Vården missar ät- och sväljsvårigheter, dysfagi

Ät och sväljsvårigheter, dysfagi, påverkar inte bara förmågan att äta, det ökar också risken för andningsproblem och lungsjukdom. Många patienter med rörelsenedsättning har ät- och sväljsvårigheter utan att söka vård. 

Bättre vårdkedjor

För att kartlägga hur omfattande problemet är i länet genomfördes två projekt inom Habilitering & Hälsa 2014–2016. Det ena projektet gällde vuxna med flerfunktionsnedsättning som får insatser från habiliteringen. Det andra omfattade alla patienter inom habiliteringen i åldersgruppen 0–16 år, oavsett funktionsnedsättning.

– Vi ville identifiera patienter som behöver åtgärder kring ät- och sväljsvårigheter och få till bättre vårdkedjor med andra vårdgivare. Vi ville också öka kunskapen hos patienterna och deras närstående och personal, säger Katarina Warming, enhetschef vid Motorik- och träningscenter.

Risker för patienterna

Kartläggningen visar att kunskapen om svårigheterna varierar stort. Det gäller kunskapen om såväl dysfagi som patienternas behov och deras funktionsnedsättning.

– Vi upptäckte bland annat att patienter med flerfunktionsnedsättning kan ha uppenbara svårigheter med att äta och få i sig tillräckligt med näring, trots att de har kontakt med läkare och dietist. Många har också andningspåverkan på grund av dysfagi. Det innebär stora risker för patienterna. En viktig slutsats är därför att vårdgivaren alltid måste utreda patienter som inte själva larmar, säger Katarina Warming.

Stort mörkertal

En annan viktig upptäckt är det stora mörkertalet när det gäller ät- och sväljsvårigheter hos barn och vuxna med olika typer av funktionsnedsättningar. Tydligare information till föräldrar är en väg att identifiera patienter, menar Katarina Warming.

– Ta kontakt med habiliteringen om ett barn har svårt att äta eller om familjen kämpar med måltidssituationer. Ju tidigare vi kan hjälpas åt att hitta bra sätt att äta, desto bättre för barnet och familjen.

Vårdens insatser till barn med ät- och sväljsvårigheter ser olika ut i länet och i landet. Även när det gäller nödvändigheten av samarbete är skillnaden stor mellan olika vårdgivare. Brister i samarbetet påverkar ofta hela vårdkedjan negativt.

Positiv trend

Många vuxna patienter har kontakt med dietist vis habiliteringen och läkare i primärvården, men behöver också specialistvård.

– Vi behöver förbättra samverkan mellan habilitering, primärvård och mer specialiserad sjukvård, säger Katarina Warming.

Även om vården har stora brister finns det en positiv trend, menar hon.

– Vi ser att kunskapen bland personal inom habiliteringen ökar i och med att frågorna lyfts och vi utbildar både vår egen personal och närstående. Det kommer förhoppningsvis att innebära bättre hälsa, ökad livslängd och högre livskvalitet för våra patienter, säger Katarina Warming.

Podden Funka olika

Lyssna på avsnitt om ät- och sväljsvårigheter vid flerfunktionsnedsättning

Film

Så ser det ut när du sväljer (Svenska Logopedförbundet)