Så kan senare nattning förlänga sömnen

Att få tillräckligt med sömn är särskilt viktigt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samtidigt har många av dessa barn svårt att komma till ro på kvällen och lätt att vakna på natten. Sömnbrist kan försämra barnets kognitiva funktioner, förstärka problembeteenden och leda till konflikter och ökad stress. Det hela blir lätt en ond cirkel.

För att bryta mönstret kan föräldrarna få hjälp att pröva ett sömnprogram för barn med autism. Med lite förberedelser och tre veckors träning kan man ofta komma till rätta med barnets sömnsvårigheter. Samtidigt blir nätterna lugnare för hela familjen.

– Om alla är utsövda på morgonen fungerar man också bättre som förälder, säger Ulrika Långh, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, certifierad beteendeanalytiker och medicine doktor.

Innan träningen startar får föräldrarna i uppgift att anteckna i en sömndagbok när barnet lägger sig och när det somnar. Om barnet går upp på natten, hur länge varar nattvandringen? När vaknar barnet? Sover barnet på dagen? Föräldrarna för sömndagbok under två till tre veckor före träningen, under själva träningsperioden och en tid efter.

Semester och skollov kan för vissa familjer vara en bra tid att pröva metoden. För andra är det svårt att hålla fast vid de nödvändiga vardagsrutinerna på loven. Övergångarna mellan sommar- och vintertid, och ljusa sommarnätter utanför fönstret kan också försvåra.

– För många är det bra att välja en period där det finns möjlighet för den vuxne att ta igen förlorad sömn under dagen. Och så bör man i förväg komma överens om vem i familjen som ska ta vilket skift. Det kan också vara bra att ta hjälp av någon som kan passa barnet under en stund på dagen.

Sömnprogrammet förutsätter att grundläggande sömnrutiner finns på plats. De allra flesta barn mår bra av att sänggåendet ser ungefär likadant ut varje kväll men svårigheter med automatisering gör att barn med autism behöver extra stöd för att skapa och upprätthålla rutinerna.

– Man ska helst följa samma rutiner varje kväll, till exempel för tvätt eller bad, att borsta tänderna och läsa eller sjunga. Det förbereder barnet för sömn och underlättar insomningen.

Ungefär en halvtimme före sovdags brukar vara lagom att börja. För vissa barn med autism kan dock rutiner växa till ritualer. Därför är det bra om man kan variera detaljer för att motverka det, säger Ulrika Långh.

Att krypa ner i sängen tillsammans med ett ”sömnobjekt” hjälper många barn. Sömnobjektet är en sak som helt förknippas med sovande, till exempel en viss filt, gosedjur eller musikapparat.

– Om barnet kommer upp, bör man leda tillbaka det och låta det lägga sig på nytt med sömnobjektet. Om barnet vaknar till på natten är det en fördel om sömnobjektet finns där så att det känns som när man som nade. Om miljön är annorlunda finns det en risk för att kroppens larmfunktioner går igång och barnet vaknar ännu mer. 

Barnet bör alltid väckas vid samma tid, även på helgdagar, och inte sova på dagtid – i alla fall inte mer än en kvart. I början av träningsprogrammet lägger man barnet senare än man brukar, till exempel mellan klockan 22 och 23, för att barnet ska hinna bli ordentligt trött. På det sättet uppstår en naturlig sömnhunger hos barnet. När insomningen fungerar kan man successivt förskjuta läggningen så att barnet somnar tidigare.

– Men när man än lägger barnet ska rutinerna alltid få ta sin normala halvtimme. En del barn med autism sover inte lika många timmar totalt jämfört med typiskt utvecklade barn.

– Då är det en poäng att förlägga barnets sömntid till natten så att barnet inte somnar tidigt på kvällen och vaknar mitt i natten då övriga i familjen behöver sova, säger Ulrika Långh.