Om tand- och munhälsa i podden Funka olika

Problem med mun- och tandhälsa är vanligt hos personer med funktionsnedsättning. Det beror ofta på fel kost och brist i omvårdnaden. Vi pratar med Erik Kollinius, tandläkare på en av Folktandvårdens mottagningar för specialisttandvård, om hur det kan bli bättre.

Lyssna på Tandläkarens råd för bra munhälsa (24 minuter)

Erik Kollinius i podden Funka olika
Erik Kollinius

Erik Kollinius är tandläkare i orofacial medicin inom Folktandvården på Stockholms sjukhem. I sitt jobb träffar han många patienter med funktionsnedsättning.

Förväntningarna på hur bra tandstatus en person förväntas ha beror på förutsättningar. Någon som inte själv kan styra över sin kost, har muntorrhet och behöver hjälp med att borsta tänderna har tandvården inte lika höga förväntningar på som en som själv kan sköta om sina tänder. Då är ambitionsnivån  inga hål. Att ambitionsnivån är olika beror på att kraven inte får leda till ångest hos patienten eller riskera att tänderna övervårdas. Nivån måste vara rimlig. Det viktigaste är att tänderna inte är ett hinder eller gör ont. De ska fungera för att tugga, äta och svälja mat.

Handlar om hela munnen, inte bara tänderna

Inom tandvården brukar man prata om munhälsa eftersom munnen omfattar mer än bara tänderna. I tanden kan du få hål men utöver det kan du ha andra problem, såsom muntorrhet eller problem med tandköttet. Du kan ha svårt att gapa eller ha ont i käkarna på grund av att du pressar tänder. Tandvården har ansvar för hela munnen, inte bara tänderna.

Personer med exempelvis autism eller intellektuell funktionsnedsättning är en grupp som inte alltid kan ta hand om sig själva. Tand- och munhälsa blir då omgivningens ansvar. Bor man hemma, eller på ett boende, och är omgiven av personer som ger bra hjälp och bra mat, kan munhälsan vara riktigt bra. Befinner man sig däremot i en situation där man inte har någon som tar ansvaret för ens tänder och äter mycket sötsaker kan det leda till hål och andra problem.

Vid rörelsenedsättning har många även nedsatt oral motorik. Tungan och muskler i och kring munnen fungerar kanske inte helt, vilket gör att man inte kan finfördela och svälja mat ordentligt. Kan man inte svälja all mat och har kvar matrester i munnen leder det till hål.

Även personer som inte kan inta mat genom munnen kan ha dålig munhälsa. Hål i tänderna får du inte, men du kan få tandsten som orsakar inflammation och på sikt tandlossning. Så även personer som inte använder munnen för att äta behöver hjälp med sin munhygien och få sina tänder borstade.

Undersökningen anpassas utifrån patientens behov

Undersökningen kan anpassas utifrån patientens behov. Det bästa är om tandläkaren får reda på särskilda behov redan innan besöket. Om patienten önskar en lugnare miljö, lyssna på någon särskild musik eller behöver solglasögon som skydd mot ljuset i rummet. Lift används till patienter som inte kan förflytta sig själva till tandläkarstolen, man kan också stötta upp med kuddar för en bekvämare sittställning.

Många tycker det är obehagligt att bli undersökta i munnen. Man kan vara rädd för smärta, att inte ha kontroll eller tycka att tandläkarinstrumenten är obehagliga. En del kan också skämmas för sina tänder. Men Erik Kollinius menar att i princip alla kan få hjälp med det genom anpassning och förberedelser.

Till exempel kan man prata innan om hur undersökningen kommer gå till. Då kan man också komma överens om hur tillvägagångssätt, exempelvis att man bara borrar i två sekunder och sen tar paus. Vid behov kan man få något lugnande. Att söva patienter är sista utvägen som endast tas till om det inte går att undersöka patienten på annat sätt.

Tips för bra munhälsa

  • Borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm.
  • Undvik sötsaker i vardagen, försök hålla dig till lördagsgodis.
  • Ät max tre huvudmål och två mellanmål per dag.
  • Drick vatten som måltidsdryck.

Borstar man tänderna ordentligt och inte äter så mycket sötsaker, då får man inte hål i tänderna.

En fullt frisk person som inte har hål eller problem med karies behöver inte gå till tandläkaren mer än vart annat, vart tredje år. Har man större problem kan man behöva komma flera gånger per år.

De flesta med funktionsnedsättning går till en allmän tandvårdsklinik, men vid behov kan man behöva gå till en specialisttandvård. För det krävs remiss.

Ekonomiskt stöd för tandvård

Personer med svårare funktionsnedsättning har rätt till tandvårdsstöd för nödvändig tandvård. Det gäller de som bor på gruppboende eller har rätt till LSS. Tandvårdsstöd kan man även få vid vissa diagnoser, bland annat cerebral pares. Då kan man få ett så kallat F-kort.

Lyssna på Tandläkarens råd för bra munhälsa (24 minuter)

Fler program om ämnet

Matvanor

För personer med funktionsnedsättning kan det vara stora problem med mat och ätande. Övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare hos personer med IF medan selektiv ätstörning, ARFID, är vanligare vid adhd och autism. 
Lyssna på programmen om matvanor

Ät- och sväljsvårigheter

Många med flerfunktionsnedsättning har svårt att äta och svälja, vilket kan leda till näringsbrist och allvarliga följdsjukdomar. 
Lyssna på programmet om ät- och sväljsvårigheter, Dysfagi