Så kan lekplatsen bli tillgänglig för alla

Tidningen Funktion i fokus ställde fyra frågor till Lena Hanses, strateg för hållbarhet, Region Stockholm, vars masteruppsats handlar om tillgängligheten i lekparker för barn med flerfunktionsnedsättning.

Vad kan en tillgänglig lekpark betyda för barn med flerfunktionsnedsättning?

– Den kan betyda allt. Den kan vara så mycket mer än en fysisk plats – en mötesplats, en lärandemiljö och ett ställe där man kan testa nya saker, och just en plats att leka på.

Du har intervjuat barn i din studie. Hur reagerade de i parken ni besökte?

– Basketplanen uppskattades av alla. ”Den gör mig lycklig. Jag kan dansa med min rullstol”, som en flicka sa. Kompisgungan lyckades vi bära ett av barnen till, han skrek av skratt när han nu fick gunga för första gången i sitt liv. Lusthuset som saknar ramp, pekade en pojke på och sa: ”Jag kan inte gå in, det är för många trappor”. Det drabbar ju en i hjärtat.

Vilka hinder kan barnen stöta på?

– Det är mycket. Sandlekbordet står till exempel i mitten av sandlådan, vilket gör att barn i rullstol inte når det. Hade det placerats vid kanten hade rullstolen kunnat parkeras bredvid bordet. Äventyrsbanan för cykel som kan passa rullstolar men där det står en lyktstolpe där banan börjar som hindrar barn i rullstol från att köra in. Kompisgungan, där man kan ligga, är toppen för barn som inte kan sitta men där är det sand under som gör att rullstolar inte kan ta sig fram.

Vad behövs för att en lekpark ska bli tillgänglig för alla barn?

– Man behöver prata med barnen. Om en lekpark ska renoveras eller anläggas kan man följa barn med funktionsnedsättning när de rör sig i parken. Då kan man lära sig otroligt mycket.

– Den gruppen jag intervjuade har fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och de är barn. Hittar man lösningar som fungerar för dem då fungerar det också för många andra. Därför gillar jag uttrycket ”nödvändigt för vissa men bra för alla”.

Skribent: Lotta Nylander