Skolrasten är ett gemensamt ansvar

Joanna Lundin, specialpedagog med inriktning på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ser en skolas raster som ett gemensamt ansvar för alla som jobbar i skolan.

När man planerar rasternas verksamhet måste man utgå ifrån vad eleverna behöver för att återhämta sig och koppla av. För en del elever kan livet på skolgården innebära större utmaningar än lektionerna. 

– Tvinga inte alla elever att vara ute på skolgården på rasten. Se till att det finns alternativ: öppet bibliotek, någonstans där man kan lyssna på musik i lugn och ro, spela spel eller bara hänga.

Skapa tydlighet

För att alla ska ha chans att delta i utomhusaktiviteter är det viktigt att de vet vad som finns och hur de går till.

– Ett sätt är att göra instruktionsfilmer om olika aktiviteter och koppla dem till en QR-kod som finns på väggen i korridoren. Vissa behöver ritprat och bildstöd.

– Använd tidsstöd, till exempel stora time-timers på skolgården och timglas vid populära aktiviteter. Alla måste inte heller ut samma tid. Då slipper man också trängsel i korridorer och kapprum.

Möjlighet att lära känna alla elever

Joanna Lundin tycker att det behövs mycket samarbete mellan skolans personal och personalen på fritids. Naturliga mötesplatser för vuxna och barn, till exempel kaffeautomater på skolgården, är ett annat sätt att bygga broar. För lärarna är rasterna ypperliga tillfällen att lära känna andra elever än de egna.

Ge någon huvudansvaret

– Någon måste ha huvudansvaret för att skolgård och pausrum är inbjudande och för att organisera och utvärdera rastverksamheten, köpa in och kolla att grejerna fungerar.

När det övergripande ansvaret och planeringen fungerar är det lättare att göra alla elever delaktiga.

– Ge gärna elever med NPF ansvar för en aktivitet på rasten, det stärker självförtroendet. Var noga med att uppgiften är tydlig, och kolla att eleven vet vad som förväntas och att aktiviteten är något som andra elever uppskattar.

Alla barn har inte behov av att vara med andra hela tiden, påpekar hon.

– Fråga den som ser ut att vara utanför om det är självvalt. Vissa föredrar bredvidlek. Det viktiga är att alla kan ha roligt på rasten.

12 punkter för bra raster

Joanna Lundin har satt samma 12 punkter för att skapa en bra rastverksamhet.
12 punkter för en bra raster

Vill du läsa mer om skola och NPF?


Skola och NPF

Vill du se andra temasidor?

Under Fakta och råd hittar du fler ämnesområden. 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus