Synnedsättning och blindhet

En synnedsättning påverkar flera delar livet. Med rätt anpassningar, stöd och hjälpmedel kan de flesta personer med synnedsättning eller blindhet klara sin vardag och leva ett självständigt liv.

Vad är synnedsättning?

Det är många som har synfel utan att det innebär en funktionsnedsättning. Vid en synnedsättning är synen såpass nedsatt att det är svårt att läsa tryckt text, känna igen ansikten, bedöma avstånd och/eller orientera sig i vardagen.

En person har en synnedsättning om synskärpan på bästa ögat efter korrektion är 0,3 eller sämre eller om synfältet är mindre än 20 grader, enligt Världshälsoorganisationens definition. Korrektion betyder oftast att man har glasögon eller kontaktlinser.

Det finns olika grader av synnedsättning. De flesta har kvar en del av sin syn, så kallade synrester. Det gör det möjligt att till exempel skönja färger och föremål eller läsa förstorad text. Andra har så omfattande synnedsättning att det räknas som blindhet.

Vad beror synnedsättning på?

Synnedsättning eller blindhet kan ha många olika orsaker. Det kan vara ett medfött tillstånd eller bero på skador och sjukdomar senare i livet. För att kunna ge rätt behandling och hjälpmedel vid synnedsättning är det viktigt att en ögonläkare eller en optiker tidigt försöker ta reda på orsaken.

Några exempel på ögonsjukdomar som kan leda till nedsatt syn är grönstarr, gråstarr, makuladegeneration, diabetes och näthinnesjukdomar. Skador på synnerven eller hjärnan, till exempel efter en stroke eller tumörsjukdom, är också vanliga orsaker. Hos barn kan synnedsättning bero påför tidig födsel. Svår synnedsättning tillsammans med hörselnedsättning kallas dövblindhet.

Vilka svårigheter kan en synnedsättning innebära?

En synnedsättning innebär utmaningar och ökad stress i vardagen. Det kan till exempel vara svårt att ta del av skriftlig information, använda dator och mobil, tvätta, laga mat och ta sig fram okända miljöer. Det kan också vara svårt att delta vissa aktiviteter i skola, jobb eller på fritiden utan anpassningar.

Socialt kan det vara svårt att känna igen personer, läsa av ansikten, kroppsspråk och därför förstå olika sammanhang. Eftersom funktionsnedsättningen gör att man måste anstränga sig extra mycket i det dagliga livet blir man ofta väldigt trött, vilket ofta också ger spänningar i kroppen. Att få rätt hjälpmedel och att träna på vardagssysslor kan minska de praktiska svårigheterna. Att få samtala om sin synnedsättning eller träffa andra liknande situation kan också underlätta.

Att vara beroende av olika former av stöd och hjälpmedel påverkar ofta det sociala livet. Det är inte lika lätt att spontant träffa familj och vänner eller att delta i olika sociala sammanhang. Det har stor betydelse att hitta det stöd som passar för det liv man vill leva.

Hur påverkas barn och vuxna?

Barn med synnedsättning behöver tidigt stöd för att utveckla rörelse, lek och lärande. I förskola och skola kan man göra olika anpassningar, exempelvis med hjälpmedel som förstorar text och punktskrift. Alla barn med synnedsättning som inte har andra omfattande funktionsnedsättningar går i vanlig skola.

Barn med synnedsättning kan behöva stöd att få prata om sin synnedsättning. En del barn känner ett motstånd mot att använda hjälpmedel eftersom de inte vill vara annorlunda än klasskamrater. Föräldrar kan också behöva stöd att hantera en kris som det kan innebära att få ett barn med synnedsättning.

För unga och vuxna kan synnedsättningen påverka studier, arbetsliv, familjeliv och fritid. Tekniska hjälpmedel och en anpassad miljö underlätta studier och arbetslivet. Idag finns många tekniska hjälpmedel som underlättar både studier, arbetsliv och vardagen hemma.

Äldre kan uppleva en kombination av sin synnedsättning med andra svårigheter som kommer med stigande ålder. Det kan vara en stor förlust att förlora ett annat sinne som man förlitat sig på hela livet, till exempel hörseln. Och det kan vara svårt att börja använda nya hjälpmedel eller göra saker på ett nytt sätt. Många tycker att det är svårt att gå ut och risken att bli isolerad ökar.

Vilka hjälpmedel finns det?

För att kunna ta del av text och bild finns det både enkla hjälpmedel som till exempel förstoringsglas och olika former av elektroniska hjälpmedel. Det kan vara:

  • daisyspelare
  • förstoringskamera
  • fickminnen
  • läskamera
  • punktskriftsdisplay
  • skärmläsare som talar text.

I en mobiltelefon finns inställningar för kontrast, förstoring, färg och även för talsyntes och röststyrning. Det finns många appar i telefoner som kan hjälpa till att läsa text, beskriva bilder och hjälpa till med navigering.

För att vardagen ska fungera finns det olika anpassningar i hemmet, till exempel kontrastmarkeringar, taktila ytor och röststyrda digitala enheter. För barn finns leksaker och böcker med tydliga bilder och taktil information.

Andra hjälpmedel och stöd underlättar för att förflytta sig. Det kan vara en ledarhund, en ledsagare eller GPS-appar. Det finns ledsagningsservice i kollektivtrafiken och en särskild nummerupplysning vid synnedsättning.

Den vita käppen fungerar både som ett hjälpmedel när man ska förflytta sig och som en signal till omgivningen. Inom synrehabiliteringen skiljer man mellan två typer av käppar med olika funktioner. Teknikkäppen är längre och används för att skydda kroppen, upptäcka hinder och orientera sig. Markeringskäppen är kortare och används framför allt för att varna och informera andra om användarens synnedsättning. En vit käpp med två eller tre röda reflexer signalerar att användaren har en kombinerad syn- och hörselnedsättning, det vill säga dövblindhet.

Stöd från Stockholms syncentral

Stockholms syncentral ger stöd och behandling till barn och vuxna med synnedsättning och blindhet. Det kan vara inom flera områden:

  • inträning av synhjälpmedel
  • kunskap om synnedsättning
  • psykosocialt stöd och rådgivning
  • stöd kring motorik, rörelserädsla eller spänningar i kroppen relaterade till synnedsättningen
  • stöd i att hantera dator, mobil, läsplatta
  • stöd till nätverk runt personen
  • vägledning om samhällets stöd
  • träning i orientering och förflyttning
  • träning i vardagliga aktiviteter
  • utprovning och förskrivning av synhjälpmedel.

På Syncentralen finns följande yrken

  • fysioterapeut
  • it-pedagog
  • kurator
  • optiker
  • psykolog
  • synpedagog.

För att komma till Syncentralen behöver du ha en remiss från en ögonläkare.

stockholmssyncentral.regionstockholm.se

Läs mer

Dövblindhet, habilitering.se

Synnedsättning och blindhet, kunskapsguiden.se

Synnedsättning, 1177.se

Synskadades riksförbund, srf.nu

Förbundet Sveriges dövblinda, fsdb.se

Synnedsättning, spsm.se

Filmad föreläsning om CVI, habilitering.se