Sociala medier ger stöd och inspiration

Instagramkontot Elliot bakar är en braksuccé. På ett år har treåringens bakfilmer fått tusentals följare och uppmärksammats i andra medier. Elliot Maxstad som föddes med Crouzons syndrom älskar att baka och stå framför kameran.

– Vi vill sprida budskapet att annorlunda är bra och att vara annorlunda, eller olika, är fantastiskt, säger hans pappa Oscar Tannlund.

Facebookgruppen Fantastiska föräldrar är ett annat framgångsrikt initiativ. Den slutna gruppen startades för sju år sedan av Caroline Comstedt. Som förälder till en pojke med adhd och atypisk autism längtade hon efter gemenskap med andra i liknande situation.

Gruppen växte snabbt

Caroline Comstedt började med att bjuda in de föräldrar hon redan kände och bad dem göra samma sak i sin tur. Gruppen växte snabbt. I dag har den 17 580 medlemmar och antalet ökar stadigt.

Kravet för att få vara med är att man är förälder till barn med någon form av misstänkt eller diagnosticerad neuropsykiatrisk problematik.

– Ju mer stöd vi NPF-föräldrar kan få i ett tryggt forum, desto bättre mår både vi och våra barn. Vår grupp är en plats där man får värme, råd, omtanke och vägledning från andra föräldrar som upplevt liknande situationer som en själv.

– Gruppen ska vara fri från pekpinnar, dömande kommentarer och ifrågasättanden. En av våra grundregler är att man ska utgå från sina egna erfarenheter och undvika rätt eller feltänkande, säger Caroline Comstedt.

Skapa rätt kontakter

Fantastiska föräldrar och Elliot bakar är två exempel på hur sociala medier kan användas för att komma närmare andra med liknande erfarenheter. Fenomenet med föräldrar som delar material om sina barn digitalt kallas för sharenting.

– Sociala medier är numera plattformen där vi gör allt men det blir allt viktigare att skapa rätt kontakter, där det handlar om kvaliteten på dina följare, framför kvantitet. Vi vill dela erfarenheter med likasinnade, säger Ola Andersson, digital trendanalytiker och expert på sociala medier.

Facebookgrupper är den största trenden, där är ”alla” – åtminstone föräldrar. Andra växande trender är att använda Messenger, Instagram och Youtube. Dessutom finns en uppsjö av poddar, en ocean av kunskap. Man söker på Facebook och googlar för att hitta sitt sammanhang.

Barnets integritet

I dag öppnar tekniken nya dörrar för vår kommunikation. Men Ola Andersson vill ändå höja ett varningens finger.

– Det handlar om integritet. Tänk på vad du gör, särskilt när det gäller barn som kanske inte förstår vad exponeringen i sociala medier innebär. Allt som läggs ut lagras ju och mycket av materialet används dessutom i kommersiella sammanhang.

Elza Dunkels är docent i pedagogik vid Umeå universitet och expert på nätkultur. Det egna behovet av tröst och råd i sociala medier måste vägas mot respekt för barnens gränser och integritet, anser hon.

– Att dokumentera sitt barns liv digitalt kan vara värdefullt, så länge det sker på barnets villkor. Men när det görs ogenomtänkt och utan samtycke blir det problematiskt, säger Elza Dunkels.

Tänka ett steg längre

I Facebookgruppen Fantastiska föräldrar får inga närstående, organisationer eller professionella kontakter namnges i inläggen.

– Vår policy är att det är upp till föräldrarna att ta ansvar för det innehåll som de delar i gruppen. Självklart bör man tänka ett steg längre och inse att barnen en dag kan ha synpunkter på att ha medverkat utan att ha blivit tillfrågade, säger Caroline Comstedt.

Även Elliots föräldrar har funderat på hur den digitala offentligheten kan påverka sonens liv.

– Vi har bestämt oss för att vi handlar med Elliots bästa som mål. Vi vill hellre att han ska bli igenkänd på stan som bagaren än att bli uttittad bara för sitt utseende. Vi hoppas att det är ett klokt val som han kommer tycka är okej när han blir äldre, säger Oscar Tannlund.