För personer med funktionsnedsättning och deras nätverk finns särskilda mottagningar
med specialutrustning och engagerad personal. – Gemensamt för våra patienter
är att de inte kan förväntas fungera som andra i en tandvårdssituation, säger ST-tandläkaren
Erik Kollinius.
På Folktandvårdens mottagning vid Stockholms sjukhem känner man sig som en VIP-gäst. Bara vänliga röster och leenden möter oss i breda korridorer och luftiga behandlingsrum med högt i tak. Mottagningen är särskilt anpassad för patienter med funktionsnedsättning, demenssjukdom och andra neurologiska sjukdomar.
– Ett lugnt omhändertagande är förstås viktigt men det absolut viktigaste är att man har ett intresse för dem man ska träffa. Man måste förstå vad som är speciellt med varje patient, säger Erik Kollinius, ST-tandläkare i orofacial medicin, en specialitet som överbryggar den traditionella klyftan mellan sjukvården och tandvården.
– Gemensamt för våra patienter är att de inte kan förväntas fungera som andra i en tandvårdssituation. Vi får känna oss fram, vad fungerar och vad fungerar inte. En del patienter vill veta i förväg vad som ska hända vid besöket. En del vill lyssna på musik medan de behandlas, andra vill absolut inte det. De flesta mår bra av någon form av beröring men inte alla. En del behöver sövas, berättar Erik Kollinius.
För många patienter gör den fysiska tillgängligheten på mottagningen stor skillnad.
– De kan till exempel behöva lift på grund av rörelsenedsättning eller ha andra motoriska svårigheter som kräver speciella lösningar.
Den som har svårt för förflyttningar kan sitta kvar i sin rullstol under behandlingen och man kan också behandla sängliggande patienter. Kuddar för hela kroppen ingår också i utrustningen.
Personalen har också beredskap för dem som är känsliga för ljus och ljud.
– Då erbjuder vi solglasögon och hörselskydd.
Erik Kollinius har hittat ett eget sätt att lugna patienter som är rädda och oroliga – han sjunger visor medan han jobbar, ibland tillsammans med patienterna, gärna av Evert Taube.
– Det funkar jättebra, säger han.
Problem med mun- och tandhälsan är vanligt hos personer med olika funktionsnedsättningar. Det beror ofta på fel kost och brister i omvårdnaden.
– Den som inte kan ta hand om sina tänder och sin munhygien är beroende av att någon annan tar det på allvar, säger Erik Kollinius.
Salivfunktion, kost och rengöring är de tre faktorer som är viktiga för att undvika karies. En fjärde faktor är self oral clearance (ungefär, självrengöring av munnen).
– Om du och jag äter en bulle så bearbetar vi den tills det inte finns så mycket kvar. Men om man inte har förmåga att göra det så kan stora delar av bullen ligga kvar i munnen helt otuggad och det ökar ju risken för karies och parodontit, tandlossning.
– Tandsmärta beror ofta på karies och den kan vi nästan alltid avhjälpa akut på ett bra sätt, men framför allt vill vi gå till botten med orsaken. Tandvärk är ett tecken på att det är något som inte har fungerat när det gäller munhygienen eller kosten.
Om en person har svårt att hålla tänderna rena så kan kosten minska risken för karies och tandlossning.
– Personer med till exempel Downs syndrom sköter ofta tänderna själva men får hjälp med kosten. Då kan matvanorna vara en nyckel till bättre munhälsa. När det gäller karies kan dålig munhygien nästan helt kompenseras med kolhydratfattig kost, att man ser till att undvika sötsaker och mat med snabba kolhydrater, som till exempel sötade drycker, fruktyoghurt, kakor och bullar.
God munhygien är inte bara viktigt för att undvika karies och få behålla sina tänder. Det finns också tydliga samband mellan tandlossning och hjärtkärlsjukdom. I dag forskas intensivt på om inflammation i munnen kan öka risken för inflammation i andra delar av kroppen.
I Erik Kollinius arbetsuppgifter ingår också att instruera anhöriga och vård- och omsorgspersonal.
– Som bäst fungerar det när någon känner patienten väl, där det finns en kontinuitet och ett personligt ansvar. Det är inte svårt att instruera vårdpersonal eller närstående men det förutsätter att samma person är kvar nästa gång.
Ett stort problem är också att personalen som ska hjälpa en person med munhygienen upplever just munnen som väldigt intim.
– Den som till exempel kan byta blöjor utan svårigheter kan samtidigt dra sig för att hjälpa till med munhygienen.
Munhälsan är inte bara viktig för att minska lidande och sjukdomar utan också för det sociala livet. Hur tandstatus och munhälsa påverkar livskvaliteten, och hur vi blir bemötta av omgivningen sammanfattas av begreppet oral quality of life.
– Självklart påverkas det sociala livet av att ha dålig andedräkt, tandvärk, att sakna tänder och ha svårt att tugga, säger Erik Kollinius.
