Skolan i podden Funka olika

Vilka skolformer finns det?

Det svenska skolväsendet omfattar flera skolformer. Majoriteten av alla elever går i allmän grundskola, utöver det finns anpassad grundskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Och specialskola, för elever med vissa funktionsnedsättningar, exempelvis dövhet eller synnedsättning.

Det finns också något som heter resursskola. Det är inte en egen skolform utan en åtgärd, eller insats, inom grundskolan för att tillgodose elevers med extra stödbehov.

Från höstterminen 2028 kommer förskoleklassen att ersättas av en 10-årig grundskola, vilket innebär att även sexåringar kommer att omfattas av den anpassade grundskolan. Så är det inte idag. Elever som har intellektuell funktionsnedsättning går antingen kvar ett extra år i förskola, eller läser integrerat i förskoleklass.

Stöd ska baseras på behov, inte utifrån diagnos

Enligt skollagen ska stöd sättas in utifrån elevens faktiska behov, inte baserat på om en elev har någon diagnos. Det finns två huvudsakliga former av stödinsatser:

• Extra anpassningar: Mindre ingripande åtgärder som sker inom ramen för den vanliga undervisningen.
• Särskilt stöd: Större insatser som kräver ett åtgärdsprogram beslutat av rektor. Dessa beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd för att garantera elevens rättssäkerhet.

Skolan ska sträva efter att motverka konsekvenserna av elevers funktionsnedsättningar och ge alla samma chans att lyckas. Stöd ska sättas in så fort skolan märker att det behövs och inte invänta en eventuell utredning om en diagnos.

Anpassade läroplaner och integrerad undervisning

Undervisningen i den anpassade grundskolan ska vara anpassad efter elevernas förutsättningar. Eleverna i anpassad skola kan läsa antingen ämnen eller ämnesområden. Det finns också en möjlighet att läsa integrerat, vilket innebär att en elev som är mottagen i den anpassade grundskolan kan få sin undervisning i en vanlig grundskoleklass utifrån den anpassade kursplanen. Målet är alltid att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Trygghet och hälsa i skolan

Skolan har ett stort ansvar att erbjuda en trygg miljö, och i alla beslut ska barnets bästa väga tyngst. Elevhälsan har en viktig roll och ska arbeta både förebyggande och främjande med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

För att motverka skolfrånvaro finns skolsociala team. Om en elev har hög frånvaro kan de kopplas in och undersöker orsakerna bakom.

Forskning visar att trygga miljöer och förtroendefulla relationer till lärare och annan personal är avgörande för att elever ska vilja vara i skolan.

Tips till föräldrar och vårdnadshavare

För föräldrar som ska välja skola eller upplever att stödet inte räcker till, ges följande tips:

• Gör aktiva val: Använd till exempel Skolverkets ”Utbildningsguide” och besök olika skolor du funderar på.
  https://utbildningsguiden.skolverket.se/
• Ha en dialog med skolan: Om en elev inte får rätt stöd börja med att ha en dialog med lärare och rektor. Många problem kan lösas den vägen.
• Klagomålsrutiner: Om dialogen inte fungerar har varje huvudman (kommunal eller fristående) skyldighet att ha tydliga rutiner för hur man lämnar klagomål.

Reformer på gång 2028

Skolan står inför ganska stora reformer. Bland de viktigaste förändringarna nämns:

• Nytt betygssystem: Den nuvarande F-gränsen ersätts av en skala från 1 till 10 för att minska stressen hos eleverna.
• Standardiserade tester: Dessa införs i vissa årskurser för att tidigt upptäcka behov av stöd i svenska och matematik.
• Kognitiv anpassning: Nya läroplaner ska i högre grad utgå från elevers kognitiva mognad, vilket förväntas gynna elever med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hur påverkar IF i skolan?

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär begränsningar i intellektet som påverkar möjligheten till inlärning, självständighet och förståelse. I skolan kan det påverka minnesfunktioner, planering, struktur, språk och socialt samspel. Kim Perneberg understryker att det finns ett stort spann inom IF. Vissa elever har små begränsningar medan andra har större behov av stöd.

I Stockholm stad är det ungefär 1 500 elever i grundskoleåldern som har IF, vilket motsvarar cirka 1,5 % av elevunderlaget.

Skolalternativ och kursplaner vid IF

Elever med IF, eller förvärvad hjärnskada, har möjlighet att bli mottagna i anpassad grundskola. Det är inte ett krav att gå i anpassad grundskola, men det ger möjlighet att läsa enligt specifika kursplaner som är anpassade för elever med IF. Det finns två olika inriktningar inom anpassad skola:

• Ämnen, som liknar grundskolans ämnen (matematik, svenska, etc.) men har inplanerat mer tid för att nå målen och är anpassad för att eleverna. Den är inte lika teoretiskt omfattande.
• Ämnesområden inriktar sig istället på fem stora områden: kommunikation, estetisk verksamhet, verklighetsuppfattning, vardagsaktiviteter och motorik.

Det är möjligt att kombinera dessa genom att läsa enstaka ämnen enligt grundskolans kursplan.

Många elever med IF läser integrerat, vilket innebär att de kan tillhöra den anpassade skolan men delta i undervisning, eller fritidsverksamhet, tillsammans med grundskolans elever.

Hur får en elev en plats på anpassad skola?

För att ett barn ska bli mottaget i den anpassade grundskolan krävs att fyra utredningar genomförs.

1. Psykologisk utredning
2. Medicinsk utredning.
3. Social utredning.
4. Pedagogisk utredning.

Om alla fyra utredningar visar på att barnet har IF har barnet rätt till anpassad skola.

