Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Tidningen Funktion i fokus
- Kort om funktionsnedsättningar
- Material att ladda ner
- Podden Funka olika
- Frågetjänst och rådgivning
- Visningsmiljö med kommunikativt och kognitivt stöd
- Habilitering & Hälsas webbplatser
- Bibliotek
- Temasidor
- Kunskap och stöd
- Temasidor
- Skola och NPF
- Befintlig sida: Anpassa skolan så att den kan möta alla ...
Anpassa skolan så att den kan möta alla elever
När elever uteblir från lektioner måste skolan reagera, anser Malin Gren Landell som kartlagt den problematiska skolfrånvaron på regeringens uppdrag. Hon vill se mer samverkan mellan skola och andra aktörer för att få barn och unga att gå till skolan.
Många skolor upptäcker elevers frånvaro för sent. Om inte lärare och skolledare drar i bromsen kan priset på sikt bli mycket högt, både för den enskilda eleven och samhället. Att klara skolan är den viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. Det leder till minskad ohälsa på sikt och lägre risk för kriminalitet och utanförskap.
– För en elev med funktionsnedsättning kan även en ganska liten frånvaro göra att man tappar mycket i skolarbetet. Kanske är eleven mobbad och redan utanför, säger Malin Gren Landell, statlig utredare, leg. psykolog och med. dr.
Möta alla elever
Hennes uppdrag från regeringen var att komma med förslag hur frånvarande elever kan lockas tillbaka till skolan. Slutbetänkandet har den talande titeln "Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera".
Hon understryker vikten av att både skolor och huvudmän skaffar sig kunskap om vad som är en bra undervisningsmiljö för elever med funktionsnedsättning. Och att anpassa skolan så den kan möta alla elever.
– Det är inte funktionsnedsättningen i sig som är problemet utan bristande anpassning av undervisningen eller skolmiljön, säger Malin Gren Landell.
Vilka konsekvenser får bristerna i likvärdighet?
–Elever tappas bort för att man inte ser dem i tid. Det blir svårt för skolans huvud män att ta sitt ansvar när man inte har koll på hur många som är borta.
Hur bra är skolorna på förebyggande arbete?
–När det till exempel gäller hur elevhälsan arbetar är det dåligt. Femtio procent säger att de inte har ett förebyggande närvarofrämjande arbete. Eftersom elevhälsan har en sådan uppgift är det allvarligt.
Det råder ju skolplikt i Sverige – hur kan det då bli så här?
– Skolorna följer inte lagen. De är inte skyldiga att registrera frånvaro men de är skyldiga att uppmärksamma ogiltig frånvaro och genast rapportera till vårdnadshavaren.
Varför anser du att det behövs allmänna råd om bedömning av frånvaro?
– Både bedömningen och uppföljningen av frånvaron måste ske på ett enhetligt sätt i hela landet. En del skolor har digitala system där de bara registrerar några få parametrar, medan andra är väldigt utförliga. Det bör finnas en lägstanivå.
Varför lanserade du begreppet problematisk skolfrånvaro istället för "hemmasittare"?
– Begreppet hemmasittare är olämpligt och leder tanken fel. Det lägger skulden hos eleven och låter som om eleven gör ett val att sitta hemma. Genom att kalla eleverna hemmasittare kommer vi också in alldeles för sent i processen, säger Malin Gren Landell.
Hennes definition av problematisk frånvaro är att den är så omfattande att eleven riskerar att inte nå utbildningens mål. Det gäller både målen för elevens sociala utvecklingen och kunskapsutveckling.
– När du väl hamnat i långvarig och sammanhängande frånvaro är det svårt att häva problematiken.
Du vill inte använda begreppen ogiltig och giltig, varför?
– Det är omfattningen av frånvaro som ska styra, inte om den är giltig eller ogiltig. Bakom giltig frånvaro på grund av sjukdom kan ligga allvarliga problem, som att eleven inte klarar skolan eller är mobbad.
Professorn om skolfrånvaro
Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, enligt Sven Bölte, professor vid Karolinska institutet.
Specialpedagogen om skolfrånvaro
Stress och utmattning är orsaker till att elever stannar hemma från skolan enligt Elisabet von Zeipel, specialpedagog med 30 års erfarenhet.
Torbjörn Tenfält