Matkursen ett startpaket för föräldrar

Många barn och unga med autism undviker mat men det finns också de som äter för mycket. I kursen Matsvårigheter vid autism får föräldrar till barn och unga mellan 7 och 17 år lära sig strategier för att kunna hjälpa sitt barn med maten.

Kursen Matsvårigheter vid autism leds av logoped, arbetsterapeut, psykolog
eller specialpedagog och består av fyra tillfällen. Som mest är det föräldrar till 12 barn i en grupp.

– Vi varvar teori med diskussioner i mindre grupper, säger Sara Lindhagen, logoped vid Habiliteringscenter Liljeholmen barn.

De första två träffarna är med en veckas mellanrum. Därefter är det tre eller fyra veckor mellan träffarna för att föräldrarna ska ha tid med sina hemuppgifter som är individuellt anpassade till just deras barns svårigheter.

– Hemuppgifterna är väldigt specifika. Man får vara beredd på att lägga en hel del tid och energi på uppgifterna hemma mellan tillfällena. Föräldrarna brukar också hjälpas åt och tipsa om och diskutera olika lösningar.

Vanliga ätstörningar vid autsim

Selektivt eller restriktivt ätande, även kallat ARFID, är den vanligaste ätstörningen hos barn och unga med autism men det finns även barn som har motsatt problem.

– Ibland kan det bli för mycket, att barnet överäter. Det kan till exempel bero på att barnet har en egen regel om att äta tills maten tar slut, eller har svårt att föreställa sig vad man kan göra förutom att gå till kylskåpet och äta något. Då behöver man jobba med lösningar på just det.

Även om många svårigheter liknar varandra är varje barn och familj unik, betonar Sara Lindhagen.

– Om ett barn inte sitter med vid matbordet utan bara springer omkring, kan målet vara att barnet ska sitta tre minuter vid matbordet utan att behöva äta. Steget därefter kan vara att också smaka en bit mat.

Det kan även handla om att närma sig mat som man ätit tidigare men slutat äta.

– Då kan ett mål vara att äta en liten bit av den maten innan man äter det som man accepterar.

Ibland räcker det med positiv förstärkning för att ändra beteendet men inte alltid, berättar Sara Lindhagen.

Smarta mål för hemuppgifterna

– Många föräldrar till barn med autism berättar att de inte kan använda positiv förstärkning för då börjar deras barn villkora allt. Då kan de börja vilja ha belöning även för att äta sådant som de tidigare gillat.

”Pyttesmå steg” är nästan som ett mantra för henne och de andra gruppledarna.

– Målen för hemuppgifterna ska vara så kallat ”smarta”: specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbegränsade.

Under träffarna får alla föräldrar egen tid för att prata om just sitt barn och hur det har gått med övningarna.

– De får feedback från både gruppledaren och de andra föräldrarna, sedan får de sätta ett nytt mål eller försöka igen med samma.

Idéer, verktyg och startegier

Kursen matsvårigheter vid autism är ett startpaket för föräldrarna, inte den definitiva lösningen på alla problem kring mat och ätande som deras barn har.

– Vi är noga med att förklara det redan vid första tillfället. Syftet med kursen är att föräldrarna ska få förståelse för barnets svårigheter och förstås få idéer, verktyg och strategier för att kunna hantera svårigheterna bättre. Men det tar tid.

De som deltagit i kursen hittills tycker att de lärt sig bra strategier men också att diskussionerna med andra föräldrar har varit värdefull. Det visar de utvärderingar som gjorts efter varje kurs.

– Gruppen med föräldrar ger en kvalitet i sig, utöver den kunskap som vi ledare förmedlar till föräldrarna, säger Sara Lindhagen.

Fakta om matproblem vid autism

Mat- och ätsvårigheter är vanligt hos barn med autism. Vissa äter för mycket i brist på annan meningsfull sysselsättning. Andra är i stället restriktiva när det gäller mat.

2013 dök en ny diagnos upp i DSM-5, nämligen ARFID, ”avodiant/restrictive
food intake disorder”, översatt till undvikande/restriktiv ätstörning i den svenska utgåvan. 

DSM-5 är den diagnosmanual som dominerar inom forskarvärlden. I den
diagnosmanual som används i svensk sjukvård, ICD-10, finns enbart diagnosen ”uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller småbarn”.

Tre undergrupper inom ARFID

Numera har man börjat urskilja tre undergrupper inom ARFID:
• De som är ointresserade av mat på grund av dålig aptit.
• De som upplever sensoriskt obehag av matens egenskaper och utseende.
• De som undviker att äta på grund av rädsla för att exempelvis sätta i halsen eller drabbas av matförgiftning och kräkas, ofta på grund av tidigare upplevelse.

Funktion i fokus har uppmärksammat ARFID tidigare:

ARFID, nytt namn på känd ätstörning
ARFID växer inte bort

Skribent: Karin Tufvesson