I det här programmet pratar vi om stress och varför det är så vanligt vid adhd. Särskilt kvinnor med adhd har en högre risk att drabbas av utmattning. Vad kan man göra för att skapa en hållbar balans i livet? Vi träffar Marie Johansson, arbetsterapeut vid Adhd-center, och Linea Cazorla, som fick diagnosen adhd i samband med att hon blev förälder.
Linea Cazorla fick diagnosen adhd som vuxen. Hon hade tidigare i sitt liv, under tolv års tid, sökt vård för ångest och depression utan att få någon hjälp eller förklaring. Vändpunkten kom efter att hon fått sitt första barn. Linea drabbades av en förlossningsdepression vilket gjorde henne extra sårbar, och när hon efter föräldraledigheten skulle återgå till jobbet blev situationen ohållbar. Hon beskriver det som att hon ”sprang på alla bollar men missade allt hela tiden” och att hon kände sig dålig i alla sina roller. Hon tog på nytt kontakt med psykiatrin och den här gången fick hon träffa någon som såg hennes svårigheter för vad det var.
Linea har genom åren haft flera utmattningar och hon tycker sig förstå att det fungerar lite annorlunda för henne än för andra som inte har adhd. Hon beskriver sin utmattning som cyklisk. Hon ser inte väggen komma och tycker det går ganska bra fram till att hon kraschar, men att hon också kan hämta upp sig fortare.
Marie Johansson, arbetsterapeut vid Adhd-center som jobbat med behandling av stress, menar att det vid adhd kan vara svårare att varva ner och återhämta sig vilket på sikt leder till utmattning. Det är viktigt att lära sig identifiera sin stress, och kunna stanna upp och reflektera över hur man mår, i stället för att bara köra på.
Annorlunda stressystem vid adhd
Marie förklarar att personer med adhd har ett sårbarare stressystem som är i konstant belastning, samtidigt som man har sämre förutsättningar att hantera stress. Det beror bland annat på att man har nedsatta exekutiva funktioner som gör det svårt att planera och organisera vardagen, vilket leder till en konstant belastning. Dessutom är impulsivitet en faktor som gör att man lätt tackar ja till för mycket, vilket ytterligare ökar belastningen. Många överkompenserar och tar på sig mer än man egentligen orkar för att leva upp till egna och andras krav. Man har också svårare att få ihop saker vilket också skapar stress.
Kvinnor drabbas i högre grad av utmattning
Det finns inga siffror på hur många med adhd som drabbas av utmattning, men forskning visar att det är vanligare vid adhd. Särskilt kvinnor med kvinnor drabbas.
Forskning visar att kvinnor med adhd drabbas av utmattning i större utsträckning än män. Detta beror delvis på psykologiska faktorer och sociala krav, men också på det dubbelarbete som många kvinnor utför genom att bära huvudansvaret både i yrkeslivet och i hemmet.
Många kvinnor diagnostiseras först i vuxen ålder efter att ha sökt vård för ångest eller depression under många år. Linea beskriver hur hon genom livet lyckats kompensera och maskera sina svårigheter, vilket skapat en enorm inre stress. Flickor tenderar ofta att maskera sina symptom genom att vara högpresterande, vilket gör att deras adhd inte upptäcks lika tidigt som hos pojkar. Tidig diagnos är förebyggande mot stress, därför är det viktigt att kunskapen om kvinnlig adhd ökar så att tjejerna inte missas i samma utsträckning som idag.
Gällande utmattning upptäcks det senare hos män så de är troligen underrepresenterade i statistiken. Det kan bero på att män inte söker vård för stress i samma utsträckning som kvinnor. Det kan också ta längre tid innan utmattningen märks och får en tydlig påverkan på livet, så när männen väl söker vård kan utmattningen ha övergått i depression. Diagnosen utmattningssyndrom används bara i Sverige och kommer att tas bort 2028.
Strategier för att minska och hantera stressen
- Omdefiniera vila: Vila behöver inte vara stillasittande; det handlar om att hitta det som ger energi. Det kan dock vara bra att undvika för mycket pulshöjande träning vid hög stress, då det kan förvärra tillståndet.
- Använd tekniska hjälpmedel: till exempel en smart klocka med larm för allt från mediciner till att påminna sig själv om att äta och dricka vatten.
- Våga säga nej: Träna på att inte tacka ja direkt. Säg i stället ”jag vill vänta några dagar” för att få perspektiv. Det är bättre att skala bort krav snarare än att lägga till nya aktiviteter.
- Sänk kraven i hemmet: Ät halvfabrikat, låt tvätten ligga och våga be om hjälp från någon partner eller annan, närstående. Vid adhd går det också att ansöka om boendestöd.
- Var noga med sömnen: För Linea är sammanhängande sömn helt avgörande för att orka. Hennes man har varit en stor hjälp som tagit alla nätter med barnen så att hon kan fungera bättre på dagen.
Marie tipsar särskilt föräldrar med adhd att ifrågasätta sina värderingar och tänka till, gör jag det här för att det är viktigt eller för att jag tror att en förälder ska göra så? Många med adhd överpresterar för att de är så rädda att inte leva upp till omgivningens, och ens egna, förväntningar. Linea som känner igen sig i det betonar vikten av självmedkänsla, att acceptera sina begränsningar och vara snäll mot sig själv för att bryta spiralen av skuld och skam hon kan känna när hon tycker att hon brister som förälder.
Även arbetslivet är en källa till stress. Linnea, som är utbildad folkhälsovetare, påpekar att dagens arbetsliv exkluderar hjärnor som fungerar annorlunda. För att underlätta för de med adhd behöver arbetslivet bli mer flexibelt, men också tydliggöra vad som förväntas av en på arbetsplatsen. Att veta exakt vilka förväntningar som finns, till exempel hur snabbt e-post bör besvaras, kan minska den dagliga stressen avsevärt.
Hjälp vid stress
För att hitta strategier och lära sig hantera sin stress kan det behövas både praktisk hjälp till exempel av en arbetsterapeut, och samtalsstöd. Det är svårt att förändra ett beteende så det kan behövas långvarigt stöd. I första hand ska man vända sig till primärvården.