Råd till tvekande föräldrar

En del vårdnadshavare kan känna oro inför att ens barn går anpassad grundskola eftersom det kan innebära begränsningar längre fram gällande val av studier. Det kan också finnas en oro för att ens barn ska hämmas av andra elever då det kan vara stora skillnader i barnens olika behov i en och samma klass. Kim menar att det ofta är en onödig oro. Elever lär sig mycket och utvecklas av varandra. Skolorna brukar också sätta ihop grupper så att eleverna passar ihop. Något som såklart kan vara enklare att göra i en större stad där det finns fler elever, än i ett mindre samhälle.

Till föräldrar som tvekar inför valet av anpassad skola tycker Kim att man ska fundera över barnets välmående. I grundskolan riskerar en elev med stora utmaningar att utsättas för misslyckanden gång på gång. Den anpassade skolan erbjuder en tryggare miljö där barnet får förutsättningar att lyckas utifrån sina egna villkor.

I den anpassade skolan är små sammanhang och hög personaltäthet centralt. En annan viktig del är användandet av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), som bildstöd och tecken. AKK inte bara bra för de som saknar tal. Det är ett jättebra stöd för alla som har språkliga utmaningar eller minnessvårigheter.

Lärare och annan personal är också bra på att uppmärksamma och utgå ifrån på elevens styrkor och möjligheter snarare än att bara fokusera på utmaningarna.

Betyg i den anpassade skolan är valfria och påverkar inte urvalet till gymnasiet. Det är dock viktigt att vårdnadshavare och elever är medvetna om att studier inom den anpassade skolformen inte ger direkt behörighet till universitetet, eftersom kunskapskraven skiljer sig åt.

Gymnasiet

Efter årskurs nio går de allra flesta elever vidare till anpassad gymnasieskola, som är fyraårig. Det finns nationella program som är yrkesinriktade, och individuella program som anpassas efter elevens behov.

En resursskola är utformad för elever i behov av särskilt stöd. På Lunaskolan Bromma, som är från åk 2-9, krävs en autismdiagnos och dokumentation som visar att barnet tidigare fått särskilt stöd men fortfarande är i behov av en mindre grupp och ett annat skolsammanhang.

Anna Södergren som är specialpedagog och biträdande rektor på Lunaskolan Bromma, som är en resursskola från åk 2- 9, förklarar att en resursskola följer samma läroplan som den allmänna grundskolan. Men, med mer stöd och utöver de teoretiska ämnena är även social samverkan en naturlig del av undervisningen.

Anpassat i alla delar av skolan

På en resursskola är barnen indelade i små grupper och det är mer personal per elev än i allmän grundskola. Klasserna består av sex till nio elever och ofta finns både en lärare och en resurspedagog i varje klassrum för att kunna ge stöd till varje enskild elev utifrån hens behov. Skolpersonalen stöttar även socialt på raster. Miljön är anpassad för att minska störande och försvårande moment. Eleverna har till exempel fasta platser i sina hemklassrum för alla teoretiska ämnen, vilket minimerar stress kring förflyttningar och material. Man jobbar också efter en tydlig struktur på lektionerna för att underlätta för eleverna att hänga med i undervisningen.

På Lunaskolan Bromma sätter man ihop grupperna både utifrån barnens intressen och kunskapsnivå. Man försöker matcha barnen för att de ska fungera och trivas tillsammans i sitt sammanhang.

Ett stöd för hela familjen

Reine har två barn med autism, Freja 8 år och Maja, 10 år. Båda döttrarna började först i allmän grundskola, men det blev snabbt ohållbart. Maja tystnade helt och slutade prata med vuxna när hon började skolan. Hon blev självdestruktiv och hade extrem skolångest. Trots att hon hade autismdiagnos redan vid skolstart fick hon inget anpassat stöd vid skolstart. Reine tror att det kan bero på att hennes diagnos ändrades från autism nivå 1 till nivå 2 under de första skolåren, så man förstod inte hur stora behov hon hade. Barn med nivå 2 är ofta i behov av mer stöd.

Familjen kände till att det fanns resursskolor och sökte för Majas del. När hon kom in lämnade Gotland för Stockholm. De har det inte ångrat.

Lillasystern Freja hade också en tuff start med försök i flera olika skolor med hög frånvaro som följd. När även hon fick erbjudande att börja på Lunaskolon Bromma tackade de ja till det.

Båda döttrarna hade en lång inskolning, men det var avgörande för att de skulle känna sig trygga i skolan, och få förtroende för de vuxna där. När Freja skolades in satt Reine och jobbade i bilden utanför skolan i flera månader. Han är tacksam att hans arbetsgivare var så förstående och låter förstå att hela familjen påverkas av barnens skolsituation, när det inte fungerar.

Att byta till en resursskola har inte bara påverkat döttrarnas skolgång utan hela familjesituationen. Reine beskriver hur de tidigare behövde sära på sina barn efter skoldagens slut på grund av stress och sammanbrott. Med en fungerande skolgång har familjen fått en helt ny dynamik där de kan umgås och göra saker tillsammans igen. Skolfrånvaron har minskat och båda barnen trivs till och med i skolan nu.

Skolan och hemmet arbetar nära varandra med gemensamma strategier för att stötta barnen när det uppstår problem.

Ansökningsprocess och vägen vidare

Ansökan till en resursskola sker under hösten. Den skolan man söker till går igenom dokumentation, såsom psykologutredningar och åtgärdsprogram. Det är bra att ta med så mycket dokumentation som möjligt som visar på elevens behov eftersom skolorna prioriterar de elever som har störst behov av stöd.

Efter årskurs nio går de flesta elever vidare till gymnasiet. Beroende på elevens utveckling och betyg kan det handla om studier i stor klass, mindre undervisningsgrupper eller introduktionsprogram för de som behöver mer tid för att nå målen.