Hur ska sonen få läkarintyg för att kunna söka aktivitetsersättning?
Fråga
Min son är 20 år och har en autismdiagnos sedan barndomen. Han har gått i anpassad grundskola (tidigare kallad särskola) och tog studenten i våras, planen är att kommunen ska försöka hitta en daglig verksamhet som funkar. Vi ska nu hjälpa honom att söka aktivitetsersättning från Försäkringskassan men då behövs ett läkarintyg och vår son har inte haft någon läkare sedan han var på barnkliniken. Husläkaren säger att hon inte har kompetensen och hänvisar till habiliteringen. Men där finns ingen läkare. Vart ska vi vända oss? Han behöver också intyg för god man.
Svar
Annika Brar, habiliteringsläkare på Habilitering & Hälsa, ger råd.
Det här är tyvärr en ganska vanlig situation, många patienter och anhöriga hänvisas runt mellan vårdcentral, habilitering, psykiatri och andra för intyg. Det handlar ofta om svåra intyg, där bland andra Försäkringskassan kräver ingående beskrivningar av personens svårigheter och fungerande för att kunna bedöma om en förmån ska beviljas. Därför blir det förstås bäst om den läkare som skriver intyget känner patienten och hens problematik väl.
Alla har dock inte kontakt med någon läkare, annat än tillfälligt, till exempel då man har halsfluss. Man kanske främst har kontakt med habiliteringen (där det inte finns läkare) och är ganska frisk. Ofta har man en gles läkarkontakt för uppföljning på barnklinik eller barnläkarmottagning, som kanske hjälpt till med till exempel intyg för vårdbidrag. När man fyller 18 år avslutas den kontakten. Då remitteras man (om allt går rätt till) till en vårdcentral för uppföljning, ibland även till andra specialister.
I vuxenvården är det annorlunda. Ansvaret läggs över på patienten, som förväntas ta kontakt vid behov. Kanske uppstår det behovet först då man behöver ett intyg, och då kommer man till en läkare som inte känner till ens problematik och som därför inte vill eller kan skriva ett intyg till exempelvis Försäkringskassan.
En del personer med autism har behov av omfattande kontakt med bland annat neurologi, psykiatri eller annan specialistmottagning. I dessa fall kan man ofta få hjälp med läkarintyg där. Annars är det vårdcentralen (primärvården) som ansvarar för medicinsk uppföljning, behandling och intyg för de allra flesta vuxna personer med funktionsnedsättning.
Problemet är att läkare i primärvården, vårdcentraler, ska vara specialister på allt, och får ansvar för allt fler områden. Det är svårt för läkaren att snabbt lära känna en ny patient som kanske inte kan kommunicera själv eller vill bli undersökt. Och det finns inte tid att samla in den medicinska information som (förhoppningsvis) finns på barnklinik, habilitering eller andra specialistmottagningar och som behövs för att man ska kunna skriva ett intyg som håller. Kanske har man som läkare också begränsad erfarenhet av patienter med till exempel autism och tycker, som din sons husläkare, att man inte har kompetensen. Ändå ingår de här svåra intygen i primärvårdens uppdrag.
Ni behöver alltså gå tillbaka till den husläkare som kommer att ansvara för din sons medicinska uppföljning framöver. För att underlätta för hen att skriva de intyg som behövs behöver du som närstående troligen hjälpa din son att beskriva vilka svårigheter som finns inom olika områden, gärna med konkreta exempel. Ta med den ursprungliga utredningen, även om den är gammal.
Ta också med tidigare läkarintyg, till exempel för vårdbidrag, om de inte finns i samma journalsystem som vårdcentralens. Och ta med, eller hänvisa till, de eventuella bedömningar som gjorts inom habiliteringen eller på andra ställen Det underlättar mycket om läkaren i sitt intyg kan hänvisa till tidigare bedömningar och uppge var och när de gjorts.
Tipsa gärna husläkaren om en e-utbildning för primärvården som heter Möta patienter med funktionsnedsättning. I kursen finns en särskild intygsguide, framtagen för att underlätta husläkarens arbete med svåra intyg för bland annat aktivitetsersättning eller god man. Och för att ni och andra i liknande situation förhoppningsvis ska slippa bli runtskickade i fortsättningen.
E-utbildning för primärvården finns tillgänglig för alla via bland annat Kunskapsguiden.
Möta patienter med funktionsnedsättning på kunskapsguiden.se