Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus
Skapa en kvällsrutin steg för steg
En kvällsrutin ska varken vara för lång eller för kort om den ska vara till hjälp för kroppens aktiveringsnivå och biologiska klocka. En rekommendation är att den ska ta 30–60 min.
1. Involvera barnet
Det är bra att samarbeta med barnet redan på planeringsstadiet när det är möjligt. Medbestämmande, på den nivå man klarar, stärker motivationen. Barnet kan dessutom lära sig en strategi för planering som går att använda i flera situationer.
2. Bestäm vilka moment som ska ingå i kvällsrutinen
Det underlättar om kvällsrutinen innehåller moment som barnet redan förknippar med sänggående för att stärka kopplingen till sömn. Att gå på toaletten, borsta tänderna och byta till nattkläder ingår i kvällsrutiner. Moment som stödjer avslappning och lugn kan också vara bra. Det kan till exempel vara att dämpa belysning, ha lugn musik, tända ett doftljus, ta ett lugnande bad eller smörja in eller massera kroppen. Undvik utbrott. Om tandborstning orsakar konflikter – ta det momentet tidigare på kvällen.
3. Bestäm ordningsföljden på momenten
Upprepa och prova tillräckligt länge.
4. Räkna med minst tre veckor
Det behövs ungefär tre veckor för att etablera en ny daglig rutin, och vid autism kan det ta längre tid. Om förutsättningarna ändras, till exempel vid sommarlovet, kan barnet behöva stöd igen för att åter komma igång
med rutinen. En hjälp när man skapar en rutin kan vara att ha bilder som stöd för det man ska göra och i vilken ordning. Då behöver man inte hålla allt i huvudet. Det blir också tydligare för barnet.
5. Tänk igenom hur kvällsrutinen fungerar
Hur ser rutinen ut? Hur lång tid tar den, är det lagom? Fungerar den bra för andra i familjen? Blir barnet upprört över något i rutinen, och kan man ändra på det? Kan barnet sin kvällsrutin eller behöver man göra den tydligare med schema och tidshjälpmedel?