Vill du läsa mer om samtidiga diagnoser?
Artiklar, forskning och tips om samtidiga diagnoser.
Nära tre av fyra personer med autism och normal eller hög begåvning drabbas någon gång av depression. Ändå går patienter miste om behandling på grund av sin funktionsnedsättning. Anpassa behandlingen, var tydlig, lyhörd och prestigelös, är några av psykiatrikern Tove Lugnegårds råd till behandlare.
När en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är deprimerad eller har ångest kan psykoterapi, läkemedel och anpassning av miljön ingå i behandlingen.
– Precis som alla andra har de här patienterna rätt till god psykiatrisk vård när de behöver det. Ändå förekommer det att patienter inte får behandling för att de har en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning, säger Tove Lugnegård, överläkare i psykiatri och forskare.
En förklaring är att de flesta behandlingsstudierna är gjorda på patienter utan funktionsnedsättning, vilket gör det svårare att utveckla bra behandlingsstrategier.
– Det betyder att vi vet för lite om hur de gängse behandlingsmetoderna fungerar om man också har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det finns beprövade behandlingsmetoder i våra riktlinjer men som kliniker måste man försöka anpassa behandlingen och ta hänsyn till funktionsnedsättningen, säger Tove Lugnegård.
Psykisk ohälsa är vanligt vid alla typer av funktionsnedsättning. Det handlar till exempel om depression, ångesttillstånd, tvångssyndrom, psykos, bipolär sjukdom och beroendesjukdom. Personer med autismspektrumdiagnos, ASD, är särskilt utsatta.
Bland vuxna som har ASD och normal eller hög begåvning har 70 procent haft minst en depression, 50 procent har haft upprepade depressioner och 50 procent någon form av ångesttillstånd. Det visar en studie av Tove Lugnegård och Maria Unenge Hallerbäck vid Göteborgs universitet.
– Att depression och ångest är vanligt hos ”aspisar” kände jag mycket väl till
från min kliniska vardag men när jag sökte i litteraturen hittade jag nästan inga studier. Då insåg jag hur viktigt det var att bidra med just det vetenskapliga arbetet, säger Tove Lugnegård.
Sedan studien publicerades har annan forskning bekräftat de höga siffrorna. Ett färskt exempel är den stora registerstudie som nyligen visade att självmord bland kvinnor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning är tio gånger vanligare än i befolkningen som helhet.
– De senaste tjugo åren har det skett en enorm kunskapsutveckling när det gäller utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, men trots stora framsteg återstår mycket att göra, säger Tove Lugnegård.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, ingår i alla vårdprogram vid depression och ångest sjukdom. Metoden bygger helt och hållet på kommunikationen mellan behandlare och patient och därför krävs särskild anpassning.
– Du måste ha koll på patientens kognitiva nivå för att kunna anpassa arbetssättet när du arbetar psykoterapeutiskt.
Det är också en större utmaning för en psykiater att diagnosticera psykisk sjukdom hos en patient som har ASD.
– Patienterna har ofta svårare att beskriva hur de känner sig. De kan också ha ett kroppsspråk och en mimik som är svårare att avläsa. En person som ler så mycket kan ju inte vara deprimerad. Eller tvärtom: Ett så blankt och uttryckslöst ansikte tyder på depression.
Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ofta ett förhöjt stresspåslag till följd av yttre påfrestningar i miljön. Det ökar risken för psykisk ohälsa. En viktig del av behandlingen är därför att minska stressfaktorer i omgivningen, men enligt Tove Lugnegård räcker det inte alltid.
– Boendestöd kan vara rätt för en person men inte för en annan. Jag har träffat ganska många patienter med Aspergers syndrom som inte fått adekvat läkemedelsbehandling mot depression för att man enbart fokuserat på att minska stressfaktorer.
– Motsatsen har också varit vanligt: enbart antidepressiv medicin utan helhetssyn på patientens livssituation. Att anpassa ”mixen” av insatser till den enskilda patienten är en stor del av läkekonsten inom psykiatrin, säger Tove Lugnegård.
Tove Lugnegårds råd till behandlare som träffar patienter med neuro psykiatrisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa:
Liria Ortiz, Anna Sjölund: "Motiverande samtal vid autism och adhd", (N&K, 2015).
Marie Julin: "Pedagogiska samtal i psykiatrin: bemötande och behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar", (Gothia Fortbildning, 2019).
Carolina Lindberg, Jill Carlberg Söderlund, Agneta Lindberg, Malin Valsö: "Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom", (Gothia fortbildning, 2014).
Artiklar, forskning och tips om samtidiga diagnoser.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus
2021-06-02