Lyhört arbetssätt viktigt vid autism

När en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är deprimerad eller har ångest kan psykoterapi, läkemedel och anpassning av miljön ingå i behandlingen.

– Precis som alla andra har de här pati­enterna rätt till god psykiatrisk vård när de behöver det. Ändå förekommer det att patienter inte får behandling för att de har en utvecklingsrelaterad funktionsnedsätt­ning, säger Tove Lugnegård, överläkare i psykiatri och forskare.

Anpassa behandling

En förklaring är att de flesta behandlings­studierna är gjorda på patienter utan funk­tionsnedsättning, vilket gör det svårare att utveckla bra behandlingsstrategier.

– Det betyder att vi vet för lite om hur de gängse behandlingsmetoderna fungerar om man också har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det finns beprövade behandlingsmetoder i våra riktlinjer men som kliniker måste man försöka anpassa behandlingen och ta hänsyn till funktions­nedsättningen, säger Tove Lugnegård.

Särskilt utsatta

Psykisk ohälsa är vanligt vid alla typer av funktionsnedsättning. Det handlar till exem­pel om depression, ångesttillstånd, tvångs­syndrom, psykos, bipolär sjukdom och beroendesjukdom. Personer med autism­ är särskilt utsatta.

Bland vuxna som har autism och normal eller hög begåvning har 70 procent haft minst en depression, 50 procent har haft upprepade depressioner och 50 procent nå­gon form av ångesttillstånd. Det visar en studie av Tove Lugnegård och Maria Unenge Hallerbäck vid Göteborgs uni­versitet.

– Att depression och ång­est är vanligt hos ”aspisar” kände jag mycket väl till
från min kliniska vardag men när jag sökte i littera­turen hittade jag nästan inga studier. Då insåg jag hur viktigt det var att bidra med just det vetenskapliga arbetet, säger Tove Lugnegård.

Stora framsteg

Sedan studien publicerades har annan forskning bekräftat de höga siffrorna. Ett färskt exempel är den stora registerstudie som nyligen visade att självmord bland kvinnor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning är tio gånger vanli­gare än i befolkningen som helhet.

– De senaste tjugo åren har det skett en enorm kunskapsutveckling när det gäller utvecklingsrelaterade funktionsnedsätt­ningar, men trots stora framsteg återstår mycket att göra, säger Tove Lugnegård.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) ingår i alla vårdprogram vid depression och ångest­ sjukdom. Metoden bygger helt och hållet på kommunikationen mellan behandlare och patient och därför krävs särskild anpassning.

– Du måste ha koll på patientens kogniti­va nivå för att kunna anpassa arbetssättet när du arbetar psykoterapeutiskt.

Svårare att avläsa

Det är också en större utmaning för en psy­kiater att diagnosticera psykisk sjukdom hos en patient som har autism.

– Patienterna har ofta svårare att beskri­va hur de känner sig. De kan också ha ett kroppsspråk och en mimik som är svårare att avläsa. En person som ler så mycket kan ju inte vara deprimerad, eller tvärtom: ett så blankt och uttryckslöst ansikte tyder på depression.

Fokus på stress

Personer med neuropsykiatrisk funk­tionsnedsättning har ofta ett förhöjt stresspåslag till följd av yttre påfrestningar i mil­jön. Det ökar risken för psykisk ohälsa. En viktig del av behandlingen är därför att minska stressfaktorer i omgivningen, men enligt Tove Lugnegård räcker det inte alltid.

– Boendestöd kan vara rätt för en person men inte för en annan. Jag har träffat gan­ska många patienter med Aspergers syn­drom som inte fått adekvat läkemedels­behandling mot depression för att man enbart fokuserat på att minska stressfak­torer.

– Motsatsen har också varit van­ligt: enbart antidepressiv medicin utan helhetssyn på patientens livssituation. Att anpassa ”mixen” av insatser till den enskil­da patienten är en stor del av läkekonsten inom psykiatrin, säger Tove Lugnegård.

Läs mer: 

Liria Ortiz, Anna Sjölund: "Motiverande samtal vid autism och adhd", (N&K, 2015).

Marie Julin: "Pedagogiska samtal i psykiatrin: bemötande och behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsned­sättningar", (Gothia Fortbildning, 2019).

Carolina Lindberg, Jill Carlberg Söderlund, Agneta Lindberg, Malin Valsö: "Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom", (Gothia fortbildning, 2014).