Vikten av bra matvanor

För många med funktionsnedsättning är matvanorna något som begränsar livet och ökar risken för allvarlig sjukdom.

Övervikt och fetma är mycket vanligare hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många är dubbelt utsatta eftersom de ofta har matvanor som inte passar deras behov samtidigt som de får för lite motion.

Redan vid tre års ålder har fler barn med utvecklingsförsening fetma jämfört med andra barn – men det går att vända trenden. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet. Efter två års interventioner i skolan hade deltagarna i en studie färre riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

Inga energirika ingedienser

När det gäller matvanor är det viktigt att veta vilka personer man pratar om, betonar Eva Flygare Wallén, med. dr och specialistsjuksköterska vid Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm, och forskare vid Karolinska institutet.

– För personer som inte rör sig mycket är det till exempel klokt att öka mängden grönsaker eftersom de inte är energirika och bara långsamt omvandlas till socker i blodet. Det förutsatt att grönsakerna inte är tillredda med energirika ingredienser, som till exempel söta inläggningar, dressingar eller stuvningar.

Tröstätning vanligt

Många med intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa är storkonsumenter av socker och skräpmat. I gruppboenden förekommer ofta ohälsosam mat. Sötsaker och skräpmat kan tillfälligt dämpa ångest men det triggar suget efter mer socker. Det blir lätt en ond cirkel som leder till mer sjuklighet.

–Det blir ju väldigt olyckligt om man använder mat som kompensation, det blir en missriktad välvilja. Man måste kunna erbjuda annat än något att stoppa i munnen. När det inte längre handlar om barn måste det vara individens eget val vad man äter men personer med intellektuell funktionsnedsättning måste få göra så medvetna val som möjligt och få stöd till bra val, säger Eva Flygare Wallén.

Många vill ha stöd

Den som har en kognitiv funktionsnedsättning behöver ofta mycket stöd för att förändra sina levnadsvanor. Många önskar sig också det stödet, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

– Alla människor runt barn och ungdomar är viktiga förebilder. De som har en intellektuell funktionsnedsättning behöver stöd hela livet, och det kräver handledning av personal, säger Eva Flygare Wallén.

Vård-­ och omsorgspersonal kan minska risken för sjukdom och ohälsa genom att motivera till hälsosammare matvanor och regelbunden fysisk aktivitet. Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan. Därför är förändringar som ger bättre hjärthälsa även ett sätt att minska risken för psykisk ohälsa.

Ätstörning vid autism

Bland personer med autism är det inte ovanligt att ha extremt ensidiga matvanor. En del har kanske aldrig velat prova ny mat, andra äter ett fåtal livsmedel, inte sällan med undernäring och/eller undervikt som följd.

Många med autism uppfyller kriterierna för en ätstörning kallad ARFID (avodiant/restrictive food intake disorder), undvikande/restriktiv ätstörning.

– Det kan vara ångestskapande för omgivningen när barn undviker att äta. En dietist kan bedöma vad som är tillräcklig kost och föreslå alternativ som kan fungera. Habiliteringen eller barn­ och ungdomspsykiatrin kan ge stöd för att motivera barnet till ett bättre ätande och vända trenden, säger Bella Berg, leg. psykolog och beteendeanalytiker vid Habilitering & Hälsa, Region Stockholm.

Stort mörkertal vid dysfagi 

Många patienter med rörelsenedsättning har ät-­ och sväljsvårigheter, dysfagi. Svårigheterna påverkar inte bara förmågan att äta, det ökar också risken för andningsproblem och lungsjukdom.

Det finns ett stort mörkertal när det gäller ät­- och sväljsvårigheter hos barn och vuxna med olika typer av funktionsnedsättningar. Därför bör vårdgivare alltid utreda patienter i kända riskgrupper som inte själva larmar om ät- och sväljsvårigheter. Det är en av slutsatserna efter de screeningprojekt som genomförts vid Habilitering & Hälsa, Region Stockholm.

– Tydligare information till föräldrar är en väg att identifiera patienter, menar Katarina Warming, enhetschef vid Motorik­- och träningscenter, Habiltering & Hälsa.

Läs mer på andra webbplatser

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning - Folkhälsomyndigheten

Samverkan vid övervikt och fetma - Vårdgivarguiden