Sex och samlevnad i podden Funka olika

Projektet Sex i rörelse syftar till att öka kunskapen om sex och stärka den sexuella hälsan hos unga med rörelsenedsättning. Har man en funktionsnedsättning avsexualiseras man ofta, men sex kan vara så mycket och ske på så många olika sätt. Det handlar inte bara om penetration. Alla har lika stor rätt att utöva sin sexualitet, det viktiga är att det känns bra.

HBTQ-rörelsen har öppnat upp för en vidare bild av sex som bryter med den heterosexuella normen, men personer med funktionsnedsättning har inte varit med och definierat den och står fortfarande utanför.

­ – Sex och funktionsnedsättning är fortfarande en blind fläck, enligt Stefan.

Agnes bekräftar att det finns mycket fördomar, något hon själv råkar ut för. Hon kan bland annat få frågan om hon alls kan ha sex, och om hon har någon känsel.

Behövs mer kunskap

Det finns generellt lite kunskap om sex och personer med funktionsnedsättning. Det är inte heller något man pratar om. Agnes tror att man är bättre på att fråga personer om hur sex fungerar om de fått en förvärvad funktionsnedsättning senare i livet än de som levt med funktionsnedsättning hela sitt liv.  

Men fördomen att inte alla kan ha sex stämmer inte. Alla har någon erogen zon och det går att anpassa ställningar och använda sig av hjälpmedel för att exempelvis kunna onanera. Man kan också behöva anpassa var man har sex, sängen fungerar inte för alla. Det viktiga är att ha ett öppet sinne.

Om man behöver få hjälp med att ha sex av en personlig assistent är Stefans erfarenhet att det oftast inte är något problem, om man bara vågar fråga. Det kan handla om förflyttning eller om att få hjälp med att ta fram hjälpmedel. Som personlig assistent kan man få utbildning i detta. Men alla är inte bekväma med det och vissa är oroliga över att förlora jobbet, eller att andra ska tycka att man är konstig. I exempelvis Danmark har man en mer liberal syn när det gäller att assistera vid sex.

Viktigt att kunna ta del i samhället på lika villkor

De hinder som finns i samhället överlag förstärker bilden av personer med rörelsenedsättning som icke sexuella varelser. Om samhället var mer fysiskt tillgängligt och mer inkluderande skulle man i större utsträckning behandlas som vem som helst även på det sexuella planet. Få ungdomsmottagningar är tillgängliga och många barnmorskor saknar vana vid att möta personer med rörelsenedsättning. Något som håller på att ändras i och med att allt fler ungdomsmottagningar funkisdiplomerats.

Tillgängliga ungdomsmottagningar i Region Stockholm

De frågor Maria får från ungdomar som har lindrig IF handlar ofta om vad för typ av sex som är okej att ha, vad som är rimligt att ställa upp på i förhållande till sin partner och hur man säger nej om något inte känns bra. I samtal med dem är det viktigt att ge tydliga och konkreta svar. Förklara gärna med hjälp av bilder. Då blir information mer begriplig.

Vid måttlig IF handlar frågorna ofta om den pubertala utvecklingen, som morgonstånd och utlösning. Får man som förälder de frågorna är det viktigt att förklara vad det är. Man kan också behöva prata om onani. Att det är okej att onanera, men inte överallt. De som har grav IF brukar inte själva komma med så mycket frågor. Vill man själv förklara, exempelvis hur man säger nej, är det bra att visa handgripligen hur man kan göra. Sträcka fram handen och säga stopp till exempel.  

Lär barnet att sätta gränser och säga nej

Om ens ungdom har lindrig IF  är det viktigt att lära hen riskbedömning och att sätta gränser.  Vid lindrig IF är det svårt att läsa av andra och man saknar konsekvenstänk. Det gör en sårbar eftersom man inte förstår en persons avsikter. Det kan också vara svårt att säga nej. Många föräldrar är oroliga över att ens barn ska bli utsatt, eller att ens barn ska utsätta andra. Därför är det viktigt att prata om samtycke, vad det innebär, och att lära barnet säga nej i situationer som inte känns bra.

Det är också bra att prata om hur man kan träffa någon på ett säkert sätt. Har man en date med någon man inte känner, välj en säker plats och ta med en kompis. 

