Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus
Stärkt koppling mellan demens och sömnbrist
Kort sömn ökar risken att utveckla demens senare i livet. Den misstanken stärks av en ny studie som bygger på data insamlade under 30 år.
Sedan tidigare är det känt att långvarig sömnbrist kan ge en rad svåra
symtom, som huvudvärk, apati, depression och irritabilitet. Perceptionsstörningar, koncentrationssvårigheter, oro, hallucinationer och försämrat immunförsvar är andra symtom. Det finns också studier som tyder på att sömnbrist är en riskfaktor för att utveckla demens.
Nu har forskare analyserat data från en långtidsstudie där knappt 8 000 deltagare vid minst sex tillfällen mellan 1985 och 2016 svarat på frågor om sina sömnvanor. Samtliga var medelålders brittiska statstjänstemän när de inkluderades i studien.
Hos omkring hälften av deltagarna mätte forskarna också sömnen objektivt med en så kallad aktigraf. De som sov mindre än sex timmar per natt hade en ökad risk att utveckla demens jämfört med de som sov sju timmar per natt. Sju timmars nattsömn visade sig vara optimalt. Vid längre sömn än så fanns en viss tendens till att risken ökade något.
Resultaten stärker misstanken att det finns en koppling mellan demens och kort sömn. Det finns dessutom biologiska mekanismer som talar för ett samband, till exempel att sömnbrist försämrar hjärnans möjligheter att hinna städa ut slaggprodukter, något som är kopplat till ökad risk för demens. Tack vare att insamlingen av data har varit så omfattande har forskarna kunnat kontrollera för många andra faktorer, såsom kön, ålder och andra sjukdomar, vilket stärker resultatet ytterligare.