Flera orsaker bakom smärta hos barn med cerebral pares, CP

Många barn med cerebral pares, CP, lever med smärta, men i Sverige är det färre som har ont i kroppen på grund av CP-skadan. Framgångsrik habilitering är en del av förklaringen.

Ett av 400 barn får diagnosen cerebral pares, CP. Bakom symtomen ligger en hjärnskada som kan uppstå under fosterstadiet eller under de två första levnadsåren. Barn med CP har ofta smärta på grund av muskelspänningar, ensidiga ställningar och magproblem.

Vart tredje barn har ont

Vart tredje barn med cp har ont, enligt den hittills största svenska studien som omfattar 2 777 barn mellan 1 och 14 år. Studien är en del av uppföljningsprogrammet CPUP. Det är också ett nationellt kvalitetsregister, där mer än 95 procent av alla barn i Sverige som har CP ingår.

– Jämfört med internationella siffror är resultaten bättre i vår svenska studie. En stor välgjord EU-studie visar att tre av fyra tonåringar med cp har smärta, säger Ann Alriksson-Schmidt, psykolog inom folkhälsa vid funktionsnedsättning vid Lunds universitet och den som lett studien.

Habiliteringen når nästan alla

En förklaring till att barn med cp i Sverige tycks ha mindre ont, kan enligt Alriksson Schmidt vara att habiliteringen når nästan alla barn med cp i Sverige och att de följs upp i CPUP-programmet.

– Men en tredjedel är ändå för många och vi måste göra vad vi kan för att få ner den siffran, säger hon.

Studien bekräftar också att smärtan stiger med åldern och är vanligare bland flickor, vilket är känt sedan tidigare. Forskarna som arbetar med CPUP vill utveckla ett evidensbaserat och strukturerat smärtbehandlingsprogram.

– Det ska lätt kunna anpassas till olika grupper med cp så att alla får tillgång till samma vård, oavsett svårighetsgrad av cp och var i landet man bor, säger Ann Alriksson-Schmidt.

Muskeln förkortas

Gemensamt för barn med cp är att de har en hjärnskada som orsakar stelhet i musklerna (kontrakturer), och spänningar (spasticitet). När barnet inte kan ta ut rörelsen förkortas muskeln och spänningen ökar.

– Hjärnan reglerar muskeln som om man bromsar och gasar samtidigt, säger Gunnar Hägglund, adjungerad professor i ortopedi vid Lunds universitet och ansvarig för CPUP-programmet sedan det startade 1994.

Sjukgymnastik och Botox 

Förutom ortopediska hjälpmedel och ortoser består behandlingen av sjukgymnastik och injektioner med muskelavslappnande botulinumtoxin (Botox) samt i vissa fall operation.

En aktuell internationell kontrovers inom cp-ortopedin, handlar om ”multi level surgery”. Det innebär att man väntar med att operera ortopediska problem till ett enda tillfälle, oftast när barnet är 8–9 år.

Förebyggande behandling

I CPUP-programmet fokuserar man i stället på förebyggande behandling och tacklar problemen så snart de uppstår.

– Om ett barn börjar få svårt att sträcka ut ett knä så sprider det sig så småningom till höften och leder sedan till snedställd rygg och skolios. Behandlar man tidigt minskar spridningsrisken och det behövs färre operationer, enligt resultat från CPUP-programmet, säger Gunnar Hägglund.

Kontroversiell kirurgi

En annan kontroversiell fråga är hur man ska behandla spasticitet vid cp. En metod som vinner terräng är så kallad rhizotomi, då man går in i ryggen och skär av en del nervgrenar för att minska muskelspänningar i benen. Är det en bra behandling, i så fall för vilka barn och när ska den göras?

– När barnet växer upp och väger mer kan det ha nytta av spasticiteten för att kompensera för svaghet i musklerna. Vi behöver fler långtidsuppföljningar för att kunna utvärdera metoden, säger Gunnar Hägglund.

 Läs studien i Acta Paediatrica

Uppföljningsprogram CPUP

Vill du läsa mer om smärta?

Smärtaoch funktionsnedsättning

Vill du se andra temasidor?

Under Fakta och råd hittar du fler teman. 
Temasidor

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Funktion i fokus

Senast ändrad 2020-10-26