Adhd i podden Funka olika

Adhd står för attention (uppmärksamhet), deficit (brist), hyperactivity (överaktivitet), disorder (störning).

Koncentrationssvårigheter gemensamt för alla

Koncentrationssvårigheter är gemensamt för alla som får en adhd-diagnos. Man har svårt att planera, organisera och att påbörja och avsluta aktiviteter. Det är också svårt med rutiner och att behålla uppmärksamheten  i en uppgift eller ett samtal. Om uppgiften eller samtalet upplevs som tråkigt blir det extra svårt för en person med adhd att behålla koncentrationen och uppmärksamheten.

Olika former av adhd

Det finns olika former av adhd. Man kan ha olika svårt att koncentrera sig eller att hejda sina impulser. Det som kännetecknar det som brukar kallas add är att man framför allt har svårt med koncentrationen och inte med att kontrollera impulser eller att reglera energinivåer.

En till två barn per klass har adhd

Ungefär 3-6 procent  av alla barn i skolåldern uppfyller kriterierna för adhd. När det gäller unga vuxna är det runt 2 procent som uppfyller kriterierna för diagnosen. Siffrorna ser likadana ut i hela världen. Att det är lägre siffor för unga vuxna kan bero på att man lärt sig att hantera sina svårigheter när man blir äldre. Problemen i vardagen blir då inte så stora att de är funktionsnedsättande. En annan förklaring är att den del av hjärnan som styr våra impulser, som handlar om att påbörja och avsluta saker, utvecklas sist, omkring 25 års ålder eller senare.

Adhd är ärftligt och något man föds med. Det upptäckas ofta först senare i livet i samband med att kraven blir högre. Pojkar får oftare diagnos tidigare, i tidig skolålder medan flickorna får diagnos först i tonåren. När en diagnos ställs utreder man om symtomen har funnits med hela livet.

Symtom på adhd uppmärksammades redan på 1700-talet

De symtom och svårigheter som finns vid adhd har funnits beskrivet i läkarjournaler ända sedan 1700-talet. Där beskrivs personer som har svårt att koncentrera sig, är svårmotiverade och har svårt att hejda sina impulser i olika situationer. Men först på 1980-talet började man definiera diagnosen adhd. Tidigare fanns en diagnos som hette damp. Den fokuserade på samma typ av svårigheter, men i den diagnosen ingick även motoriska svårigheter.

Olika typer av stöd

Vilket stöd man behöver är olika för olika personer. Det finns olika typer av hjälp:

1. Medicinering
2. Psykosociala insatser. Då får man lära sig om sin diagnos och får hjälp att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Omgivningen får också kunskap för att kunna stötta.
3. Pedagogisk hjälp. Det vill säga stöd och hjälp för att det ska fungera i skolan eller på arbetsplatsen.

Att förstå vad adhd är utgör grunden för att ta reda på vilken hjälp som behövs. Det är också viktigt att hitta strategier som gör att det blir roligt, eftersom personer med adhd generellt har svårt att motivera sig att göra något som är tråkigt. Det beror på en obalans i hjärnans dopaminsystem.

Ett vanligt missförstånd är att personer med adhd är lata eller oengagerade. Men det handlar inte om det, utan om att man har olika energinivåer. För någon med adhd kan det vara svårt att hålla det fokus som krävs för att exempelvis avsluta en uppgift. Det kan också vara svårt att ta tag i och påbörja en uppgift. Med det kan man behöva hjälp av omgivningen, samtidigt som omgivningen inte får ställa för höga krav på en.

Hjälp med struktur

En person med adhd kan ha svårt att utföra dagliga rutiner. Det beror på att den del av hjärnan som handlar om att automatisera återkommande aktiviteter generellt är nedsatt vid adhd. Rutiner sätter sig inte på samma sätt i kroppsminnet som hos andra. Mevelyn beskriver det som att hon varje morgon måste fundera ut sin morgonrutin.

Tydlighet från omgivningen och hjälp med att dela upp moment i olika steg är en stor hjälp. Omgivningen kan till exempel stötta engenom att konkret spalta upp vad man ska fokusera på och i vilken ordning. Exempelvis att man börjar dagen med att ta sin medicin och därefter äter frukost . Mevelyn menar att det annars är lätt att bara bli sittande eller att man påbörjar något  annat än vad som var tänkt. För egen del kan det vara en hjälp att använda sig av påminnelser i mobilen och scheman i form av bildstöd.

