- Kort om funktionsnedsättningar
- Material att ladda ner
- Podden Funka olika
- Frågetjänst och rådgivning
- Visningsmiljö med kommunikativt och kognitivt stöd
- Temasidor
- Habilitering & Hälsas webbplatser
- Bibliotek
- Frågor och svar
- Kunskap och stöd
- Frågor och svar
- Befintlig sida: Behöver jag en egen utredning när mitt b...
Behöver jag en egen utredning när mitt barn fått diagnos?
Fråga
Mitt barn har fått diagnoserna adhd och autism. Jag tror att jag kanske har något liknande. Hur får man en utredning som vuxen?
Svar
Annika Brar, habiliteringsläkare på Habilitering & Hälsa, ger råd.
Det är många föräldrar som har de här funderingarna när ens barn får en diagnos, vilket är naturligt. Man kan känna igen sig i vissa drag medan annat är unikt hos barnet. Det kan gälla förmågor och beteenden precis som utseende och andra personlighetsdrag. För dig som förälder är det då viktigt att du frågar dig: Varför vill jag genomgå en utredning för att eventuellt få en diagnos? Hur fungerar mitt liv i dag med jobb, fritid, boende och familj; finns det områden där jag har stora problem? Behöver jag behandling eller stöd?
Att känna igen sig i vissa drag hos sitt barn är inte tillräckligt skäl för att göra en utredning, om livet fungerar. Där går också gränsen för en diagnos. Det behövs inte bara symtom och svårigheter utan också ett lidande eller en betydande funktionsnedsättning inom viktiga livsområden.
Om du mår bra och ditt liv funkar helt okej behöver du inte göra någon utredning. Däremot kan både du och ditt barn ha glädje och nytta av att ni har saker gemensamt, även sådant som kanske kan ställa till problem ibland. Det kan ge en känsla av samhörighet, förståelse och acceptans för varandras egenheter.
Om du i stället har egna svårigheter som ställer till det i vardagen, och du känner att du skulle behöva stöd för egen del, finns all anledning att söka vård och kanske utredning.
Boka en tid hos din husläkare och berätta precis vilka svårigheter du har, hur länge du haft dem och inom vilka områden de ger problem. Husläkarens uppgift är att ringa in vanliga orsaker till symtom som koncentrations- och minnesproblem, rastlöshet eller oro i sociala situationer. Det är ospecifika symtom som kan bero på så olika saker som vitaminbrist, sköldkörtelsjukdom, att man sover för lite, dricker för mycket, är deprimerad eller har adhd.
Om det fortfarande finns skäl att misstänka en utvecklingsrelaterad diagnos som adhd eller autism, eller annan mer komplex psykiatrisk problematik, kan du remitteras till psykiatrisk mottagning för fördjupad utredning.
Psykiatrin har under de senaste 10–20 åren blivit allt bättre på att känna igen och diagnostisera till exempel adhd och autism hos vuxna. Hur utredningen går till varierar lite beroende på hur omfattande problematiken är, men det finns vårdprogram och riktlinjer för vad som bör ingå. Du kommer troligen att träffa en läkare och en psykolog. Någon som känt dig som barn behöver också medverka i utredningen.