Från metallskenor och läder till prepreg och karbonfjädrar – den tekniska utvecklingen
av ortoser har varit explosiv det senaste decenniet, särskilt på barnsidan, säger Åsa Eliasson, ortopedingenjör på TeamOlmed.
Foto: Anna Molander, Funktion i fokus nummer 3, 2018
Bild på ortopedingenjören Åsa Eliasson som håller i en ortos.
Med nya material som prepreg, förimpregnerat kolfiber, kan man göra smarta och smidiga konstruktioner. När allt är på plats härdas konstruktionen.
– Jag vill ju att ortoserna ska vara så tunna och lätta som möjligt men samtidigt måste materialet vara vridstyvt och starkt så att han känner sig trygg, säger Åsa Eliasson, ortopedingenjör vid TeamOlmed.
Verkstaden i Solna är en hightech-version av Disneys tomteverkstad, med superstarka karbonfjädrar och tunna plastskal i coola färger och mönster från golv till tak. Den gamla gipsverkstaden finns kvar men utrymmet halverades nyligen för att ge plats för en cad-kamera, och ritbordet har ersatts av ett datorprogram.
– Att jobba med digitala modeller ger ökad patientsäkerhet, mer flyt i processen och vi har all dokumentation samlad. När barnen växt ur sina ortoser behöver jag kanske bara anpassa de nya lite om han tycker att de gamla funkat bra, säger Åsa Eliasson.
Ortopedingenjörer och tekniker på TeamOlmed samarbetar med bland andra arbetsterapeuter och sjukgymnaster på habiliteringen samt ortoped- och handkirurger. Ingenjörerna jobbar också i team med personal på motoriklabb vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hit kommer barn och ungdomar som har någon form av funktionsstörning i sitt gångmönster för analys och utredning.
Ungefär en gång per månad har teamet mottagning för patienter med en viss diagnos, till exempel ryggmärgsbråck, cerebral pares, muskelsjukdom eller reumatism.
Ryggmärgsbråck - en medfödd skada
En Medicinsk illustration som visar olika delar av ryggmärgsbråcket: Underhudsfett, nervtrådar och outvecklad ryggmärg, ryggmärgsvätska, ryggmärgshinnan, ryggmärgen och neuralröret.
Illustration: Helena Shutrick, Funktion i fokus, nummer 3 2018.
Medicinsk illustration som visar olika delar av ryggmärgsbråck: Underhudsfett, nervtrådar och outvecklad ryggmärg, ryggmärgsvätska, ryggmärgshinnan, ryggmärgen och neuralröret.
Om neuralröret inte sluts under fosterstadiet kan nerverna i ryggradskanalen skadas.
I ryggradskanalen finns ryggmärgen, som förmedlar nervimpulser mellan hjärnan och den övriga kroppen. Om ryggradskanalen inte sluts under graviditetsvecka tre till fyra kan outvecklad ryggmärg, ryggmärgshinnor och nervtrådar hamna utanför ryggraden i en så kallad bråcksäck. Nerverna är då oskyddade och kan lätt skadas och leda till funktionsnedsättningar. I Sverige föds varje år 20–25 barn med ryggmärgsbråck.
Det finns olika typer av ryggmärgsbråck. Den vanligaste är myelomeningocele (MMC) som också är den allvarligaste. Bråcket kan finnas var som helst utmed ryggraden från nacken ner till svanskotorna, men vanligast är att det sitter i ryggslutet. För ryggmärgsbråck finns ett särskilt kvalitetsregister, MMCUP.
Så jobbar Habilitering & Hälsa
Det finns 15 habiliteringscenter i Stockholms län. I habiliteringsteamen kring patienterna och deras närstående ingår arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder, psykologer och socionomer. Inom Habilitering & Hälsa finns även ett kunskapsteam som arbetar med det sällsynta perspektivet. Teamet samarbetar bland annat med MMC-teamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och stiftelsen Spinalis team för ryggmärgsbråck.
