Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb. Funktion i fokus
Så funkar melatonin
Melatonin är kroppens eget hormon som reglerar sömn och vakenhet. I Sverige har melatonin använts som läkemedel för sömnsvårigheter i mer än ett decennium. Läkemedlet blir allt mer populärt.
Melatonin utsöndras från tallkottkörteln i bakre delen av hjärnan.
När ögats näthinna träffas av ljus går signaler till hypotalamus i hjärnan. Härifrån skickas stoppsignaler till tallkottkörteln – sluta utsöndra melatonin!
På kvällen när dagsljuset sjunker och det är dags att sova, ökar i stället utsöndringen av melatonin och vi blir sömniga.
Eftersom regleringen av dygnsrytmen är beroende av synsystemet fungerar det sämre eller inte alls hos blinda. Utvecklingsneurologiska tillstånd kan också påverka dygnsregleringen.
Allt fler får melatonin
De kliniska erfarenheterna av melatonin är att det är ett effektivt och säkert läkemedel även för barn och unga men än så länge vet man lite om långtidseffkterna. Att det saknas större vetenskapliga studier på melatonin till barn beror främst på att läkemedelsstudier av etiska skäl sällan görs på barn.
De senaste åren har förskrivningen ökat kraftigt, inte minst till barn och unga. I åldersgruppen 15–19 år fick 5,8 procent av flickorna och 4,4 procent av pojkarna melatonin förskrivet någon gång under 2019. En orsak till ökningen är att det har skett ett skifte till melatonin från tyngre sömnläkemedel som ofta
har biverkningar.
En annan förklaring är att allt fler får diagnoserna adhd eller autism som ofta innebär sömnstörning. Sömnproblem är också vanligare vid depressioner och ångestsyndrom, diagnoser som ökar bland barn och unga och ofta förekommer samtidigt.