Här får du som vårdnadshavare veta hur habiliteringen kan samarbeta med förskola och skola kring de insatser som barnet eller ungdomen får via sitt habiliteringscenter. Det finns också information om eventuell utredning inför skolstart och ansvarsfördelning vid förskrivning av hjälpmedel.
Psykologisk utredning inför skolstart
Habilitering & Hälsa gör psykologiska bedömningar av barn i förskoleålder inför ett eventuellt mottagande i den anpassade grundskolan. Utredningsuppdraget gäller endast barn som är patienter i habiliteringen och har autism, olika syndrom eller rörelsenedsättning. Det behöver finnas en stark misstanke om intellektuell funktionsnedsättning (IF). Psykologisk utredning inför skolstart
Hjälpmedel i förskola och skola
Habiliteringen och skolan förskriver olika typer av hjälpmedel. Det har blivit tydligare vem som har ansvar för vad under 2026.
Skolan ansvarar för hjälpmedel som skolan hyr eller köper in till undervisningen, exempelvis grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel.
Region Stockholm (habiliteringen) förskriver hjälpmedel direkt till barnet, kallat personligt förskrivna hjälpmedel. Hjälpmedlet är ett lån som du som vårdnadshavare ansvarar för.
Den som ansvarar för hjälpmedlet ansvarar också för skötsel, underhåll, eventuell hyra och återlämning. Habiliteringen kan hjälpa skolan att kartlägga behov och prova ut vissa hjälpmedel.
Kontakta ditt habiliteringscenter om ett personligt förskrivet hjälpmedel inte längre används eller om barnet har vuxit ur det.
Habiliteringens insatser får ofta bäst effekt när de kan användas i barnets eller ungdomens vardag, både hemma och i skolan. Därför samarbetar habiliteringen gärna med personalen på förskolan eller skolan.
Du som vårdnadshavare ger ditt samtycke till att vi har kontakt med skolan.
Skolledningen ska också vilja samarbeta. Det finns några förberedande steg för att få till ett bra samarbete.
Så går samarbetet till
Här beskriver vi hur det går till från förberedelser till avslut.
1. Förberedelser
Skolan behöver göra några förberedelser innan de kan ta kontakt med ditt barns habiliteringscenter.
Du som vårdnadshavare behöver samtycka till att vi har kontakt med skolan eller förskolan.
Förskolan eller skolan har kartlagt barnets behov och genomfört generella anpassningar
Skolledningen vill samarbeta med habiliteringen och kan avsätta tid för att träffas och för att göra anpassningar.
Skolan behöver formulera en tydlig frågeställning till habiliteringen. Frågeställningen kan exempelvis handla om strategier, anpassningar eller kommunkationsstöd.
Tillsammans tar vi reda på vad barnet behöver stöd med och vad som fungerar bra. Ibland observerar habiliteringen barnet i skolmiljön. Ibland kan skolan behöva kartlägga en viss förmåga eller beteende under en period.
4. Planering och överenskommelse
Vi kommer överens om behov, mål och insatser. Tillsammans planerar vi:
vad som ska göras, när och av vem i skolan
vad habiliteringen ska göra
När och hur vi träffas för att följa upp
Planeringen förankras med dig som vårdnadshavare och berörd personal
5. Genomförande
Habiliteringen och skolan genomför det som är planerat. Habiliteringen besöker skolan och eventuella justeringar görs. Några vanliga frågor:
går det att arbeta gradvis åt en viss riktning
hur gör vi när det blir bakslag eller svårigheter?
Hur säkerställer vi att ny personal får information om strategier och förhållningssätt?
6. Vidmakthållandeplan och avslut
Vi träffar skolan och gör en vidmakthållandeplan. Där beskrivs vilka strategier och förhållningssätt som skolan ska fortsätta att använda. Några vanliga frågor:
Vad gör vi när det uppstår nya svårigheter eller när det blir stora bakslag
hur introducerar vi ny personal.
Om det finns hjälpmedel skriver vi instruktioner för dem
Om skolans och habiliteringens uppdrag
Habiliteringen och skolan har olika uppdrag. Habiliteringen bidrar med kunskap och stöd utifrån funktionsnedsättningen, medan skolan ansvarar för undervisningen och skolmiljön.
Habiliteringen kan inte göra pedagogiska utredningar. Vi kan inte ge råd om val av skola eller besluta om skolans stödinsatser eller anpassningar. På skolverket finns en guide till att välja skola. utbildningsguiden på skolverket.se
Kort om olika skolformer
Det svenska skolväsendet omfattar flera skolformer. Majoriteten av alla elever läser efter grundskolans läroplan i allmän grundskola. Det finns också andra skolformer för elever som behöver det.
Enligt skollagen ska stöd sättas in utifrån elevens faktiska behov, inte baserat på om en elev har någon diagnos.
Resursskola är inte en egen skolform utan en insats inom grundskolan för att tillgodose elevers med extra stöd.
Specialskolan är till för elever som har hörselnedsättning, synnedsättning, grav språkstörning eller kombinationer av flera funktionsnedsättningar. I specialskolan läser man efter den vanliga grundskolans läroplan.
Anpassad grundskola är en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. I den anpassade skolan läser man efter en anpassad läroplan i ämnen eller ämnesområden. Det finns också anpassad gymnasieskola.
Skolan står inför stora förändringar under 2028 med nytt betygssystem och ändrade skolplaner.
I podden Funka olika pratar vi om livet med funktionsnedsättning. Det finns bland annat en serie om skolan för elever med funktionsnedsättning Funka olika om skolan