Ställ lagom höga krav

Adhd har ingenting med intelligens att göra och det kan vara stora glapp i vad en person med adhd klarar av och inte. Man kan vara väldigt driven och kapabel inom vissa områden, men inte i andra. Det gör att det ibland är svårt för omgivningen att förstå varför det är svårt att klara av vissa enklare sysslor.

Att funktionsnedsättningen inte syns gör också att kraven inte anpassas utifrån ens förmågor. Det kan också göra det svårt att sänka kraven på sig själv. Det är något Mevelyn fått jobba mycket med.

Skolan – en utmaning

Att vara i skolan kan ta mycket energi. Många av de färdigheter som behövs i skolan som att komma i tid, följa instruktioner, påbörja och avsluta uppgifter är generellt svårt för personer med adhd.

Mevelyn ansträngde sig mycket för att hänga med i skolan, att sitta still på lektionerna och att klara av läxorna. För hennes del underlättade det när lärarna visade eller ritade bilder till det de pratade om.

Utöver rena skoluppgifter krävs det också mycket av en socialt i skolan. Mevelyn kunde lära sig sådant som stod i böckerna, som gick att plugga in, men hon hade svårt för allt runt omkring. Till exempel att komma ihåg viktiga datum och att komma i tid. Hon har också känt sig socialt inkompetent tillsammans med andra, sagt saker impulsivt som inte passar sig eller avbrutit folk. I umgänge med andra finns det inga tydliga instruktioner för hur och när man ska göra vissa saker. Flexibiliteten och anpassningsförmågan är också lägre hos personer som har adhd.

Fokusera på det som fungerar

Ett viktigt stöd från föräldrar och andra närstående är att fokusera på det som fungerar. Ju bättre man blir på det desto mer stärks självkänslan och relationen med andra. Det här behöver man träna på, menar Camilla. Våra hjärnor är programmerade på det som inte fungerar och sådant som potentiellt skulle kunna vara dåligt och farligt. Men fokuserar man på det som fungerar bra kommer det att växa och konkurrera ut sådant som fungerar mindre bra.

Fokus

Många som har adhd upplever att det är svårt att filtrera bort intryck. Ljud, lukter och saker runt omkring kan störa koncentrationen och göra det svårt att fokusera. När Mevelyn är hemma brukar hon gömma undan saker som läsplatta och symaskin för att inte bli distraherad av dem. Även de egna tankarna kan vara svåra att filtrera bland, vilket gör att det är svårt att följa med i samtal. Tidigare låtsades Melvin hänga med genom att le och nicka bekräftande, men i dag säger hon till om hon tappat tråden och börjat tänka på något annat.

För en del med adhd hjälper det at skala av miljön från intryck för att kunna fokusera, medan andra har lättare att koncentrera sig om de gör flera saker samtidigt. Det kan underlätta att exempelvis spela spel, lyssna på musik eller rita samtidigt som man gör något annat. Här behöver man ta reda på vad som fungerar för en själv.

Den största fördelen med att ha adhd för Mevelyns del är att impulsiviteten gör henne spontan och kreativ med många idéer. När hon väl har lust att göra något kan hon också helt gå upp i det och stänga ute allt annat. Det brukar man kalla för hyperfokus.

Energi

Många med adhd kan ha väldigt mycket ork och energi till vissa saker medan annat kan tar energi från en. Att göra saker som är tråkiga kan ta mycket energi. Många tycker kanske att det är tråkigt att till exempel städa och kan bli så utmattade att de behöver gå och lägga sig efteråt.

Att leva med känslor som hela tiden går upp och ner tar också energi. Känslor kan gå från noll till hundra på en sekund. Det kan leda till konflikter med andra. Att sedan reda ut vad som hände och ta hand upp situationer som gått fel tar också energi. För Mevelyns del har det blivit bättre med medicin. Hennes känsloliv är inte lika upp och ner längre. Som tonåring hade hon svårt med sina starka känslor. Hon var ofta arg, ledsen eller hade ångest.

Personer med adhd är generellt mindre flexibla och har svårare att ställa om när något ändras. Förändringar kan vara väldigt energikrävande och om något inte blir som man har tänkt sig kan det låsa sig helt.

