Med hjälp av robotar kan barn med autism förbättra sina kognitiva förmågor. En förklaring är att de har lättare att interagera med en robot än med människor, enligt forskarna.
I en omfattande europeisk studie där Sverige deltog fick barn med autism öva sociala färdigheter tillsammans med en robot. Roboten bad till exempel barnet välja ut en boll med särskild färg eller pekade ut en boll och frågade barnet vilken färg den hade.
– Det handlar om att träna det som kallas för delad uppmärksamhet. När jag ber dig ”kan du ge mig den där”, då måste du kunna läsa av vad det är jag tittar på eller pekar på, säger Tom Ziemke, professor i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet, som ledde det svenska forskningsarbetet.
Förutom delad uppmärksamhet tränade barnen också på turtagning och imitation med hjälp av roboten.
– Tänket bakom detta är att dessa tre sociala färdigheter är grundläggande för mer komplex social interaktion, säger Tom Ziemke.
70 barn mellan tre och sex år deltog i studien, vilket är ovanligt många i den här typen av forskning. Träningen pågick en gång i veckan under 12 veckor.
– Barnen övade tillsammans med en terapeut där roboten fungerade som terapeutens medhjälpare. Barnen blev verkligen bättre på att interagera
med människor, säger Tom Ziemke.
En förklaring till de goda resultaten är att barn med autism kan känna sig stressade av mänskligt samspel.
– Att interagera med en robot är enklare. Kontakten med roboten innebär inte lika mycket förväntningar som interaktion med människor gör. Robotar dömer heller inte. Dessutom är det nog också så att många människor med autism helt enkelt gillar teknik.
Forskarna tog också fram en enklare variant av träningsprogrammet, som är tänkt att användas i hemmet.
– Också den träningen var utvecklande för barnen även om de inte gjorde lika stora framsteg som i den mer avancerade varianten. En fördel är att det förenklade programmet skulle kunna användas till exempel på en Ipad, säger Tom Ziemke.
Det stora europeiska forskningsprojektet heter DREAM och avslutades 2019. I Sverige var Högskolan i Skövde ansvarig för utvecklingen av den tekniska plattformen. Data och digitala verktyg som skapades i projektet finns tillgängliga på internet.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus
Lotta Nylander
