Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Tidningen Funktion i fokus
- Kort om funktionsnedsättningar
- Material att ladda ner
- Podden Funka olika
- Frågetjänst och rådgivning
- Visningsmiljö med kommunikativt och kognitivt stöd
- Temasidor
- Habilitering & Hälsas webbplatser
- Bibliotek
- Frågor och svar
- Kunskap och stöd
- Temasidor
- Skola och NPF
- Befintlig sida: Många med hög frånvaro har NPF
Många med hög frånvaro har NPF
Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barn och unga med autism eller adhd har det svårast i skolan, enligt Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet.
Närmare sju procent av alla elever i gymnasieskolan har problematisk frånvaro, enligt Skolverket. Hur stor andel av dem som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är inte känt men det finns indikationer på att det kan vara så mycket som 75 procent.
Så såg det exempelvis ut i skolor i Salem när medarbetare vid KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska Institutet arbetade med kommunen i ett projekt för att få elever tillbaka till skolan.
– De som har störst svårigheter är elever med adhd eller autismspektrum-diagnos. Även svagbegåvade elever utan NPF blir kognitivt utmattade av att hänga med i undervisningen, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet och föreståndare för KIND.
Eskalerande process
En annan indikation är att nästan alla ärenden i Skolväsendets överklagandenämnd gäller elever med neuropsykiatrisk problematik. Psykisk ohälsa, konflikter, mobbning, att man känner sig utsatt och ”borttappad” är orsaker till att elever stannar hemma, enligt Sven Bölte.
– För det mesta är det en eskalerande process som börjar med att något inte fungerar och sen utvecklas det till ett problem som ingen kan eller vill lösa, säger han.
Sven Bölte anser att skolan har strukturella utmaningar som gör det svårare för elever med NPF. Dit hör inriktningen på självorganiserat arbete och tiden före och efter skolan samt lunchrasten och fritids.
– Många med NPF har svårt att hantera dessa ostrukturerade sammanhang men även mina barn som inte har någon NPF tycker att trängseln och ljudnivån i matsalen är ett helvete. Man gör mycket för att alla som önskar det ska få specialkost, men inte för att barnen ska få en lugn måltid, säger han.
Kompetens en kärnfråga
Omkring 75 procent av skolorna i Sverige är inte ”good enough” när det gäller att bemöta och inkludera elever med NPF. Det visar resultat från Inclusio, ett kartläggningsinstrument framtaget för att skolpersonal på ett systematiskt sätt ska kunna kartlägga hur grundskolan fungerar och aktivt arbetar kring inkludering för elever med NPF.
Kartläggning omfattar 4778 anställda vid 68 skolor. Rektorer, specialpedagoger, lärare och personal inom elevhälsan har svarat på frågor om hur de arbetar med elever med NPF. En kärnfråga är om personalen känner sig kompetent.
– Självupplevd kunskapsbrist är ett stort problem, även om det finns ett växande antal positiva mot exempel. Också speciallärare säger att de saknar utbildning för att kunna se tidiga tecken på konflikter och arbeta förebyggande, säger Sven Bölte.
– Alla medarbetare i skolan måste arbeta med de här frågorna för att få kvalitet i arbetet. De som tar frågan på allvar förbättrar mycket på ganska kort tid.
2024-10-08