Vardagen handlar om att hantera olika uppgifter. Har man adhd hamnar man lätt i en känsla av att stå inför helt ohanterliga situationer. Det tar mycket energi och vid stress blir förmågan att planera och organisera ännu sämre. Många har också svårt med tidsuppfattning och kommer alltid sent. Det kan också leda till ökad stress.

Hyperaktivitet

Många med adhd har mycket energi, men kan samtidigt ha svårt att fördela energin över en hel dag. Hyperaktivitet, som ofta förknippas med adhd, beskriver Mevelyn som att hon har en massa energi som hon använder upp under en kort period. Hon kan gå upp intensivt i något, därefter är energin slut. Ofta kan man se ett mönster i vad som tar energi och då är det viktigt att fylla på med energi där emellan.

Mevelyn brukar använda skedteorin för att beskriva hur det fungerar med energi för henne. I skedteorin representerar ett antal skedar hur mycket energi man har för dagen, exempelvis 20 stycken. När man gör något som tar energi försvinner skedarna. En sak som kanske tar två skedar i energi för någon som inte har adhd kan motsatt ta exempelvis tio skedar för Mevelyn. Det är viktigt att se till att fördela skedarna så att de räcker hela dagen.

Barn och ungdomar med adhd får ofta mycket negativ feedback. Omgivningen tjatar och skäller och man får ofta höra att man misslyckas med olika saker. Forskning visar att det är bättre att som närstående uppmärksamma sådant som fungerar och uppmuntra och berömma det, i stället för att fokusera på sådant som inte fungerar. Det är också viktigt att sänka kraven på barnet och och att välja sina strider. Bygg på det som fungerar och de styrkor barnet har.

Rutiner kan underlättas med hjälpmedel

Många föräldrar till barn med adhd upplever att det är svårt med rutiner, vilket kan leda till jobbiga situationer. Där kan olika hjälpmedel vara ett stöd. Scheman på mobilen kan användas för påminnelser och med hjälp av checklistor kan man dela upp en aktivitet i olika steg så att det är tydligt vad som ska göras. Tidhjälpmedel kan vara ett sätt att exempelvis reglera speltid och annat.

En person som har adhd har sällan svårt att göra något som är roligt. Därför kan det vara bra att lägga in roliga saker eller pauser i rutiner och aktiviteter som är tråkiga att genomföra. Har man något roligt att se fram emot blir det enklare att genomföra uppgiften.

Var nyfiken och behåll lugnet

Ett tips från Camilla till föräldrar och andra närstående är att var nyfikna och försöka ta reda på vad som ligger bakom barnets olika beteenden, och varför det blir som det blir. Ställ också öppna, nyfikna frågor och försök att hitta lösningar tillsammans med barnet. Och var flexibel. En sak kanske inte behöver göras på ett visst sätt.

Uppstår en situation där du som förälder blir arg eller behöver säga till ditt barn, behåll lugnet och försök att inte säga till på ett argt sätt. Känslor smittar, särskilt för personer med adhd. Det är svårt att filtrera bort alla typer av intryck, även känslointryck. Mevelyn beskriver det som att hon suger åt sig alla känslor jättesnabbt, likt en tvättsvamp som suger åt sig vatten. Om någon visar ilska låser det sig helt för henne.

Arbetsminnet, som gör att vi kan hålla flera saker i huvudet samtidigt, är nedsatt hos personer som har adhd. Det kan till exempel vara svårt att följa en instruktion eftersom det kräver att man måste hålla flera led i minnet samtidigt. För att underlätta vardagen finns  olika hjälpmedel att ta till.

Tidhjälpmedel

Tidhjälpmedel är ett bra sätt att strukturera och visualisera tid, hur lång tid något ska pågå och hur lång tid som återstår. Det finns tidhjälpmedel både som appar i telefonen och som fysiska produkter. Exempel på tidhjälpmedel är time timer eller timstock. En äggklocka kan också fungera. Man får pröva sig fram för att hitta den variant som fungerar bäst för en själv.

Planering

Kalendrar och veckoscheman kan hjälpa en att komma ihåg saker och  hålla ordning på livet. Samtidigt kan det vara svårt att komma ihåg att hålla dem uppdaterade. Det kan krävas lite tid för att öva in en rutin för att lyckas använda den här typen av hjälpmedel. Kalendrar och scheman finns både digitalt och i pappersform.

Kom-ihåg-lappar är ett annat tips. Mevelyn har flera sådana, bland annat i badrummet där det står vad hon ska göra som kvällsrutin innan hon går och lägger sig.

