Forskningsstudie om Arfid

Tre frågor till Lisa Dinkler, ansvarig forskare för studien Aries om ätstörningen Arfid.

Varför genomförs studien?

Vi vet fortfarande väldigt lite om vad som orsakar Arfid och vilka riskfaktorer som finns. Och det påverkar i stor utsträckning diagnostik och behandling. Man försöker behandla, men vi förstår inte riktigt än vad som orsakar det vi behandlar. Studien är en väg för att bättre förstå de genetiska och miljömässiga faktorer som bidrar till Arfid, och genom det kunna upptäcka diagnosen tidigt, få bättre behandling och förebyggande insatser.   

Vad hoppas ni att studien ska leda till?

Vi hoppas att vi hittar gener som är associerade med Arfid och att vi utifrån det kan förstå de biologiska mekanismerna. Vår förhoppning är att vi kan avsluta datainsamlingen i vår nästa år och sedan kan vi börja med analys av frågeformulären. Men de genetiska analyserna tar tid och det kommer nog dröja minst två år innan vi har resultat från dem.

Vad handlar ARIES-studien om?

Den handlar om att hitta orsakerna till Arfid, främst genetiska men också miljömässiga orsaker. Förra året kunde vi visa att Arfid verkar ha en stor ärftlighet, vilket också neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd har. Utifrån det är nästa logiska steg att hitta de gener som hänger ihop med Arfid, för att sedan kunna identifiera de biologiska mekanismerna bakom, utveckla behandlingar och få bättre diagnos genom biomarkörer.  

Förutom salivprov och frivilliga avföringsprov samlar vi in frågeformulärdata eftersom vi också vill undersöka samsjuklighet med till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ångest och depression. Vi har även frågor om hur familjen har det, livskvalitet hos barnet och familjen, måltidsinteraktioner och beteenden.

Vi jobbar med en föräldrakommitté av föräldrar till barn med Arfid som har rådgett oss i uppbyggnaden av studien och även nu under genomförandet. Det har varit en väldigt givande och fin erfarenhet.

Om Arfid

Arfid är en ätstörning som karaktäriseras av att den inte är kopplad till en vilja att vara smal eller att gå ner i vikt. Svårigheterna kan vara sensoriska: att bli äcklad av ett visst utseende eller viss konsistens på mat, smak eller lukt. Eller så kan det handla om att ha låg aptit, brist på intresse för att äta, eller att ha svårt att äta tillräckligt stora mängder. Det kan också finnas en rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att kräkas efteråt, få magont eller sätta i halsen. 

Arfid drabbar både barn och vuxna, men forskarna tror att det är lite vanligare hos barn (cirka 2–5 procent) än hos vuxna (cirka 1 procent). Det finns en stor överrepresentation av Arfid bland personer med autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Mer om Arfid

Habilitering & Hälsas tidning Funktion i Fokus har tidigare skrivit om Arfid. Artiklarna finns publicerade på habilitering.se.
Arfid – nytt namn på känd ätstörning 
Arfid – växer inte bort