Hög kvalitet viktigt vid tidiga insatser

Barn med autism utvecklas bättre och lär sig mer om tidiga insatser håller hög kvalitet. Det visar en studie där 30 barn i åldern 2–5 år följdes under sex månader när de tränade individuellt med pedagoger.

Ulrika Långh
Ulrika Långh, forskare med 20 års erfarenhet som psykolog inom barn- och ungdomshabiliteringen. Foto: Ann-Charlotte Jönsson

EIBI (Early Intensive Behavior Intervention) är ett strukturerat sätt att arbeta med barn som har autism. I programmet tränar förskolebarn färdigheter som barn normalt lär sig före ett års ålder.

Ansvaret för insatsen delas mellan habiliteringen och förskolan eller annan utförare. För att uppnå kvalitet i insatsen behövs ett systematiskt arbetssätt, enligt en studie från Karolinska institutet.

– Högre kvalitet ger bättre utfall. Barnen lär sig mer, tillgodogör sig mer och utvecklas bättre. Om vi inte tittar på kvalitet i tidiga insatser så missar vi en viktig pusselbit, säger Ulrika Långh, leg. psykolog vid Habilitering & Hälsa, och den som gjort utvärderingen av hur EIBI används i förskolor.

Inte självklart

Trots att det finns evidensbaserade metoder är det inte självklart att de används, enligt Ulrika Långh.

– Många som arbetar inom förskolan känner inte till strategier och metoder om har forskningsstöd. De behöver få in mer om evidensbaserade metoder för tidig inlärning i sina utbildningar.

Ofta kommer personalen i kontakt med evidensbaserade metoder först i samband med handledning från habiliteringen.

– Om fler hade den kunskapen skulle stödet från habiliteringen kunna fokusera på att välja lämpliga metoder och individanpassa dem, snarare än att först lära ut baskunskaper som vi ofta måste göra nu, säger hon.

Formulera mål

Ett problem är att pedagogerna ofta agerar efter att barnet gör något, i stället för att ligga ett steg före.

– Pedagogen behöver tänka igenom sin roll inför varje inlärningstillfälle. Det gäller att formulera specifika mål och arbeta mot dem så att det inte blir slumpmässigt vad pedagogen gör.

Att vara effektiv i träningen är en annan kvalitetsfaktor. Genom att skapa många inlärningstillfällen under kortare tid kan barnets inlärningstakt öka.

– Metoden behöver också anpassas efter barnets individuella behov, och även användas mer i naturliga miljöer så att barnen i högre utsträckning kan lära av andra barn.

Delat ansvar kan vara svårt

Det delade ansvaret mellan habiliteringen och förskolan ser hon som en svårighet eftersom kunskapen hos dem som medverkar i insatsen varierar.

– Det kan leda till osäkerhet om insatsen faktiskt genomförts som planerat, vilket i sin tur gör det svårt att analysera och mäta utfallet. En långsam inlärningstakt kan bero på barnets svårigheter likaväl som på brister i implementeringen av programmet.

För lite insyn

Som ett led i kvalitetssäkringen av metoden är det bra att filma träningstillfällen, råder Ulrika Långh.

– Habiliteringen har för lite insyn i hur programmet utförs och tillämpas eftersom handledaren sällan är på förskolan. Om man använder film oftare skulle det till viss del kunna kompensera och handledningen skulle bli mer effektiv.

Studiens namn: Quality and efficacy of early intensive autism intervention: a matter of trust, knowledge, and supervision?

Vill du läsa mer om skola och NPF?


Skola och NPF

Vill du se andra temasidor?

Under Fakta och råd hittar du fler teman. 
Temasidor

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Funktion i fokus, som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm. Texten är anpassad för webb.
Funktion i fokus