Lyhört arbetssätt viktigt vid autism

Nära tre av fyra personer med autism och normal eller hög begåvning drabbas någon gång av depression. Ändå går patienter miste om behandling på grund av sin funktionsnedsättning. Anpassa behandlingen, var tydlig, lyhörd och prestigelös, är några av psykiatrikern Tove Lugnegårds råd till behandlare.

Tove Lugnegård
Tove Lugnegårds forskning handlar om psykisk ohälsa hos personer med autism. Foto: Anna Molander

När en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är deprimerad eller har ångest kan psykoterapi, läkemedel och anpassning av miljön ingå i behandlingen.

– Precis som alla andra har de här pati­enterna rätt till god psykiatrisk vård när de behöver det. Ändå förekommer det att patienter inte får behandling för att de har en utvecklingsrelaterad funktionsnedsätt­ ning, säger Tove Lugnegård, överläkare i psykiatri och forskare.

Anpassa behandling

En förklaring är att de flesta behandlings­studierna är gjorda på patienter utan funk­tionsnedsättning, vilket gör det svårare att utveckla bra behandlingsstrategier.

– Det betyder att vi vet för lite om hur de gängse behandlingsmetoderna fungerar om man också har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det finns beprövade behandlingsmetoder i våra riktlinjer men som kliniker måste man försöka anpassa behandlingen och ta hänsyn till funktions­nedsättningen, säger Tove Lugnegård.

Särskilt utsatta

Psykisk ohälsa är vanligt vid alla typer av funktionsnedsättning. Det handlar till exem­pel om depression, ångesttillstånd, tvångs­syndrom, psykos, bipolär sjukdom och beroendesjukdom. Personer med autism­spektrumdiagnos, ASD, är särskilt utsatta.

Bland vuxna som har ASD och normal eller hög begåvning har 70 procent haft minst en depression, 50 procent har haft upprepade depressioner och 50 procent nå­gon form av ångesttillstånd. Det visar en studie av Tove Lugnegård och Maria Unenge Hallerbäck vid Göteborgs uni­versitet.

– Att depression och ång­est är vanligt hos ”aspisar” kände jag mycket väl till
från min kliniska vardag men när jag sökte i littera­turen hittade jag nästan inga studier. Då insåg jag hur viktigt det var att bidra med just det vetenskapliga arbetet, säger Tove Lugnegård.

Stora framsteg

Sedan studien publicerades har annan forskning bekräftat de höga siffrorna. Ett färskt exempel är den stora registerstudie som nyligen visade att självmord bland kvinnor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning är tio gånger vanli­gare än i befolkningen som helhet.

– De senaste tjugo åren har det skett en enorm kunskapsutveckling när det gäller utvecklingsrelaterade funktionsnedsätt­ningar, men trots stora framsteg återstår mycket att göra, säger Tove Lugnegård.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, ingår i alla vårdprogram vid depression och ångest­ sjukdom. Metoden bygger helt och hållet på kommunikationen mellan behandlare och patient och därför krävs särskild anpassning.

– Du måste ha koll på patientens kogniti­va nivå för att kunna anpassa arbetssättet när du arbetar psykoterapeutiskt.

Svårare att avläsa

Det är också en större utmaning för en psy­kiater att diagnosticera psykisk sjukdom hos en patient som har ASD.

– Patienterna har ofta svårare att beskri­va hur de känner sig. De kan också ha ett kroppsspråk och en mimik som är svårare att avläsa. En person som ler så mycket kan ju inte vara deprimerad. Eller tvärtom: Ett så blankt och uttryckslöst ansikte tyder på depression.

Fokus på stress

Personer med neuropsykiatrisk funk­tionsnedsättning har ofta ett förhöjt stresspåslag till följd av yttre påfrestningar i mil­jön. Det ökar risken för psykisk ohälsa. En viktig del av behandlingen är därför att minska stressfaktorer i omgivningen, men enligt Tove Lugnegård räcker det inte alltid.

– Boendestöd kan vara rätt för en person men inte för en annan. Jag har träffat gan­ska många patienter med Aspergers syn­drom som inte fått adekvat läkemedels­behandling mot depression för att man enbart fokuserat på att minska stressfak­torer.

– Motsatsen har också varit van­ligt: enbart antidepressiv medicin utan helhetssyn på patientens livssituation. Att anpassa ”mixen” av insatser till den enskil­da patienten är en stor del av läkekonsten inom psykiatrin, säger Tove Lugnegård.

Lugnegårds råd i mötet med personer med NPF och psykisk ohälsa

Tove Lugnegårds råd till behandlare som träffar patienter med neuro­ psykiatrisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa:

Generella råd

  • Var inte för snabb att dra slutsatser. Stäm av slutsatser.
  • Var prestigelös: be om ursäkt och backa när missförstånd uppstått.
  • Identifiera och minska stressfaktorer, exempelvis skola, arbete, vardagsliv, myndigheter.
  • Ta hjälp av patientens nätverk.
  • Leta efter ovanliga stressfaktorer.

Anpassa kommunikationen:

  • Var tydlig, konkret och lyhörd.
  • Tydliggör syfte och sammanhang.
    Använd visuellt stöd: Papper och penna eller whiteboard
  • Agenda för samtalet
  • Gör en samtalssammanfattning
  • Använd ”Ritprat” och visuella skalor
  • Plus-minus-listor

Anpassa behandlingen

  • Utgå från vanliga riktlinjer men anpassa behandlingen – det behövs ofta.
  • Neka inte specifik behandling på grund av funktionsnedsättning.
  • Ta del av nya rön och hjälpmedel: Utvecklingen går snabbt, håll till exempel koll på nya mobil-appar.
  • Arbeta tvärprofessionellt: Samarbeta med andra professioner.
  • Samverka med andra verksamheter till exempel habilitering-psykiatri eller psykiatri-kommun-Försäkringskassa.
  • Lämna inte över samverkansansvaret till personen själv. Be om tillstånd att ta kontakt.
  • Använd SIP (samordnad individuell plan) vid långsiktig samverkan.

Läs mer: 

Liria Ortiz, Anna Sjölund: "Motiverande samtal vid autism och adhd", (N&K, 2015).

Marie Julin: "Pedagogiska samtal i psykiatrin: bemötande och behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsned­sättningar", (Gothia Fortbildning, 2019).

Carolina Lindberg, Jill Carlberg Söderlund, Agneta Lindberg, Malin Valsö: "Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom", (Gothia fortbildning, 2014).

Vill du läsa mer om samtidiga diagnoser?

Vill du se andra temasidor?

Under Fakta och råd hittar du fler teman. 
Temasidor

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Funktion i fokus

Senast ändrad 2020-10-21