Kompisar och fritid vid autism i podden Funka olika

Anna Backman, psykolog inom Habilitering & Hälsa och doktorand på KIND vid Karolinska institutet, är redaktör för en bok som heter ”Vänskap, skola, familjeliv”. Boken innehåller tips och strategier för att hjälpa barn med autism att lära sig olika färdigheter. Ett kapitel handlar om fritid och det pratar vi om i det här programmet. Kapitlet är skrivet av psykologen Tobias Rasmussen.

Barn med autism kan behöva hjälp med att hitta en meningsfull fritid. Många är trötta efter skolan och orkar inte ta tag i något att göra. Det är enkelt att fastna framför skärmen eller något annat som är lätt att göra. Det i sig behöver inte vara ett problem men för vissa kan det vara begränsande och tråkigt. Leder det dessutom till mycket stillasittande är det inte bra.

Om du vill hjälpa barnet att hitta en aktivitet är det viktigt att det är något som barnet tycker är kul. Det får gärna vara en fysisk aktivitet. Aktiviteten behöver inte nödvändigtvis ske utanför hemmet, men det är bra om den är uppstyrd på något sätt. Har barnet något specialintresse är det en bra idé att bygga vidare på det. Fånga upp sådant barnet gillar att göra och visar intresse för.

Exempel på aktiviteter Anna hört fungerar bra för många barn med autism är ridning och kampsporter. Båda är exempel på aktiviteter med tydlig struktur och regler. Det är också individsporter även om de görs med andra. Aktiviteter som är högljudda, till exempel många lagsporter, kan vara svårare för barn med autism.

Har barnet ett tydligt specialintresse kanske det går att hitta andra med samma intresse? Ett tips är att kolla upp vad lokala autismföreningar erbjuder.

Håll ut och ge barnet tid att vänja sig

När du hittat en aktivitet är det viktigt att ge det en chans och prova flera gånger. Aktiviteten bör vara tydlig och förutsägbar. Barnet ska veta vad som ska hända, när, hur och med vem. Skapa gärna en rutin kring aktiviteten så att barnet vet när den är och vad som ska göras då. Att använda bildstöd kan vara ett sätt att tydliggöra det för barnet. Jobba med uppmuntran och eventuellt även belöningar för att få in aktiviteten i vardagen.  

Om barnet har särskilda behov kan det vara bra att prata med de som håller i aktiviteten.. Det kan till exempel handla om hur ledaren ger instruktioner och andra anpassningar som kan underlätta för barnet.

Många barn med autism kan tycka att det är obehagligt med något som är nytt, så ge barnet tid att vänja sig vid aktiviteten. Kräv inte heller att barnet ska vara med under hela tillfället om hen inte vill. Det kan ta tid att nå dit och det är inte fel om barnet vill avbryta tidigare. Som förälder kan du också behöva vara med under hela aktiviteten. Det är bra om barnet hunnit återhämta sig lite innan aktiviteten så att energin räcker till.

Aktiviteten behöver inte ske utanför hemmet. Du kan till exempel pussla, spela spel eller pyssla med barnet. Exempel på fysiska aktiviteter kan vara att ta en promenad, gå till badhuset eller liknande.

Behöver du hjälp kan Habilitering & Hälsa ge råd om hur du skapar en rutin kring aktiviteter och hur du kan jobba med bildstöd. Socialtjänsten kan hjälpa till med kontaktperson som träffar barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.

Anna Backman är psykolog inom Habilitering & Hälsa och doktorand på KIND vid Karolinska institutet. Hon är redaktör för en bok som heter ”Vänskap, skola, familjeliv”. Boken innehåller tips och strategier för att hjälpa barn med autism att lära sig olika färdigheter, bland annat kring vänskap som Anna Fridell leg. psykolog och doktorand på KIND, Karolinska institutet, skrivit om.

Några av kärnsymtomen vid autism är att ha svårt med socialt samspel och social ömsesidighet. Det innebär att ha svårt att förstå och tolka andra, liksom att anpassa sig till andras behov. En person med autism kan också ha svårt att själv göra sig förstådd. Det egna beteenden är inte alltid begripligt för andra.

Svårigheter med det sociala kan leda till att det blir svårt att närma sig andra. Har du dåliga erfarenheter av vänskap kan det leda till att du undviker kontakt.  På sikt kan det leda till social fobi, vilket inte är helt ovanligt för lite äldre barn med autism, enligt Anna. Social fobi är viktigt att ta på allvar. Det är ett psykiatriskt tillstånd som inte går att lösa på egen hand. Lider barnet av det är det viktigt att ta hjälp av vården.

Hjälp barnet och öva hemma

Om ett barn uttrycker att hen vill ha en vän finns det sätt att hjälpa barnet på. Börja när barnet är litet. Bjud hem barn från förskolan och skapa utrymme för träffar med andra.

Det kan vara bra att informera andra föräldrar om att barnet har autism och hur det kan påverka i exempelvis en leksituation. Har barnet låg frustrationströskel som kan leda till utbrott är det bra att veta om.

Öva på situationer som kan uppstå i lek hemma och på fraser som att säga hej eller fråga om någon vill leka. Lär barnet sociala koder som att svara på frågor. Lär barnet hanterar ett nej samt själv säga nej och sätta gränser. Träna gärna genom att leka olika lekar hemma. Genom det kan barnet lära sig hur hen hanterar olika situationer. Att gå undan eller prata med en vuxen om hen blir ledsen eller frustrerad.

Det är bra att prata om att det kanske inte alltid blir som barnet tänkt sig. Öva på situationer som kan uppstå där det inte blir som barnet förväntar sig och hur barnet kan göra om hen blir arg. I leken kanske någon fuskar, regler ändras och kompisen kanske inte vill leka samma sak som en själv.

Genom rollspel kan barnet öva på att tolka miner. Rollspela samma situation med lite olika ansiktsuttryck och prata om vad de olika minerna innebär och hur barnet kan agera då.

Prata om vänskap och vad det är

Med lite äldre är det bra att prata om vänskap och vad en kan förvänta sig av en kompis.

Genom att öva och prata om vänskap hemma får barnet strategier och en chans att navigera i olika sociala situationer. Förklara för barnet och visa hur du själv är mot dina vänner.

Måste vara upp till barnet

Det är viktigt att anpassa sociala situationer utifrån barnet och vad hen orkar. Det är bättre att avbryta och åka hem i stället för att tvinga barnet att stanna kvar. Annars är risken stor att situationen blir negativ för barnet.

Utgå också ifrån barnet när det handlar om att ha vänner.  Alla har inte ett stort socialt behov utan är nöjda med att vara själva. Det går att ha ett meningsfullt liv med intressen även utan kompisar. Men om barnet vill ha en kompis är det viktigt att hjälpa barnet med det.

Habilitering & Hälsa erbjuder stöd till föräldrar och social färdighetsträning i grupp för barn från nio år och uppåt.

Sök social färdighetsträning i Habilitering & Hälsas kurskatalog