”Braining” började med personalgympa på lunchen. Nu ska effekten av pulshöjande träning inom specialistpsykiatrin utvärderas vetenskapligt.
För fem år sedan började Lina Martinsson och några av hennes kollegor ha gympa på lunchrasten. De höll till i ett konferensrum på Affektiva mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– Efter ett tag kom vi på idén att bjuda in patienter till motionspassen, säger Lina Martinsson, i dag verksamhetschef vid Psykiatri sydväst, överläkare och disputerad forskare.
Motionspassen med patienter utvecklades till konceptet Braining – träning för hjärnan. Det var 2017 och Lina Martinsson jobbade som överläkare på Affektiva mottagningen.
Så småningom flyttade man passen till en idrottssal på sjukhusets rehabklinik.
– Vi tog fram en metod för enkla gruppträningspass, bjöd in patienterna till en inspirationsföreläsning och sedan kunde de boka in sig på passen, berättar hon.
Utgångspunkten för Braining var att patienter inom psykiatrin har sämre fysisk hälsa än andra och ofta flera riskfaktorer förutom sin sjukdom. Det är också en prioriterad grupp i hälso- och sjukvårdens uppdrag att motivera patienter till hälsosamma levnadsvanor.
– De är oftare rökare, har sämre matvanor och rör på sig lite, säger Åsa Anger, specialistläkare i psykiatri på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, doktorand vid Karolinska institutet och en av eldsjälarna bakom Braining.
Många av oss har svårt att få in regelbunden motion i vardagen. För den som har psykisk ohälsa eller sjukdom är det ännu svårare.
– Trots att våra patienter vet att träning är bra vid depression och ångest är det extra svårt för dem att genomföra träning. Tillstånden i sig innebär ofta mycket undvikande, trötthet och svårigheter att komma i gång och genomföra aktiviteter, säger Åsa Anger.
Dålig ekonomi kan också vara ett hinder för träning, menar hon.
Om man till exempel har försörjningsstöd kan man kanske inte prioritera gymkort.
Trots att färre patienter kom till passen under pandemin, när träningen fick flytta utomhus, har hittills över 500 patienter i åldrarna 18–80 år deltagit i Braining. Träningen har gett effekt på vikt, blodtryck, blodsocker och
inflammationsgrad, visar preliminära data från 2017–2020.
– De 30 patienter som hade pågående depression vid träningsstart klarade att genomföra tuff träning och deltog i för- och eftermätningar, och vi såg en signifikant minskning av depressionssymtom.
Andra positiva effekter av Braining är att avståndet mellan personal och patienter minskat, menar Åsa Anger. Det har också blivit en friskfaktor för personalen.
– Många som arbetar i vården har en hög arbetsbelastning och upplever stress. Även för personalen kan det vara svårt att röra på sig tillräckligt mycket, trots att man vet att det ger effektivt skydd mot stress och psykiska besvär, säger hon.
I en studie som ingår i Åsa Angers avhandling kommer Braining jämföras med fysisk aktivitet som inte är pulshöjande, till exempel yoga. 18 patienter med bipolär depression lottas till 3 x 30 minuters pulshöjande träningspass i veckan under tolv veckor, medan 18 deltagare lottas till en lugn aktivitet.
braining.nu