Porr är ett annat område föräldrar kan behöva ta upp med sina barn. Om barnets referens till sex kommer via porr måste man hjälpa hen att förstå att det finns flera sätt att ha sex på. Det är inte självklart att ha sex med brevbäraren till exempel. Förklara för barnet att man inte behöver ha sex direkt, eller alls, utan kan nöja sig med att hålla hand och hångla om det känns bra. Om ens barn är sexuellt aktiv kan en ungdomsmottagning hjälpa till med information och val av preventivmedel.

Våga fråga om sex och kärlek

Det är viktigt att föräldrar visar att det är okej att våga prata om kärlek. Man kan till exempel fråga vem ens barn tycker om, om hen gillar tjejer eller killar och vad hen tänker om kyssar och kramar. Samtidigt måste man respektera sitt barns integritet. Vill ungdomen i detalj prata om exempelvis samlagsställningar är det bättre att hitta någon annan att prata med. Det viktiga är att ungdomen får svar på sina funderingar.

Som förälder kan man också oroa sig för att ens barn aldrig ska träffa någon och man önskar komma på hur man kan hjälpa ungdomen med det.

Maria tipsar om appen ”Privatliv”. Appen handlar om kroppen, känslor, relationer och sex och är framtagen för elever i särskolan.

Tre tips till dig som är förälder

• Uppmuntra barnet att upptäcka och sköta om sin kropp, redan innan puberteten och det sexuella intresset vaknar. Det är till exempel bra om barnet är självständigt i duschen.
• Våga fråga om barnets tankar om sex och kärlek.
• Lär barnet hur hen kan sätta gränser.

Har du frågor och önskar stöd i detta kan du kontakta barnets habiliteringscenter. Du kan också ringa till Habilitering & Hälsas frågetjänst på telefonnummer 08-123 350 10.

Nämnt i programmet...

Privatliv - en app om kroppen, känslor, relationer och sex
Sexbyrån på UR play
Onaniboken
Kärleksboken​
Snoppboken
Stoppboken
Mensboken

Stefan menar att informationen är bristfällig när det gäller sexualitet och personer med rörelsenedsättning. Generell information får ungdomarna i sexualundervisningen, men den går inte att applicera på sig själv om man till exempel saknar hand- och fingerfunktion eller har svårt med munmotorik.

I sitt arbete hjälper Stefan till med att hitta sätt att ha sex på. Det kan handla om hjälpmedel eller olika ställningar. Han utbildar också assistenter så att de kan hjälpa personen de jobbar för. Det handlar då om ren praktisk hjälp, inte att bistå i själva sexet, något vissa uttrycker oro och olust inför.

Vad oroar sig föräldrar för?

Föräldrar är ofta oroliga över om barnet ska träffa någon, om de kan få barn och hur det ska bli då. Det finns också en föreställning om att ens barn måste träffa en person som har samma typ av rörelsenedsättning, något Stefan bestämt avfärdar. Om barnet är i behov av assistans utrycker föräldrar ofta oro över att barnet ska utsättas för sexuella övergrepp. Många föräldrar har också en tendens att se barnet som yngre än hen egentligen är och blir gärna överbeskyddande.

Var nyfiken och öppen

Visa ditt barn att det är okej att prata om sex och relationer. Var nyfiken och ställ frågor, men möt ungdomen där hen är. Ungdomen måste få utforska sin kropp i sin takt och på sitt sätt. Det är också viktigt att respektera sitt barns integritet.

Att prata om sexuell praktik, som olika samlagsställningar, är inte okej, säger Stefan. Det är också viktigt att ta hänsyn till barnets integritet när det gäller den egna kroppen. Om barnet till exempel behöver hjälp med att byta tampong eller binda är det ofta bättre om någon annan än föräldrarna gör det.

Ett tillfälle att öppna upp för samtal kan vara i samband med sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Ungdomsmottagningarna kan också hjälpa till i frågor om sex, preventivmedel med mera. I dag är de flesta ungdomsmottagningar tillgängliga för personer med rörelsenedsättning.

Tillgängliga ungdomsmottagningar i Region Stockholm.