Samhällets stöd (SoL och LSS)

Vilket stöd du kan få beror på vilken funktionsnedsättning du har och hur mycket den påverkar din vardag. 

Kommunen har ansvar för stöd i vardagen. Regionen har ansvar för hälso- och sjukvård, till exempel habilitering.

Lagar om stöd och vård

Det är framför allt tre lagar som gäller för stöd och vård:

• Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
• Socialtjänstlagen, SoL
• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Hälso- och sjukvårdslagen

I hälso- och sjukvårdslagen, förkortad HSL, står det vilken vård du har rätt till från regionen, kommunen och andra vårdgivare. 

I lagen står det också vem som kan få del av vården. Habilitering & Hälsa är en del av vården i Region Stockholm. 

Regionen ska erbjuda olika slags hjälp till dig med funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara:

• habilitering
• hjälpmedel 
• tolktjänst för vardagstolkning.

I lagen står det också om vårdgarantin. Den handlar om att du har rätt att få vård inom en viss tid.

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen, förkortad SoL, säger att personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga har rätt till stöd från kommunen.

Hur stödet ser ut beror på vilka behov du har. Det handlar om att du ska kunna leva som andra. 

Stödet från kommunen brukar kallas bistånd. Du kan ansöka om flera olika slags stöd. Exempel på stöd är:

• boendestöd
• kontaktperson
• ledsagare
• boende med särskild service
• pengar (försörjningsstöd) för bostad, mat och annat du behöver.

Du ansöker om stöd enligt socialtjänstlagen i den kommun där du bor. Du som bor i Stockholms stad söker stöd i din stadsdel.

Vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare kan ansöka om stöd. 

Du som har fyllt 15 år kan själv söka stöd. Du kan inte söka pengar. 

Ansökan kan du göra muntligt eller skriftligt. 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, säger att personer med omfattande funktionsnedsättning kan ansöka om stöd. Omfattande betyder att funktionsnedsättningen ska påverka livet mycket. Den ska också finnas kvar hela livet eller under lång tid.

Lagen gäller för tre olika grupper. I lagen kallas dessa grupper för personkrets: 

1. Personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer med autism.
2. Personer som har fått en hjärnskada som vuxen, efter en olycka eller en sjukdom, och där hjärnskadan är allvarlig.
3. Personer med andra stora funktionsnedsättningar, som ger många svårigheter i livet. 

Stödet ska bidra till att ge personen ett gott liv.

Du kan söka tio olika former av stöd. De kallas insatser och är bland annat:

• kontaktperson
• avlösarservice och ledsagarservice
• personlig assistans
• korttidsvistelse
• daglig verksamhet
• boende i familjehem eller bostad med särskild service. 

Du ansöker om stöd enligt LSS i kommunen där du bor. 

Vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare kan ansöka om stöd. 

Du som har fyllt 15 år kan själv söka stöd. 

Ansökan kan du göra muntligt eller skriftligt.

Samordnad individuell plan 

Personer som får stöd från både kommunen och regionen kan få en samordnad individuell plan, kallad SIP.

En SIP ska vara en hjälp för dig och dina närstående att planera och samordna hjälp från olika håll. Det gäller till exempel om du får stöd från både habiliteringen och socialtjänsten. 

En SIP ska vara tydlig och bland annat handla om:

• vilka insatser du ska få
• vem som ansvarar för insatserna
• hur planen ska följas upp. 

Har du kontakt med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan de också finnas med i en SIP.