där andelen bara är 1–2 procent, säger Terje Falck-Ytter, psykolog, docent vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet, och forskningsledare för Projekt Småsyskon.

Ny bild växer fram

Sedan projektet startade 2011 har hans forskargrupp genomfört en rad delstudier som bidragit till den nya bild av autism som håller på att växa fram.

– Det tar tid att följa upp barnen tills man kan ställa diagnos. Än så länge kan man inte göra det förrän vid två–tre års ålder, så man får vara tålmodig, säger Terje Falck-Ytter.

Projekt Småsyskon ä ett omfattande forskningsprojekt där man testar många olika aspekter av barnens utveckling. I studiedesignen ingår bland annat att barnen undersöks med mätning av ögonrörelser (eyetracking) samt med magnetröntgen och EEG som visar hjärnaktivitet.

– Vi har möjlighet att pröva många idéer. Det gör det väldigt spännande. En av de saker vi ser är att tidiga tecken på autism inte bara handlar om avvikande mönster i sociala situationer, vilket man kanske har trott tidigare.

Snabbare reflexer

Ett av de överraskande fynden är att spädbarn med förhöjd risk för autism har överkänsliga pupillreflexer på ljus. En datorskärm som går från svart till vitt får deras pupiller att dra ihop sig mer och snabbare än hos andra bebisar på tio månader.

Andra försök visar också att sinnessystemets reaktioner på stimuli är annorlunda hos barn som senare får diagnosen autism.

– De spädbarn som uppfyllde kriterierna för autism vid tre års ålder drog ihop sina pupiller mer än de barn som inte uppfyllde kriterierna vid uppföljningen. Spädbarn med kraftigare pupillsammandragning hade mer symtom senare, oberoende av om de uppfyllde kriterier för diagnos eller inte. Det är förvånande att en så grundläggande sensorisk funktion är annorlunda, säger Terje Falck-Ytter.

Förstärkningseffekt

En annan skillnad gäller den förstärkningseffekt som kombinationen av rörelse och ljud har i vårt sinnessystem, som till exempel när någon klappar händerna.

– Barn med normal utveckling är väldigt upptagna av saker som engagerar flera sinnen samtidigt, det signalerar att något viktigt har hänt i omvärlden. Data som vi publicerat antyder att det inte fungerar på riktigt samma sätt hos spädbarn som senare får diagnosen autism.

– Med ögonrörelsemätning kunde vi se att barnen med senare diagnos i mindre grad tittade på ställen där rörelse sker samtidigt med ljudförändring, som om de inte upptäcker dessa sensoriska samband, säger Terje Falck-Ytter.

Redan när barnen är 6–12 månader har man sett tecken på autism. Från början är skillnaderna mycket små, för att sedan gradvis bli tydligare.

– Det är inte lätt att se med blotta ögat vilket spädbarn som senare får autismdiagnos. Man tror kanske att i och med att barn är sociala från födseln borde ett tränat öga kunna se autism redan från början, men så verkar det inte vara.

Andra diagnoser

Hittills är antalet deltagare i Småsyskon uppe i över 200. Genom samarbete med Birkbeck University of London har man kunnat dubbla deltagarantalet i den senas- te studien, vilket gör resultaten säkrare.

– Autism är så sammansatt och heterogent att man måste ha stora grupper för att kunna lita på resultaten men också för att kunna studera undergrupper inom au- tismspektrumet. I dag vet vi ju inte riktigt vilka de är.

En del av småsyskonen i studien får senare andra neuropsykiatriska diagnoser, som adhd och språkstörning.

– De kan också ha till exempel motoriska svårigheter som gör att de behöver stöd utan att de uppfyller kriterierna för någon diagnos.

Terje Falck-Ytter hoppas att Projekt Småsyskon ska bidra till tidigare upptäckt av barn som har ett hjälpbehov. Han tror också att forskningen bidrar till förståelse av vad som är annorlunda i den tidiga utvecklingen vid autism.

– Förhoppningsvis kan man gå vidare och forska mer på basala hjärnfunktioner för att förstå exakt vilka signalsubstanser som är involverade i till exempel pupillreflexen.

Gener som slås på

Autism beror i stor utsträckning på genetiska faktorer, och en viktig fråga är när och var i hjärnan olika gener relaterade till autism ”slås på”.

– Så långt har vi fokuserat mest på tiomånadersåldern men både vi och andra forskare studerar nu ännu yngre barn – även fosterutvecklingen är självklart intressant.

Många forskare som studerar autism har ingen klinisk erfarenhet av personer med diagnosen. Det gäller inte Terje Falck-Ytter. Hans första jobb som nyutbildad psykolog för tio år sedan var att utreda barn för autism inom habiliteringen.

– Den PTP-tjänsten inom habiliteringen var väldigt viktig för mig. Där fick jag se den stora variation som finns inom autismspektrumet och samtidigt försöka sätta fingret på det som är gemensamt.

Så går experimenten till i Projekt Småsyskon

I labbet använder forskarna olika metoder för att undersöka barnets perception och kognitiva förmågor, bland annat genom mätning av ögonrörelser med en speciell kamera. Barnets motorik, lekbeteende och sociala samspel studeras också.

Barnets hjärna undersöks med EEG (elektroencefalgram) och magnetkamera (MR). EEG visar hur hjärnan bearbetar information när barnet är vaket.

MR-undersökningen, som görs på Karolinska Institutet, kräver att barnet sover så att det ligger helt stilla i kameran. Metoderna är helt ofarliga för barnet och har använts i många tidigare studier.

Gör en utvecklingsbedömning

En psykolog gör en bedömning av barnets utvecklingsnivå inom olika områden. Testet görs enligt ett visst schema och visar bland annat barnets språkliga och motoriska färdigheter, och hur barnet samspelar med testledare och sina föräldrar.

Filmar med specialkamera

Ögonrörelserna mäts med en speciell kamera som filmar både ögonen och en datorskärm. Systemet kan räkna ut var på datorskärmen barnet tittar med hjälp av infrarött ljus som reflekteras både på ögats yta och på näthinnan.

Med ögonrörelsekamera utan skärm mäter man var barnet tittar i den ”riktiga” omgivningen, även om barnet rör sig eller vrider på huvudet.

Armband som registrerar

Under hela testdagen får barnet ha på sig två armband som mäter acceleration (rörelse), ungefär som en avancerad stegmätare. Man mäter hur mycket barnet rör armarna, hur yviga rörelserna är och motoriken mer i detalj.

Projekt småsyskon

Vill du se andra temasidor?

Under Fakta och råd hittar du fler teman. 
Temasidor

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Funktion i fokus

Senast ändrad 2020-10-20