Organisering

För att minska letandet efter olika saker är det bra att ha en särskild plats för dem. Lägg till exempel alltid nycklar, plånbok och strumpor på samma plats. För att göra det ännu tydligare kan man märka upp en krok, hylla, låda eller liknande med föremålet som finns där. På ytterdörren eller i väskan kan man ha en checklista med sådant man behöver ha med sig när man går hemifrån.

Sömn

Om man har sömnproblem kan tyngdtäcken hjälpa en att slappna av och komma till ro. För Mevelyns del fungerar det jättebra även om hon behöver komma till ro på dagen. Hon använder också öronproppar och ögonmask för att skärma av intryck utifrån. Hon har också installerat appar som stänger ner hennes läsplatta och dator vid en viss tid varje kväll samt blockerat olika appar på telefonen.

Det finns olika typer av mediciner och man behöver i samarbete med en läkare prova ut en som fungerar för en själv och som inte ger så mycket biverkningar. Det kan ta ett tag innan man hittar en medicin som passar.

Mevelyn var orolig över att börja ta medicin. Hon var rädd att hon skulle förändras som person och för eventuella biverkningar, men efter att ha prövat sig fram till en som fungerar är hon positiv. Medicinen hjälper henne att hålla fokus, hon är mindre rastlös och har inte lika mycket ångest.

Kombinera med andra insatser

Enbart medicin tror inte Mevelyn på, men i kombination med andra hjälpmedel är den ett stort stöd för henne. Hon har boendestöd och kontakt med en arbetsterapeut som hjälper henne med hjälpmedel. Psykologiskt stöd får hon av en kurator och genom olika forum och grupper tillsammans med andra som också har adhd. Enligt Camilla kombinerar man oftast medicin med andra insatser just för att uppnå bästa effekt.

En diagnos beskriver olika typer av svårigheter och vilket stöd som kan behövas. Många kan känna igen sig i olika symtom som finns vid adhd, men för att få endiagnos krävs att svårigheterna är så stora  att det medför problem i vardagen. Annars räknas det inte som en funktionsnedsättning.

En diagnos leder till hjälp

Mevelyn beskriver tiden innan hon fick diagnosen som full av misslyckanden. Hon hade svårt att fokusera utan stöd från andra,  hade svårt att hantera stress och det uppstod ofta missförstånd med andra människor. Att göra jobbiga och tråkiga saker tog mycket energi och till slut blev hon utbränd av jobb och skola. Hon kom över en text som handlade om kvinnor som har adhd och kände igen sig. Det ledde till att hon tog hon kontakt med psykiatrin för att få en utredning. Mevelyn är tacksam över att ha fått diagnos. Genom den har hon förstått varför hon fungerar som hon gör och hon har fått den hjälp hon behöver. Livet fungerar mycket bättre nu.

Att få en diagnos kan leda till att man får bättre självkänsla eftersom man får svar på varför man fungerar som man gör och varför man haft svårt för vissa saker i livet. Man får också reda på sina styrkor och hur man kan använda sig av dem på ett bra sätt. En odiagnostiserad person riskerar att utveckla oro och ångest eftersom kamp kan bli en så stor del av livet.

Flickor får diagnos senare

Det är vanligt att flickor får diagnos senare än pojkar. Det beror på att man är bättre på att uppmärksamma unga pojkar med koncentrationssvårigheter och tänka att adhd kan ligga bakom. I flickors fall tolkas ofta motsvarande svårigheter som att hon är ledsen eller att något hänt, att det kan vara en social orsak som ligger bakom. Det är viktigt att bli bättre på att även se flickorna så att också de kan få hjälp med sina svårigheter.

Utredning av adhd

En utredning är en kartläggning av personen. Man intervjuar både hen som utreds och andra runt omkring, som föräldrar, skolpersonal eller partner, och genomför olika tester för ta reda på arbetsminne och begåvning. Det team som gör utredningen utgår från alla delar innan de ställer diagnos. Att göra en utredning kan ta allt från en vecka till ett par månader.

När man väl fått diagnos får man veta vad för typ av stöd man har rätt att få. Man får också  information om diagnosen. En diagnos ska alltid leda till någon typ av stöd?.

Det är aldrig för sent att få en diagnos. För att få en utredning när det gäller barn vänder man sig till barn- och ungdomspsykiatrin. Vuxna vänder sig till vuxenpsykiatrin.